Bakgrund: Hjärttransplantationen är ett kirurgiskt ingrep som kan leda till ett förändrat dagligt liv för personer. De personer som genomgår en hjärttransplantation har många och olika känslomässiga upplevelser angående fysiska förutsättningar förekomst av eventuella biverkningar och infektionskänslighet. Sjuksköterskan har en centraliserad roll i hela omvårdnadsprocessen för att kunna stödja, informera och följa patienten till en förbättrad chans för överlevnad och livskvalité.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av dagligt liv efter genomgången hjärttransplantation.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och 14 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2009-2020 inkluderades och analyserades till ett resultat. Databassökningen genomfördes i PubMed och Cinahl för perioden 2009-2020.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna är: Donerat hjärta är lika med nytt liv, Livslång läkemedelsbehandling och Transplantationens påverkan vidare i livet. Personernas dagliga liv präglades av positiva och negativa upplevelser. Den första kategorin baserades på underkategorierna Blandade känslomässiga upplevelser och Existentiella upplevelser. Den andra kategorin baserades på underkategorierna Läkemedelsbiverkan påverkar vardagen och Att inte acceptera situationen. Den tredje kategorin baserades på underkategorierna Förändrad fysisk förmåga och Livet efter transplantationen.  Slutsats: En genomförd hjärttransplantation leder inte alltid till en ökad livskvalitet i personens dagliga liv. Sjuksköterskan bör därför stödja patienten under hela processen så att han eller hon återfår kontrollen över sin livssituation och därmed det dagliga livet.

Bakgrund: Majoriteten av amputationer av nedre extremiteter är resultatet av diabetes eller perifer kärlsjukdom. Amputation kan vara en livsförändrande händelse åtföljd av utmaningar för den drabbade patienten med tidsberoende depression som ofta används för att kvantifiera dess inverkan på deras psykologiska välbefinnande. Erikson beskriver lidande olika former. Syftet: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter amputation av en nedre extremitet. Metod: Till denna litteraturöversikt har 14 kvalitativa originalartiklar valts. Artiklarna har hämtats från Pubmed och Cinahl. Analysen har genomförts med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys med manifest ansats. Sökord som har använts var amputation, Lower extremity, Experience och Patient. Resultatet består av tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Under huvudkategorier: Inre faktorer presenteras; psykisk belastning; anpassning efter amputation. Under rubriken: Faktorer som påverkar rörligheten; fysiska begränsningar; Protesens betydelse; att känna sig isolerad; att uppleva smärta. Under yttre faktorer presenteras: Sociala interaktioner och betydelsen av stöd. Diskussion: Negativa upplevelser skapade oro och kunde bidra till isolering, liksom smärta och all form av lidande beskrivs som hinder. Familjemedlemmarna hade stödjande roll samtidigt som patienterna eftersträvade självständighet. Slutsats: Efter amputation av nedre extremitet bemötte patienterna många utmaningar i vardagen. Förändring i det sociala livet var vanligt förekommande vilket gjorde att dessa patienter led av psykisk ohälsa relaterat till bland annat stigmatisering. Förslag på vidare forskning är att undersöka hur omgivningens bristande kunskap om amputerade personer kan ökas för att patienterna ska kunna uppnå bättre livskvalitet. / <p>2023-03-23</p>

