Bakgrund: I magnetisk resonanstomografi (MR) är kontrastmedel baserat på gadolinium vanligast. Den senaste forskningen har visat att gadolinium kan lagras långvarigt i hjärnvävnad. Röntgensjuksköterskan administrerar vanligtvis kontrastmedlet till patienten vid undersökningen.  Syfte: Syftet är att belysa deponering av gadolinium i hjärnvävnaderna nucleus dentatus och globus pallidus efter administrering av gadoliniumbaserade kontrastmedel samt eventuella risker till följd av deponeringen. Metod: Litteraturstudien inkluderar 16 vetenskapliga artiklar varav den äldsta artikeln är från 2014. Sökningen av artiklarna gjordes via Jönköpings högskolebibliotek och har kvalitetsgranskats av författarna. Resultat: Deponering i hjärnvävnad kunde påvisas bland linjära gadoliniumbaserade kontrastmedel. Liknande mätning med makrocykliska kontrastmedel gav ej samstämmiga resultat. Risker av deponeringen kunde ej påvisas. Slutsats: En litteraturstudie som belyser deponeringsrisker kring användandet av gadoliniumbaserade kontrastmedel. Verksamma röntgensjuksköterskor bör ha kunskap om dessa deponeringsrisker vid administrering av gadoliniumbaserat kontrastmedel.

No description available.

Bakgrund: Varje år i Sverige utförs miljontals röntgenundersökningar av drygt 3400 verksamma röntgensjuksköterskor. Trots yrkesförberedande utbildning så visar tidigare studier på att de nyexaminerade upplever känslor av att vara oförberedda. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av att vara nyexaminerad röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Metod: Litteraturstudie. Sökningar genomfördes i PubMed och Scopus. Åtta artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med fem underkategorier: utmanas på arbetsplatsen med underkategorier, behov av särskild introduktion och möta orealistiska förväntningar. Sakna kontroll med underkategorier, chockad av "verkligheten" och lämnad med sin stress. Bemästra sin nya yrkesprofession med underkategori bygga självförtroende. Resultatet har diskuterats utifrån Patricia Benners teori, från novis till expert. Konklusion: Erfarenheterna grundade sig i vilka förväntningar som arbetsplatsen hade samt hur förberedda de var efter utbildningen. Hur de upplevde sin första tid grundade sig i vilket stöd de fick, hur deras självförtroende var och deras tillit till sina kunskaper. Stöd och introduktion hade stor inverkan på karriärstarten. / Background: Millions och X-ray examinations in Sweden are carried out by roughly 3,400 radiographers every year. Despite vocational training, previous studies show that new graduates' experience feelings of being unprepared. Aim: The purpose was to illuminate the experiences of being a newly graduated radiographer or nurse. Methods: Literature study. Searches were conducted in PubMed and Scopus. Eight articles were quality reviewed and analyzed. Results: The analysis resulted in three categories and five subcategories: being challenged at the workplace with subcategories, the need for a special introduction, and meeting unrealistic expectations. Out of control with subcategories, being shocked by "reality" and left with their stress. Master their new profession with subcategory building self-confidence. Based on Patricia Benner's theory from novice to expert, the results have been discussed. Conclusion: Experiences were based on the expectations at the workplace and how prepared they were after their education. How they experienced their first time was based on the support they received, their self-confidence, and trust in their skills. Support and introduction have a major impact on the start of the career.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskan måste på kort tid bilda en förståelse för patienten och dennes behov för att kunna tillämpa ett gott omhändertagande. Det finns många delar inom omhändertagandet som måste appliceras för att kunna säkerställa en patientsäker vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa röntgensjuksköterskans erfarenheter av omhändertagande av patient i samband med röntgenundersökning.   Metod: En litteraturstudie innehållande nio kvalitativa studier. Sökningarna genomfördes i Pubmed, Cinahl och Scopus.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna bestod av: Medvetenhet om ansvaret, Känna krav på att vara och Hantera utmaningar. Konklusion: Hur röntgensjuksköterskan kommunicerar med patienten har en stor betydelse för hur mottaglig patienten blir mot den information som delges. Att ta sig tid att läsa av individen och dennes behov kan bidra till ett bättre omhändertagande. En tydligare beskrivning inom området som kan ge en vägledning vid olika patientmöten skulle kunna vara en tillgång för nyutexaminerade.  Nyckelord: erfarenheter, radiografi, röntgenundersökning, omhändertagande, röntgensjuksköterska / Background: The radiographer must in a short time form an understanding of the patient and his or her needs in order to be able to apply good care. There are many parts of care that must be applied to be able to ensure patient-safe care. Aim: The purpose of the literature study was to illuminate the radiographers’ experiences of the care of patients in connection with an diagnostic imaging examination. Method: A literature study containing nine qualitative studies. The searches were conducted in Pubmed, Cinahl and Scopus. Result: The analysis resulted in three categories and six subcategories. The categories consisted of: Awareness of responsibility, Feel the need to be effective and Handle challenges. Conclusion: How the radiographer communicates with the patient is of great importance for how receptive the patient becomes to the information provided. Taking the time to read the individual and his needs can contribute to better care. A clearer description in the area that can provide guidance at various patient meetings could be an asset for recent graduates. Keywords: experience, radiography, diagnostic imaging examination, caring for, radiographer

