Överrapportering innebär överföring av viktig patientinformation och anestesisjuksköterskan ansvarar för den postoperativa överrapporteringen. Det är en riskfylld fas där tydlig kommunikation är nödvändig. Det finns standardiserade modeller för kommunikation som kan minimera brus mellan sändare och mottagare vilket ökar patientsäkerheten och minskar risken för vårdskada. Under den postoperativa överrapporteringen ska anestesisjuksköterskan ha ett vårdande förhållningssätt genom att vaka över patienten och samtidigt överlämna ansvaret för hens psykiska och fysiska säkerhet. Syftet var att belysa hur en standardiserad överrapportering påverkar postoperativ överrapportering. För att besvara syftet valdes en systematisk litteraturöversikt med integrativ design och 18 artiklar inkluderades efter sökningar i CINAHL, PubMed och Scopus. Det framkom tre huvudteman; tydlig information, förändrad arbetssituation och samverkan i team. Genom att standardisera postoperativ överrapportering kan en förbättrad informationsöverföring uppnås samt minska bristande kommunikation. Tidsåtgången efter standardisering varierade och upplevelsen av tidspress och effektivisering kan minska respektive öka. Antal distraktioner i samband med överrapportering kan påverkas och ett signifikant förbättrat teamarbete uppnåddes. Standardiserad postoperativ överrapportering kan generera en ökad tillfredsställelse hos olika professioner. Att använda standardiserade överrapporteringsmodeller som exempelvis SBAR kan ge en kvalitativ och patientsäker informationsöverföring samt förbättrad arbetsmiljö genom minskade distraktioner och tidspress. Teamet kan förbättras genom att ta vara på olika professioners kompetens som tillsammans skapar en bred expertis. Genom att standardisera postoperativ överrapportering ges anestesisjuksköterskan möjligheten till att utföra vårdande handlingar och bedriva patientsäker vård trots hälso- och sjukvårdens ekonomiska effektiviseringar.

Syftet. Att kartlägga följsamhet till användning av strålskydd bland perioperativ personal. Bakgrund. Sjuksköterskan ska arbeta förebyggande för att värna om sin egen, kollegor och patienters hälsa. På operationsavdelningen förekommer genomlysning vid operationsingrepp. Forskning har visat att röntgenstrålning är skadligt och riktlinjer finns som beskriver hur personal ska arbeta strålsäkert. Få studier har hittats som visar huruvida personalen följer riktlinjer. Metod. Studien är en tvärsnittsstudie och en enkät delades ut under oktober 2015 till perioperativ personal (n=69) vid två sjukhus i övre Norrland. Deltagarna arbetade som operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor och undersköterskor samt deltog vid operationsingrepp där genomlysning förekom. Enkäten bestod av 16 frågor med både slutna och öppna svarsalternativ. Data analyserades med statistikprogrammet SPSS 23.0. Chi-två test och Fisher’s exakta test användes för att testa skillnader mellan professioner. Resultat. Majoriteten av deltagarna skattade att de ofta/alltid använde röntgenförkläde vid genomlysning. Ingen signifikant skillnad i användandet av röntgenförkläde eller halskrage fanns mellan professionerna. Däremot fanns en signifikant skillnad i hur professionerna rapporterade att de skyddade sig vid olika operationsingrepp. Flertalet av deltagarna ansåg sig ha goda kunskaper kring strålskydd men mer än hälften önskade ändå mer utbildning. Slutsats. Genom preventivt arbete så som återkommande utbildning om strålskydd och strålningens risker kan den perioperativa personalen minska risken att drabbas av ohälsa. Resultatet i föreliggande studie visar att området behöver utforskas mer och instrumentet kan användas vid en nationell undersökning. / Aims. Investigate the compliance with the use of radiation protection among perioperative personnel. Background. In the operating theatre interventions occurs in surgical procedures. Research has shown that X-ray radiation is harmful and there are guidelines describing how personnel should work for radiation safety. Few studies where found that shows whether personnel complies with the guidelines. Methods. The study is a cross-sectional study and a questionnaire was distributed in October 2015 to the perioperative personnel (n=69) working at two hospitals in Northern Sweden. Participants worked as theatre nurses, nurse anesthetists and enrolled nurse, and participated in surgical procedures where fluoroscopy occurred. The questionnaire consisted of 16 questions with both closed and open response options. Data were analyzed using SPSS 23.0. Chi-square test and Fisher's exact test was used for testing differences between professions. Results. The majority of participants reported that they often/ always used the apron during fluoroscopy. No significant difference in the use of apron and thyroid shield was found between professions. Significant difference was found in how the professions reported that they protect themselves at different surgical procedures. The majority of the participants reported good knowledge about radiation protection but still more than half wanted more education. Conclusion. Preventive work as recurrent education about radiation protection and radiation risks may reduce the risk of illness among perioperative staff. Results from the present study shows that the area needs to be explored more and this instrument can be used for a national survey.