SAMMANFATTNING Introduktion: Idag lever 130 000 till 150 000 personer i Sverige med en demenssjukdom och det är en siffra som förväntas öka åren framöver. Majoriteten av patienterna inom slutenvården är äldre patienter över 65 år.  I och med att förekomsten av demenssjukdom förväntas öka med åldern, har en stor del av de inneliggande patienterna också en demenssjukdom. För patienter med demenssjukdom är den emotionella tryggheten av stor betydelse och anhörigas närvaro och deltagande i vården likaså. Sjuksköterskor känner stor osäkerhet inom vårdandet av denna patientgrupp.  Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med demenssjukdom och deras anhöriga upplever primär- och slutenvården. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design. Studien har en kvalitativ ansats. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna efter artiklar genomfördes i databasen PubMed och Cinahl. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades utifrån en vedertagen granskningsmall och analyserades genom att gruppera resultatet och utifrån empiriska upplevelser bilda en slutsats (induktiv ansats). Utifrån detta skapades två teman.  Resultat: Resultatet avseende hur patienter med demenssjukdom och deras anhöriga upplever primär- och slutenvården identifierades till två teman. Patienter med demenssjukdom beskrev upplevelse av isolering, osäkerhet och bristande förmåga att känna igen sig. Anhöriga till patienter med demenssjukdom beskrev upplevelse av svårigheter att navigera mellan osäkerhet och hitta trygghet i att vara i goda händer.  Slutsats: Slutsatsen i denna studie är att det finns behov av att anpassa av primär- och slutenvård för patienter med demenssjukdomar. Vidare bör primär- och slutenvård kommunicera och inkludera anhöriga mer.

Bakgrund: Akut leukemi är en blodsjukdom med ett progressivt sjukdomsförlopp. Sjukdomen har ett snabbt sjukdomsförlopp vilket kan påverka patienternas livsvärld. För att kunna behandla dessa patienter på bästa sätt är det viktigt för sjuksköterskan att förstå hur dessa patienter upplever sin sjukdom. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att leva med akut leukemi. Metod: I litteraturstudien involverades åtta vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades i enlighet med Kristensson (2014) utifrån den integrerade analysen. Det söktes efter artiklar i databaserna Cinahl och PubMed. De artiklar som utgjorde resultat för litteraturstudien hade alla en kvalitativ ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier, Patienters förändringar i vardagen, patienternas upplevelse av diagnosen och patienternas behov, resurser och förutsättningar. Slutsats: Att få diagnosen akut leukemi medför att hela personens värld rasar. Det krävs mycket omställning för att anpassa sig till det nya livet och ställa in sig på nya rutiner. Det som tidigare varit en självklarhet är inte längre det. Det krävs stöd från både sjukvårdspersonal, familj, anhöriga, kollegor, vänner och från andra patienter som blivit drabbade av akut leukemi, för att återfå hopp och kunna skapa sig en känsla av ro. Oro samt rädsla för framtiden var något de levde med samt den osäkra sjukdomsprocessen och rädsla för komplikationer. Nyckelord Leukemi, akut leukemi och patientupplevelser Tack Ett stort tack till mina handledare Linda Ljungholm och Carina Persson för det ovärderliga stödet jag fått genom hela uppsatsskrivandet.

Bakgrund och problemformulering: Isoleringsvård är en effektiv åtgärd för att hindra spridningen av smittsamma sjukdomar. Isoleringsvård innebär dock svårigheter för sjuksköterskan och skapar hinder i omvårdnaden samt påverka patientens återhämtning och välbefinnande. Det finns två typer av isoleringsvård beroende på varför patienten behöver läggas in. Tidigare studier visar på ökade tecken av håglöshet och apati hos patienter inom isoleringsvård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patientens upplevelse av vårdandet i samband med isoleringsvård oberoende av diagnos. Metod: Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar, varav sju kvalitativa och två kvantitativa. Resultat: Det framkom att (1)patienternas upplevelse påverkades av rummet, och kunde få patienterna att känna sig både fängslade eller skyddade. (2) De psykosociala faktorer relaterade till ensamhet, närstående, hur det gick att hantera milda symtom och den insikt som isoleringen framhävde.(3) Upplevelsen av vårdandet påverkades av vårdarens närvaro, i vissa fall fanns det en pliktkänsla hos patienten att hantera behandlingen samt att patienter upplevde att de blev sedda som en sjukdom. Diskussion: En diskussion fördes om vad resultatet visade med kopplingar till vårdvetenskapen. Dessutom lyftes nya artiklar fram som både stärkte och ifrågasatte resultatet. Under denna sökning framkom ytterligare information om hur viktigt vårdrummet var, närståendes betydelse samt hur olika aktiviteter stärker patientens känsla av välbefinnande trots isoleringsvård. Dikotomin av isoleringsvården och den tunna linjen mellan hälsa och vårdlidande kopplas till anledning till vård och behandling.