Introduktion: På många sjukhus runt om i världen anses just röntgenavdelningen kunna förlångsamma arbets- och patientflöde och skapa så kallade flaskhalsar. Väntetiderna blir allt längre då kapaciteten för att skapa ett hanterbart flöde är bristfällig. Det skapar både dålig arbetsmiljö och frustration bland patienter och personal. Forskning om hur kvaliteten och effektiviteten kan förbättras har oftast genomförts med Lean och Six sigma metoder, då det har visats sig att metoderna är väl lämpade inom radiologin. Syfte: Att beskriva effekter av Lean och Six sigma implementering på röntgenavdelning. Metod: Denna studie har genomförts som en allmän litteraturöversikt där sju kvantitativa studier och tre artiklar med kvantitativ och kvalitativ design inkluderats. Resultat: Resultatet visar att metoderna Lean och Six sigma är lämpliga att använda inom radiologi och samtliga artiklar visade förbättringar av patientflödet. Kategorier som framkom i resultatet var omloppstider, effektiviseringsåtgärder, rutiner, samt personal- och patientnöjdhet. Slutsats: Utifrån det resultat som framkommit i denna studie är Lean och Six sigma är metoder som kan implementeras på röntgenavdelningen för att förbättra systemutveckling samt arbets- och patientflöde. På röntgenavdelningen skapar metoderna mer systematiska arbetssätt med noggrann planering och bättre förberedelser. Det effektiviserade patientflödet och förändrade rutiner medför att fler patienter kan bokas med samma personalstyrka.

Bakgrund Höftfrakturer är en alvarlig åkomma som behöver ett snabbt omhändertagande och en röntgenundersökning vilket utförs via ambulans och vistelse vid röntgenkliniken. Vid att undersöka personen i sitt hem så kan båda personalbelastningar och patientlidandet reduceras om en välutformad mobilröntgentjänst kan utformas.   Syfte Syftet med studien är att undersöka om mobilröntgen kan implementeras som ett tillägg till ambulansens höftprocess, och hur en sådan funktion skulle påverka övriga kliniker och avdelningar.  Metod Metoden som används är en blandad metod där det är gjord både en kvantitativ datainsamling och en kvalitativ datainsamling i form av intervjuer och innehållsanalys.  Resultat Resultaten från de kvantitativa data visar att mobilröntgen inte kan agera lika akut som en ambulans med dagens bemanningssituation, men vid optimal bemanning kan tjänsten utföra akuta undersökningar inom en akut tidsram. De kvalitativa data visar en önskan för en utökad mobilröntgentjänst men det kräver en bättre fördelning av röntgenpersonal och utökade rutiner och kommunikation med övriga kliniker.  Slutsats Mobilröntgen är en önskvärd tjänst i Östergötland som kan underlätta för akutmottagningen och ambulansen samt reducera patientlidandet, men mer röntgenpersonal krävs för att utveckla tjänsten.

