Introduktion: En god och nära samt mer personcentrerad vård har förutsättning att gagna våra mest sköra patienter, vilket gör ämnet relevant för professionen. Utvecklingen av mobila team i form av mobil radiografi ligger därmed i linje med nära vård. Röntgensjuksköterskors inställning till och erfarenheten av utvecklingen av mobila arbetssätt är ännu ett relativt outforskat område. Syfte: Att undersöka attityden till och erfarenheten av mobil radiografi bland yrkesverksamma röntgensjuksköterskor. Metod: En egenkonstruerad digital enkätundersökning riktad till röntgensjuksköterskor. 72 respondenter besvarade enkäten. Resultat: Majoriteten av de 72 respondenterna har aldrig arbetat med mobil radiografi. Av de 19 respondenter som har arbetat med detta arbetssätt tidigare kan majoriteten tänka sig att arbeta med detta i framtiden. Vidare är 54% av samtliga respondenter positivt inställda till att arbeta med mobil radiografi i framtiden. De respondenter som varit yrkesverksamma under 5–10 år är mest positiva till detta arbetssätt och de respondenter som varit yrkesverksamma i färre än 5 år är mest tveksamma. Slutsats: Respondenterna upplever mobil radiografi som ett arbetssätt som potentiellt kan bidra till en mer personcentrerad och nära vård.

No description available.

Bakgrund: Det finns en vedertagen uppfattning om att en mammografisk undersökning skulle vara obekväm och uppfattas som att vara i en utsatt position för kvinnor som genomgår den. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av mammografiundersökning. Metod: Litteraturstudiens resultat består av åtta kvalitativa studier. Sökningen av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Litteraturstudiens resultat består av kategorin Maktlöshet med underkategorierna Sakna kontroll, Vikten av bemötande och kategorin Utsatthet med underkategorierna Känna sig utlämnad, Uppleva smärta och Känna oro. Konklusion: Kvinnor upplever mammografiska undersökningar som något obehagligt, men nödvändigt. Det framkommer att kvinnor upplever oro, maktlöshet och utsatthet under en undersökning. Graden av detta beror på flertalet faktorer, så som hur personal hanterar kvinnor och vikten av att ge rätt information till kvinnor Nyckelord: Kvinnor, erfarenheter, mammografi, radiografi, litteraturstudie.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MRT) är en viktig diagnostisk metod inom hälso- och sjukvården. Fastän MRT-undersökningar är smärtfria upplevs obehagliga känslor hos patienter. Vid MRT-undersökningar spelar röntgensjuksköterskor en stor roll för att säkerställa att patienterna blir väl bemötta med stöd, individuellt anpassad information och god kommunikation. Detta är till för att i förväg kunna vidta åtgärder som motverkar risker, skador och komplikationer vid undersökningar och behandlingar. Det är viktigt att ta tillvara patienternas upplevelser och erfarenheter av en MRT-undersökning för att kunna ytterligare utveckla omvårdnaden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter i samband med MRT-undersökning. Metod: En litteraturstudie med resultat utav åtta kvalitativa studier som besvarar syftet. Dessa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades sedan. Sökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Litteraturstudiens resultat presenterar tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var Maktlöshet, Kamp och Möte med det okända. Resultatet visar att patienter upplever MRT-undersökningen olika. Upplevelserna innefattar huvudsakligen en känsla av maktlöshet i varierande grad, otrygghet samt en kamp mot det trånga utrymmet. Konklusion: God interaktion och kommunikation mellan patienter och personal samt tydlig och adekvat information om undersökningsproceduren har en stor påverkan på patienters upplevelser och är avgörande om en patient kan klara av undersökningen.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi eller magnetresonans (MR) är en icke invasiv teknik som avbildar kroppens små strukturer och mjuka vävnader genom att använda icke-joniserande strålning. Många patienter upplever oro, ångest och klaustrofobiska reaktioner i samband med MR-undersökning vilket kan leda till att de avbryter undersökningen eller uteblir. Som en konsekvens kan det innebära förseningar för patienten att få sin diagnos. Syfte: Studiens syfte var att beskriva åtgärder för att lindra oro, ångest och klaustrofobi för patienter i samband med MR-undersökning. Metod: Studien är en litteraturöversikt där åtta kvantitativa studiers resultat besvarat syftet. Artikelsökning utfördes i databaserna PubMed och Cinahl enligt bestämda urvalskriterier. Samtliga artiklar har kvalitetsbedömts och analyserats. Resultat: Det sammanställda resultatet har sorterats i två kategorier där var och en indelats i två subkategorier. Kategorierna utgörs av förebyggande åtgärder som information och simulering och avledande åtgärder där musik och MR-skanners utformning ingår. Konklusion: Åtgärder såsom information, simuleringar och musik samt MR-skannerns utformning har påvisat en god effekt hos patienter för att lindra oro, ångest och klaustrofobi i samband med MR-undersökning.