Introduktion: Akutsjukvård är för en del patienter starten på en längre vårdkedja. Det kan vara en tid för patienten som präglas av oro och rädsla. Inom akutsjukvård tas hastiga beslut utifrån aktuell situation. Bemötandet från vårdpersonalen är då viktigt för att patienten ska uppleva sig trygg och sedd. Tidigare forskning har visat att missnöje med vårdpersonalens bemötande ger en ökad ekonomisk belastning, ofta såväl för sjukvården som för individen, samt ett ökat lidande i form av längre vårdtider. För att kunna arbeta personcentrerat är det viktigt att ha förståelse för hur patienter värderar och upplever bemötandet från vårdpersonalen inom akutsjukvård.  Syfte: Att utforska patienters upplevelser av bemötande från vårdpersonal inom akutsjukvård.  Metod: Deskriptiv studiedesign med allmän litteraturöversikt och kvalitativ ansats där elva vetenskapliga kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.  Resultat: Fyra huvudteman framträdde; Patientens behov av information, Kommunikationens betydelse för patientens delaktighet i vården, Patientens behov av personcentrerad vård och Patientens behov av medicinskt och emotionellt omhändertagande. Slutsats: Resultatet visar på att upplevelsen av vårdpersonalens bemötande är individuellt. Gemensamt för patienternas upplevelser var känslan av att vara beroende av vårdpersonalen vars bemötande både kunde upplevas som negativ och positiv. Patienterna hade en önskan om att känna sig trygg, sedd och lyssnad på.  Nyckelord: Akutsjukvård. Patientupplevelser. Kommunikation. Akutmottagning. Bemötande / Introduction: Emergency care is for some patients the start of a longer chain of care. It can be a time for the patient marked by anxiety and fear. In emergency healthcare, decisions are often made quickly based on the current situation. The treatment from the healthcare staff is therefore important for the patient to feel safe, to be seen and for the care to be effective. Previous research has shown that dissatisfaction with the care staff's treatment results in an increased financial burden, often both for the healthcare system and for the individual, as well as increased suffering in the form of longer treatment. In order to be able to work in a person-centred way, it is important to have an understanding of how patients value and experience the treatment from the nursing staff in emergency healthcare. Aim: To explore patients experiences of treatment from nursing staff in emergency medical services.  Method: Descriptive study design with a general literature review and qualitative approach where eleven scientific qualitative articles were analyzed and reviewed.  Result: Four main themes emerged; Patient´s need of information, Importance of communication for the patient´s participation in care, Patient´s need for person-centred care and Patient´s need for medical and emotional care.  Conclusion: The results show that the experience of the care staff's treatment is individual and often depending on the situation. Common to the patients' experiences was the feeling of being dependent on the care staff whose treatment could be experienced as both negative and positive. The patients had a desire to feel safe, seen and listened to. Keywords: Emergency medical care. Patient experience. Communication. Emergency service. Encounters.