Bakgrund: Artificiell intelligens förväntas lösa en rad olika problemområden inom hälso-sjukvården, däribland röntgen. Både radiologer och röntgensjuksköterskor förväntas ta till sig ny information och forskning och utveckla området framåt. Trots detta finns det relativt lite information gällande personalens uppfattningar om artificiell intelligens. Syfte: Syftet med studien var att belysa röntgensjuksköterskor och radiologers uppfattningar av artificiell intelligens Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl, Web Of Science och Google Scholar. Åtta artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Resultatet delades in i kategorierna: Det finns oklarheter om AI:s fulla betydelse med subkategorierna: En önskan om mer utbildning, Osäkerheter kring AI:s värde inom röntgen samt förbättrad vård trots farhågor. Följt av den sista kategorin: Yrket står inför en utveckling med subkategorierna, En delad syn gällande AI:s påverkan på arbetsrollen, En främst positiv skiftning i jobbmöjlighet samt långsiktiga förhoppningar för professionerna. Resultatet diskuteras sedan mot kompetensbeskrivningen som teori. Konklusion: Det fanns en positiv inställning till AI, trots farhågor och ovissheter. Dock krävs mer forskning för att fastslå AI:s påverkan på verksamheten och professionen. Något som är tydligt är att personalen kräver ytterligare kunskaper men också mer tid till att läsa på om forskning gällande AI för att kunna arbeta evidensbaserat. / Background: Artificial intelligence is expected to solve a number of different problem areas in healthcare, including the radiography department. Both radiologists and radiographers are expected to absorb new information and research and bring the field forward. Despite this, there is relatively little information regarding the staff's perceptions of artificial intelligence. Aim: The aim of the study was to illustrate radiographers and radiologists’ perceptions of artificial intelligence Methods: A qualitative literature study. Searches were performed in Pubmed, Cinahl, Web of Science and Google Scholar. Eight articles were analyzed and quality reviewed. Results: The results where divided into the categories: There are uncertainties about AI:s full meaning with the subcategories: A desire for more training, Uncertainties about the value of AI in radiography and improved care despite the concerns. Followed by the last category: The professions are facing a development with the subcategories, A divided view regarding the impact of AI on the work role, A mainly positive shift in job opportunities and long-term hopes for the professions. The result is then discussed against the competence description as theory. Conclusion: There was a positive attitude towards AI, despite the concerns and uncertainties. However, more research is required to decide AI's full impact on the profession. Something that is clear is that personnel requires additional knowledge but also more time to study research regarding AI in order to be able to work based on evidence.

Övergången mellan högskola och arbete kan för många vara en väldigt jobbig period. En bra introduktion för den nyutexaminerade röntgensjuksköterskan är viktigt för att snabbt och enkelt kunna komma in i sitt arbete. Målet med introduktionen är att den nyutexaminerade ska känna en trygghet på arbetsplatsen och bli självständig i sitt arbete. Det finns få studier som belyser ämnet “introduktion på en ny arbetsplats” och ännu färre studier som belyser nyutexaminerade röntgensjuksköterskors åsikter om introduktionen. Förfrågan från ett flertal röntgenavdelningar har lett författarna till ett arbete inom området ”introduktion på arbetsplatsen för nyutexaminerade röntgensjuksköterskor”. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer nyutexaminerade röntgensjuksköterskor upplever är viktiga vid introduktionen på en ny arbetsplats. En kvalitativ studie gjordes med sju kvinnliga informanter i södra och mellersta Sverige. Den insamlade datan analyserades med en innehållsanalys och tre huvudkategorier bildades: Upplevelser av introduktionen; Kommunikation och sociala relationer samt Förbättringsförslag. En viktig faktor som uppskattades av våra informanter är konstruktiv feedback och kontinuitet av handledare för att självsäkerheten ska öka. Mycket av det som tas upp i studien har förbättringspotential för chefer och blivande arbetskollegor. / The transition between university and work can be a difficult period for some people. A good introduction to the new graduated radiographer is important for a quick and easy access to the workplace. The aim of the introduction is to feel safe and independent in the workassignments. Few studies highlight the subject of "introduction on a new workplace” and even fewer studies highlight ”new graduated radiographers’ views on the introduction”. A request from a number of radiology departments has led the authors to write this thesis. The purpose of this study is to examine factors new graduated radiographer considered important for a good introduction on a new workplace. A qualitative study was conducted with seven female informants in southern and central Sweden. The collected data was analyzed with a content analysis and three main categories were formed: Experiences of the introduction; Communication and social relations; Suggestions for improvement. Something that was appreciated by our participants was constructive feedback and continuity of supervisors to increase self-confidence. The content in this study has an improvement potential for managers and future colleagues.

