Introduktion: Dagens strålskyddsprinciper om gonadskydd är i grunden baserade på ALARA principen utöver de olika lagar och författningar som implementeras med tidens gång. Att uppnå diagnostisk kvalitet på bilden utan att ta bort vital information är därför av intresse för röntgensjuksköterskan. Felaktig placering av gonadskyddet kan leda till ökad stråldos samt informationsbortfall, eventuellt även omtag av bilden. Ökande stråldos ger högre risk för genetiska skador på arvsmaterialet samt risken att utveckla cancer. Syfte: Att undersöka förekomsten, mängden felplacerade gonadskydd samt effekten av felplacerade gonadskydd. Metod: En allmän litteraturöversikt baserat på kvantitativa artiklar genomfördes där elvavetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Google Scholar. Resultat: Resultat visar att felplacerade gonadskydd leder till omtag av röntgenbilder och patienter utsätts för mer stråldos. Det ökar risken för strålskador. Detta går emot ALARA-principen som ska tillämpas av röntgensjuksköterskor. Slutsats: Mycket av nyligt utkommen forskning pekar på att gonadskydd används ofta felaktigt och skapar då förutsättningar för ökad stråldos för patienten. Huruvida gonadskydd bör avskaffas är något som kräver mer forskning för att avgöra

Kärnkraftsindustrin är en bransch som präglas av avancerad teknik och omfattande säkerhetskrav. För att säkerställa en trygg arbetsmiljö krävs därför kontinuerlig fortbildning av medarbetarna. Syftet med denna studie var att undersöka en strålskyddsutbildning på ett svenskt kärnkraftverk och bidra med förslag på hur utbildningen kan förbättras för att minska kunskapsbortfallet över tid hos medarbetarna. För att utvärdera kunskapsbortfallet genomfördes en enkätundersökning med frågeformulär innehållandes kunskapsprov. Som grund för förbättringsförslagen intervjuades lärare som undervisar den utvalda kursen. Enkätsvaren analyserades statistiskt och intervjuerna behandlades med tematisk analys. En svag korrelation mellan kunskapsnivå och tid uppmättes men undersökningen visade även att medarbetarna hade goda teoretiska kunskaper om kursinnehållet även lång tid efter kurstillfället. Förbättringsförslag som presenteras inkluderar bland annat mer stöttning till lärarna för att säkerställa fysikalisk förståelse och bra exempel på erfarenhetsåterföring, samt utveckling av lokalerna för att stimulera samtal och mer autenticitet i det praktiska momentet. Det goda kunskapsresultatet styrker lärarnas bild av att radiologiska tillbud på kärnkraftverket förmodligen inte i första hand beror på kunskapsbrist utan snarare på andra faktorer så som attityd, stress och slarv. / The nuclear power industry is characterized by advanced technology and extensive safety requirements. Continuous training of employees must therefore ensure a safe working environment. The purpose of this study was to investigate a radiation protection training at a Swedish nuclear power plant and contribute suggestions on how the course can be improved to reduce knowledge loss over time among employees. Surveys containing a knowledge test were used to evaluate memory retention. As a basis for improvement suggestions, teachers who teach the selected course were interviewed. The surveys were statistically analyzed, and the interviews were subjected to thematic analysis. A weak correlation between knowledge level and time was measured, but the study also showed that employees had good theoretical knowledge of the course content even long after the course. Improvement suggestions presented include, among other things, more support to teachers to ensure physical understanding and good examples of experience feedback, as well as development of facilities to stimulate discussions and more authenticity in practical activities. The demonstrated proficiency level support the teachers' perception that radiological incidents at the nuclear power plant probably do not primarily result from lack of knowledge but rather from other factors such as attitude, stress, and negligence.

Radiation shielding is a central part of the design of treatment rooms for radiation therapy systems. The dose levels that medical staff and members of the public can be exposed to outside the treatment rooms are regulated by authorities and influence the required wall thicknesses and possible locations for the systems. Several standard methods exist for performing shielding calculations, but they are not well adapted to the stereotactic radiosurgery system Leksell Gamma Knife because of its self-shielding properties. The built-in shielding makes the leakage radiation anisotropic and generally have lower energy than the primary radiation from the Gamma Knife's cobalt sources. Oversimplifications made in the standard shielding calculation methods regarding the field can lead to excessively thick shielding and limit the number of suitable locations for the system.  In this thesis project, a simulation-based dose calculation algorithm was developed, that uses Monte Carlo-generated data in two steps. The algorithm uses a phase space to accurately describe the radiation field around the Gamma Knife. Information about individual photons in the field is then combined with a generated library of data describing the resulting dose outside a wall depending on the wall thickness and the photon energy. The dose calculation algorithm is fast enough to be integrated into optimization processes, in which the algorithm is used iteratively while varying room design parameters. Demonstrated in this report is a case with a room of fixed size, in which the Gamma Knife's position and the walls' thicknesses are varied, with the aim to find the room design resulting in the minimum wall thicknesses needed to achieve acceptable dose levels outside. The results in this thesis indicate that the dose calculation algorithm performs well and could likely be used in more complex optimizations with more design variables and more advanced design goals. / Strålsäkerhet är en viktig aspekt vid uppförandet av behandlingsrum för strål-terapisystem. Strålningsnivåerna som sjukvårdspersonal och allmänheten kan exponeras för utanför behandlingsrummet regleras av myndigheter och påverkar vilken väggtjocklek som behövs och vilka platser som är lämpliga att placera systemen på. Flertalet metoder för strålskyddsberäkning existerar, men de är inte väl anpassade till det stereotaktiska radiokirurgiska systemet Leksell Gamma Knife, eftersom det har ett inbyggt strålskydd. Det inbyggda strålskyddet gör att strålfältet runt Gamma Knife är anisotropt och generellt har lägre energi än primärstrålningen från systemets koboltkällor. Förenklingar som görs rörande strålfältet i flera existerande metoder för strålskyddsberäkning kan leda till att överdrivet tjocka strålskydd används eller begränsa antalet lämpliga platser att placera systemet på. I detta projekt utvecklades en dosberäkningsalgoritm, som i två steg använder data genererad genom Monte Carlo-simuleringar. Algoritmen använder ett fasrum för att detaljerat beskriva strålfältet runt Gamma Knife. Information om enskilda fotoner i fältet används sen i kombination med ett genererat bibliotek av data som beskriver det dosbidrag som en foton bidrar med utanför behandlingsrummet, baserat på fotonens energi och väggarnas tjocklek. Dosberäkningsalgoritmen är snabb nog att integreras i optimeringsprocesser där den används iterativt samtidigt som rumsdesignparametrar varieras. I denna rapport demonstreras ett fall med ett rum av bestämd storlek, där positionen av Gamma Knife i rummet och väggarnas tjocklekar varieras. Optimeringens syfte i exemplet är att hitta den rumsdesign som med de minsta väggtjocklekarna resulterar i acceptabla strålningsnivåer utanför rummet. Resultaten tyder på att dosberäkningsalgoritmen sannolikt kan användas i mer komplexa optimeringar med fler designvariabler och mer avancerade designmål.