Bakgrund Utvecklingen av digitala vårdtjänster går snabbt framåt och ses som ett kostnads- och tidseffektivt medel för ökad tillgänglighet. Vård via videomöten erbjuds inom primär-,sluten-, och specialistvård, både av privata och statliga aktörer. Den visuella möjligheten gör att videomöten är den vårdtjänst som mest liknar det fysiska vårdbesöket och används idag kontinuerligt. Vårdgivare som erbjuder vård på distans omfattas av samma lagar och regelverk som övrig hälso- och sjukvård. De är därmed skyldiga att bedriva jämlik vård som utgår från patienten, med hög kvalitet och på ett sätt som tillgodoser patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet. Syfte Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av digitala videomöten med hälso- och sjukvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] användes för att söka efter de inkluderade artiklarna, med hjälp av sökord i olika kombinationer. Kvalitet granskades med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Innehåll analyserades med en integrerad analys för att sedan sammanställas i huvud och underkategorier. Resultat Sammanställningen resulterade i huvudkategorierna: Upplevelser av vårdens kvalitet och upplevelser av tillgänglighet. Inom huvudkategorierna framkom en delad bild av patientens tankar om videomöten utifrån individuella preferenser. En stor påverkansfaktor var hur relation och dialog upplevdes samt om trygghet kunde förmedlas genom dessa möten. Upplevelsen påverkades även av tillgänglighet och ökad flexibilitet. En del tyckte att det var en bekväm lösning medan andra hade tekniska svårigheter och upplevde videomöten negativt. Slutsats En sedan tidigare etablerad vårdkontakt med kunskap om sjukdomshistoria upplevdes viktigare än på vilket sätt vårdbesöket utfördes. Resultatet visade även att samverkan, stöd och trygghet kunde främjas via videomöten. Inför operation utgjorde videomöten en möjlighet att samtala direkt med kirurgen och få tydlig information om ingrepp och risker vilket upplevdes lugnande. / Background Digital health services are rapidly developing into a cost and time effective way to increase accessibility for patients. Healthcare by video is offered for primary and specialist care, both by private and public actors. The visual aspect of video conferencing makes it the health care service most resembling that of a physical meeting. Caregivers who offer the service follow the same rules and regulations as all other health care services. They are therefore regulated to offer equal, high-quality healthcare based on individual needs and in a way that meets the patient needs of safety and continuity. Aim The aim of this study was to describe patient experiences and preferences of video appointments in a health care setting. Method A non-systematic literature review was conducted based on 16 scientific articles of both qualitative and quantitative design. The database searches were performed in PublicMedline [PubMed] and Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL], using appropriate keywords. A quality assessment of the 16 articles was made using Sophiahemmet’s quality matrix for scientific classification and quality assurance. The chosen articles were analyzed using an integrated analysis and subsequently grouped into two main categories. Results The compilation resulted in the following main categories: experience of quality of care and experiences of availability. The acceptance of video conferences was based on individual preferences. A major influencing factor was how dialogue and relationships were experienced and whether rapport could be conveyed through these appointments or not. The experience was also influenced by availability and increased flexibility. Some found it a convenient solution, while others had difficulty with the technology and experienced video appointments in a negative way. Conclusions A previously established relationship to health care professionals with knowledge of medical history was considered more important than the way in which the appointment was carried out. Collaboration, rapport, and security could be promoted through video. Before surgery, it provided an opportunity to talk with the surgeon and receive clear information about procedures and risks, which was perceived as reassuring.

SAMMANFATTNING Introduktion Årligen inträffar omkring 10 000 hjärtstopp i Sverige och endast 12% av de som drabbas överlever. Vid ett hjärtstopp förlorar hjärtat sin pumpförmåga och blodcirkulationen upphör. Kroppen utsätts för ett stort trauma och de långsiktiga komplikaitonerna hos överlevarna är ofta många. Det saknas nationella riktlinjer från Socialstyrelsen avseende vårdandet av personer som överlevt hjärtstopp. Samtidigt är det en patientgrupp som ökar i antal och som har ett stort vårdbehov. Således är det av relevans att öka kunskapen inom aktuellt område.  Syfte Att undersöka upplevelser och erfarenheter efter utskrivning från sjukhus hos personer som överlevt hjärtstopp.  Metod Allmän litteraturöversikt med deskriptiv design. Elva kvalitativa studier hämtade från PubMed eller CINAHL stod till grund för resultatet. Resultatanalys utfördes enligt Fribergs (2017) modell för resultatanalys.  Resultat Tre teman och nio kategorier identifierades: En förändrad vardag inkluderar kategorierna: somatiska komplikationer, kognitiva komplikationer, familjesituation, begränsningar och anpassningar. Inom temat: Emotionella upplevelser återfinns kategorierna: psykologiska utmaningar och existentiella tankar. Slutligen innefattar temat: Upplevelser av vården kategorierna: avsaknad av information och stöd och deltagarnas förbättringsförslag.  Slutsats Komplikationerna efter ett hjärtstopp resulterar i en förändrad vardag som präglas av begränsningar, vilka i sin tur resulterar i en försämrad psykisk hälsa hos överlevarna. De upplever att vården inte tillgodoser deras behov. De kommer med förslag på förbättringar till vårdpersonalen, varav de flesta hör till sjuksköterskans arbetsuppgifter.