Introduktion: Alla röntgenundersökningar med joniserande strålning ska vara berättigade och optimerade. Detta kräver röntgenremisser av god kvalité. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som har påverkan i röntgenremissens berättigandeprocess. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvantitativa studier som kvalitetsgranskats. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier: berättigade och oberättigade röntgenundersökningar, avsaknad av klinisk information, användning av riktlinjer, införande av intervention och röntgenremissens utformning. Slutsats: Röntgenremissers kvalité har betydelse i berättigandeprocessen. Antalet oberättigade röntgenundersökningar minskar genom ökad kunskap vilket gör utbildning för remitterande läkare till en nyckelfaktor. Detta leder till säkrare sjukvård där patienter inte utsätts för onödig joniserande strålning. / Introduction: All x-ray examinations with ionizing radiation must be justified and optimized. This requires radiology referral of good quality. Aim: The aim of the study was to describe factors that affect the process of justification in radiology referrals. Method: A general literature review based on quantitative studies that have been verified based on its credibility. Result: The results are presented in five categories: justified and unjustified x-ray examinations, lack of clinical information, use of guidelines, introduction of intervention and the design of the radiology referral. Conclusion: The quality of the radiology referral has significance in the process of justification. Number of unjustified x-ray examinations are reduced through increased knowledge, which makes education for referring physicians a keyfactor. This leads to safer healthcare where patients are not exposed to unnecessary ionizing radiation.

Bakgrund: Antalet bilddiagnostiska undersökningar ökar. Behov finns att implementera riktlinjer för remisser till röntgenavdelningen. 20% av alla DT undersökningar bedöms inte vara berättigade. Under 2017 inleddes översättning till lokala förhållanden och implementering av iGuide på försök i en av Sveriges regioner. Syfte: Syftet är att studera röntgensjuksköterskors- och radiologers erfarenheter från berättigande av undersökningar på röntgenavdelningen. Metod: En empirisk studie med kvalitativ design. En induktiv ansats tillämpades. Semistrukturerade intervjuer utfördes med legitimerade radiologer och röntgensjuksköterskor. Intervjumaterialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen mynnade ut i följande subkategorier:  Innebörden av berättigande, Ansvarsfördelning vid berättigande, Oberättigade remisser och åtgärder, Remittent och patient inverkar på berättigandet, Organisationen inverkar på berättigandet, Tillgänglighet av olika modaliteter inverkar på berättigandet, IGuide är grundat i problemen med berättigande, samt Resultatet från iGuide-projektet. Subkategorierna bildar tre kategorier: Berättigande av undersökningar, Förekomst av oberättigade undersökningar, samt iGuide som ett sätt att uppnå ökat berättigande. Slutsats: Röntgenutnyttjandet ökar och därmed problemen med berättigande. Radiologerna upplever att brist på tid påverkar berättigandet negativt, också att remittenten ofta har svårt att neka patienter. Röntgensjuksköterskor upplever att kommunikationen avdelningar emellan är viktig för berättigande. Det ökade utbudet av modaliteter beskrivs påverka. IGuide ökar andelen berättigade undersökningar, och minskar antalet begärda bilddiagnostiska undersökningar, men systemet behöver få en ökad användarvänlighet. / Background:  The number of image diagnostic examinations is increasing. There is a need to implement guidelines for referrals to the X-ray department. 20% of all DT examinations are deemed not to be justified. In 2017, implementation and translation into local conditions of iGuide in trial was initiated in one of Sweden's regions. The aim: The aim is to study the experiences of radiographers and radiologists from the justification of examinations in the X-ray department. Method:  An empirical study with qualitative design. The inductive approach was applied. Semi-structured interviews were applied with licensed radiographers and radiologist. The interview material was analyzed with a manifesto content analysis.  Results:  The analysis resulted in the following subcategories: The meaning of justification, The shared responsibility in justification, Unjustified referrals and actions, Remittent and patient impact on justification, The organization impact on justification, The accessibility of various modalities affect justification, IGuide is based on the problems of justification, and The results of the iGuide-project. The subcategories form three categories: Justification of examinations, Existence of unjustified examinations, and IGuide as a means of achieving increased justification. Conclusion:  X-ray utilization is increasing and thus the problems with justification. The radiologists experience that the lack of time affects justification negatively, also that the remittance often has difficulty in denying patients. Radiographers experience that communication between departments is important for justification. The increased range of modalities is described as affecting. IGuide increases the proportion of justified examinations, and reduces the number of requested imaging examinations, but the system needs to be given a greater user-friendliness.