Bakgrund: De senaste decennierna har det skett tekniska framsteg inom radiologiområdet. Dessa tekniker ger en god förutsättning för att ställa korrekta diagnoser och ge de bästa förutsättningarna för en god vård. En patientgrupp som ofta kan uppleva oro och ångest vid radiologiska undersökningar är barn. Ångesten kan bli så stark att kvalitén på vården riskeras med inställda undersökningar som följd eller lugnande medel behöver sättas in, något som kunde undvikits. Barn har rätt att känna sig trygga och delaktiga i sin vård. Av dessa skäl är det av vikt att skapa åtgärder för att hjälpa barn att hantera dessa situationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga åtgärder för att underlätta för barn att genomgå radiologiska undersökningar. Metod: En litteraturstudie med resultat från åtta kvantitativa studier som kvalitetsgranskades och analyserades. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl och Pub Med. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att åtgärder som ”leka röntgen”, ”distraherande” och ”förberedande avslappningsövningar” signifikant minskade nivåerna av stress och ångest bland barn. Åtgärden ”visuell information” med böcker som beskrev röntgenundersökningen minskade inte barns oro eller ångest.  Konklusion: Informerande åtgärder (främst på ett lekfullt sätt) och allmänt stödjande åtgärder kan hjälpa barn att hantera obehagliga och främmande situationer i samband med radiologiska undersökningar.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

ABSTRACT The radiographers experience of working in a trauma-team during a CT-trauma examination An interview study Background: Computed Tomography (CT) in trauma is a recurring examination that the radiographers must perform often under time pressure. Part of the radiographer’s skills are good collaboration and communication with various professions during handling of trauma. Many studies conclude that communication is a recurring problem in emergency team. Objective: The aim of this interview study is to examine the radiographers experience of their work in an emergency team. Method: The study was conducted as a qualitative interview study where semi-structured interviews were the basis. Content analysis according to Graneheim & Lundman (2012) was used in the study where an objective analysis based on the respondents' narratives about their experiences within the trauma team was performed. Five radiographers in a midsize hospital with CT modality and an emergency team and which also had at least two years’ experience in CT-trauma examination were included in this study. Results: Four categories were identified such as streamlining work, belonging to an emergency team, communication, the radiographers in a trauma environment. Based on four subcategories, four subcategories were developed. Various experiences were captured in the interviews and provided a meaningful analysis. The radiographer’s experienced exclusion and sense of being forgotten within the emergency team work. Even lack of internal and external communication was experienced by some radiographers. However, a licensed radiographer has responsibility to keep up a good communication with other professions within the emergency team. Conclusion: While some radiographers experienced being left out from the work with the emergency team, others experienced inclusion. The common goal of all the involved professions is to conduct an urgent examination with diagnostic quality in a short time frame. Improvements in the workflow were possible through planning and preparation. Various obstacles in the workflow could be remedied by the radiographers. Keywords: CT trauma, Radiography, Computed Tomography