Bakgrund: Att vårdas palliativt är en individuell upplevelse som kan påverka en människa både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Patienter kan uppleva problem och behov inom alla dessa fyra dimensioner där sjuksköterskan behöver bemöta dessa. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser hos vuxna patienter som vårdas palliativt. Metod: Deskriptiv design där litteraturöversikt med en deduktiv kvalitativ ansats som metod har använts. Databaser som användes för litteratursökning var PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet presenteras utifrån kategorierna: psykiska upplevelser, fysiska upplevelser, sociala upplevelser och existentiella upplevelser. Bland psykiska upplevelser beskrevs svåra känslor som ensamhet, rädsla och frustration. Andra beskrev positiva känslor som en upplevd trygghet. Deltagarnas fysiska upplevelser varierade mellan att känna sig påverkad av uppvisade fysiska symtom samt att vara beroende av fysisk hjälp från andra. Upplevelser utifrån den sociala dimensionen visade vikten av relationsbildandet och tillit mellan patient och vårdpersonal och att behov och önskemål gällande att få information varierade. De existentiella upplevelserna visade att patienterna kände en osäkerhet inför döden och frågor kring varför just de blivit sjuka. Det visade även att patienter som vårdas palliativt önskar bli sedd som person, och inte patienter. Slutsats: Upplevelser och behov hos patienter som vårdas palliativt varierar och kan sträcka sig genom flera dimensioner. För att kunna tillfredsställa dessa behov behöver omvårdnaden planeras och genomföras utifrån ett personcentrerat perspektiv och med patientens individuella behov i åtanke. Sjuksköterskan behöver arbeta utifrån de fyra dimensionerna, de fyra hörnstenarna samt de fyra etiska principerna för att tillgodose patientens behov och lindra lidandet på bästa sätt.

Introduktion: Idag lever cirka 36,7 miljoner människor med hiv/aids världen över. Att ha diagnosen hiv/aids bidrar till både psykiskt och fysiskt lidande. För att god vård skall upplevas utgör vårdrelationen till sjuksköterskan en avgörande roll. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med hiv/aids upplever vårdrelationen med sjuksköterskan. Metod: Litteraturstudie. Sökning genomfördes i Cinahl och PubMed. 10 artiklar plockades ut efter urvalsprocess med kvalitetsgranskning. Artiklarnas resultat analyserades och samband identifierades som skapade kategorier. Resultat: Två huvudkategorier redovisas: Diskriminerande och Omsorgsfull, med tillhörande underkategorier till vardera. Upplevelsen av vårdrelationen med sjuksköterskan påverkar patienten beroende på om den är positiv eller negativ. Slutsats: Flertalet patienter upplevde vårdrelationen diskriminerande som kan ses genom att de uppfattade att sjuksköterskan bland annat uppvisade ovilja att vårda, respektlöshet och särbehandling. De tillfällen patienterna upplevde vårdrelationen som omsorgsfull var sjuksköterskan exempelvis kunnig, vänlig och emotionellt stöttande