Röntgensjuksköterskan träffar i sin yrkesroll barn som skadat sig på olika sätt och är den första personen inom vården som träffar patienten och ser röntgenbilderna vid samma tillfälle. Socialtjänstlagen fastställer att anställda inom hälso- och sjukvård ska anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker barnmisshandel. Syftet med denna studie är att beskriva typiska fysiska tecken på barnmisshandel som röntgensjuksköterskan kan upptäcka i sin yrkesroll. Metoden som använts är en litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt. Två kategorier, med tillhörande subkategorier, skapades efter att artiklarna analyserats. De kategorier som presenteras är inre och yttre fysiska tecken på barnmisshandel. Subkategorierna är frakturer, hjärnskada och tillväxtlinjer samt brännskador och blåmärken. Det finns inga typiska fysiska tecken som på egen hand fastställer barnmisshandel men de är en del av en sammanvägd utredning när misstanke uppstår. Det finns typiska fysiska tecken som förekommer i hög grad hos misshandelsfall men som även förekommer vid olycksfall. Det finns även typiska fysiska tecken som har stark koppling till barnmisshandel men har låg prevalens generellt. / The radiographer meets children who are injured in different ways within the professional scope and is the first person within health care who meets the patient and see the radiographs simultaneously. The social service law states that employees within the health care system must report to the social services when getting knowledge about or suspect child abuse. The objective of this study is to describe typical physical signs of child abuse that a radiographer can discover within the professional scope. The method used is literature overview with a systematical approach. Two categories, each with subcategories, were created after the articles were analyzed. The categories presented are inner and outer physical signs of child abuse. The subcategories are fractures, brain damage, growth recovery lines and burns and bruises. There are no typical physical signs who single-handedly determines child abuse, but they are a part of a collected investigation when suspicion arise. There are typical physical signs which occur frequently in cases of child abuse but also occurs in accidents. There are also typical physical signs highly associated with child abuse but with a generally lower prevalence.

Every child has the right to be protected from abuse, violence and exploitation. Children in Bhutan today have rights by law not to be subject to physical abuse, yet UNICEF statistics show that over 64% of children have been physically abused at least once in their lives. There are four types of child maltreatment, physical abuse, emotional abuse, sexual abuse and neglect. This study focuses on physical abuse. According to the Youth Development Fund of Bhutan there is a lack of knowledge to address child protection issues in the country. The aim was to investigate the radiographers experience and perceived responsibility when suspecting child abuse. A qualitative interview study with inductive approach was used to answer the study’s purpose. Five radiographers were interviewed at the national referral hospital in Thimphu. The result shows that there is a lack of knowledge about child abuse, but the radiographers are aware of their responsibility by law to report suspected cases of child abuse. The radiographers perceive that their responsibility lay in taking as good images as possible. The radiographers are doing their best with the resources available but that is not enough to protect the children against violence. / Varje barn har rätt att skyddas mot misshandel, våld och exploatering. Barn i Bhutan har idag rätt att inte utsättas för fysiskt våld men statistik från UNICEF visar att över 64% av barnen har utstått fysiskt våld minst en gång i livet. Det finns fyra typer av barnmisshandel, fysiskt våld, psykiskt våld, sexuella övergrepp och försummelse. Denna studie fokuserar på fysiskt våld. Enligt Bhutans ungdomsutvecklingsfond (YDF) finns brist på kunskap för att ta itu med barnsäkerhetsfrågor i landet. Syftet med studien är att undersöka radiografers erfarenheter och hur de uppfattat sitt ansvar vid misstänkta fall av barnmisshandel. En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats användes för att besvara studiens syfte. Fem radiografer intervjuades på sjukhuset i Thimphu. Resultatet visar att kunskapen om barnmisshandel är bristfälliga men att radiograferna är väl medvetna om sin skyldighet enligt lag att rapportera misstänkta barnmisshandelsfall. Radiograferna uppfattar att deras ansvar ligger i att ta så bra bilder som möjligt. Radiograferna gör sitt bästa med de resurser som finns tillgängliga men det räcker inte för att skydda barnen från våld.