Bakgrund: Andelen äldre i Sverige ökar samtidigt som den sjuke äldre kan ha flera svåra sjukdomar som kräver sjukhusvård. Antal vårdplatser inom den slutna vården och på äldreboende har minskat. Flera vårdgivare ska samverka för att vården ska möta den äldres behov på bästa sätt. Syfte: Att undersöka äldres upplevelse av utskrivningen och tiden efter utskrivning från sluten vård till ordinarie boende eller annan vårdinrättning, när ett förändrat hjälp behov föreligger. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på sju omvårdnadsvetenskapliga artiklar. Resultat: En majoritet av fynden i studien visar på att det är mycket viktigt för den äldre att så snart som möjligt efter utskrivningen från sjukhuset kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt. Resultaten visade att äldre vill vara mer delaktiga i vårdprocessen och ta mer plats i vårdplaneringen men det visade samtidigt på att en del äldre ofta lämnade över ansvaret för planering till anhöriga och personal. Fyra huvudteman framkom: Viljan att återgå till ett normalt liv, inställningen till funktionsnedsättningen, upplevelsen av vårdkedjan och positiv och negativ påverkan på vårdrelationen. Slutsats: Genom att involvera den äldre i planeringen, och att tydligt informera alla parter i vårdkedjan om den äldres specifika behov kan den fortsatta återhämtningen fortgå smidigare efter sjukhusvistelsen.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom och varje timme diagnostiseras sex personer. För att ge bästa möjliga omvårdnad till kvinnor med cancer krävs kunskap om både sjukdomen och om hur patienten vill bli bemött. Enligt lag är sjukvårdspersonal skyldig att utforma vård i samråd med patienten. Dock har vetenskaplig forskning bevisat att det finns skillnader i hur patienter upplever sin omvårdnad och hur sjuksköterskor tror att patienter vill ha sin omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva cancerdiagnostiserade kvinnors upplevelser av omvårdnad från sjukvårdspersonal. Metod: Metodtriangulering genomfördes för att få ett så brett resultat som möjligt. Studiens ena del är en litteraturstudie (overview) av vetenskapliga artiklar (n=14) och den andra delen är en empirisk studie av bloggar (n=11). Resultat: De två delarna presenterades var för sig i två huvudkategorier och fem subkategorier. Diskussion: I diskussionen lyfts tre centrala fynd fram; känslan av hopplöshet, trygghet och lidande i omvårdnad. Slutsats: Alla patienter är unika med egna subjektiva upplevelser och erfarenheter. Sjukvårdspersonal bör ta detta i beaktande för att kunna möta patienten och hans/hennes önskemål på bästa sätt. / Background: Cancer is an endemic disease that six people are diagnosed with every hour. For good nursing care to women with cancer both knowledge about the disease and how the patient wants to be treated is required. In accordance to the law health care professionals is required to design care in consultation with the patients. Scientific research has proven that there are differences in how patients perceive their care and how nurses believe that patients want their care. Objective: The objective was to describe how women diagnosed with cancer experience nursing from health care professionals. Method: To obtain the broadest possible outcome a methodtriangulation was conducted. One part of the study is a literature review (overview) of scientific articles (n=14) and the second part is an empirical study of blogs (n=11). Results: The results were presented separately in two major categories and five subcategories. Discussion: The discussion highlighted three key findings: the sense of hopelessness, security and suffering in nursing. Conclusion: All patients are unique with their own subjective experiences. Health care professionals should take this into consideration in order to meet the patient and his/her needs the best way possible.

Bakgrund: MRSA är i dagens samhälle ett globalt problem. Denna bakterie producerar ett enzym, vilket gör en del antibiotiska läkemedel verkningslösa. Flertalet MRSA-infekterade patienter upplever negativa känslor till följd av infektionen. Dessa tros orsakas av bristande kunskap hos både sjuksköterskor och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att vara MRSA-infekterad.Metod: I litteraturstudiens resultat har 9 artiklar med kvalitativ ansats sammanställts. Dessa har analyserats med inspiration från det beskrivande metasyntestänkandet. Databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Scopus användes vid sökning av artiklar.Resultat: Patienternas upplevelser vid en MRSA-infektion var komplexa. Känslor av skuld, stigmatisering och att vara smittsam återkom upprepade gånger. Varierande kunskapsnivåer beträffande MRSA påvisades också hos patienterna. Anpassningen till infektionen upplevdes ofördelaktigt påverka möjligheten till ett normalt liv. Information erhållen från vården ansågs otillräcklig och vårdpersonalen upplevdes även agera oprofessionellt i vissa situationer. Konklusion: Ökad kunskap och förståelse för MRSA-infekterade patienter kan bidra till att en god omvårdnad möjliggörs. För att understödja en mer personcentrerad omvårdnad bör eventuellt upplevda skillnader i relation till genus och ålder beforskas. / Background: MRSA is a global problem in today's society. This bacterium produces an enzyme, making some antibiotic drugs ineffective. Most patients infected with MRSA experience negative emotions as a result of the infection. The lack of knowledge of both nurses and patients are believed to be causing these emotions. Aim: The purpose of this literature review was to illuminate patients' perceptions and experiences of being infected with MRSA. Method: 9 articles with a qualitative approach have been compiled in this review. These have been analyzed with inspiration from descriptive meta-synthesis method. The search for articles was performed in the databases of Cinahl, Medline, PubMed and Scopus. Results: The result shows that patients' perceived the MRSA infection as complex. Feelings of guilt, stigma and being contagious recurred repeatedly. Varying levels of knowledge regarding MRSA were also detected. Adaptation to the infection was perceived as an unfavorably affect to the possibility of a normal life. Information obtained from the care was considered inadequate and nursing staff were experienced to act unprofessional.Conclusion: Increased knowledge and understanding of patients' infected with MRSA can make a good healthcare possible. Any perceived differences in relation to gender and age should be further studied in order to contribute a more person-centered healthcare.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Andelen äldre i Sverige ökar samtidigt som den sjuke äldre kan ha flera svåra sjukdomar som kräver sjukhusvård. Antal vårdplatser inom den slutna vården och på äldreboende har minskat. Flera vårdgivare ska samverka för att vården ska möta den äldres behov på bästa sätt. <strong>Syfte:</strong> Att undersöka äldres upplevelse av utskrivningen och tiden efter utskrivning från sluten vård till ordinarie boende eller annan vårdinrättning, när ett förändrat hjälp behov föreligger. <strong>Metod:</strong> En systematisk litteraturstudie baserad på sju omvårdnadsvetenskapliga artiklar. <strong>Resultat: </strong>En majoritet av fynden i studien visar på att det är mycket viktigt för den äldre att så snart som möjligt efter utskrivningen från sjukhuset kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt. Resultaten visade att äldre vill vara mer delaktiga i vårdprocessen och ta mer plats i vårdplaneringen men det visade samtidigt på att en del äldre ofta lämnade över ansvaret för planering till anhöriga och personal. Fyra huvudteman framkom: Viljan att återgå till ett normalt liv, inställningen till funktionsnedsättningen, upplevelsen av vårdkedjan och positiv och negativ påverkan på vårdrelationen. <strong>Slutsats: </strong>Genom att involvera den äldre i planeringen, och att tydligt informera alla parter i vårdkedjan om den äldres specifika behov kan den fortsatta återhämtningen fortgå smidigare efter sjukhusvistelsen.</p>

Sömn är ett grundläggande behov som behöver tillgodoses för att hälsa ska kunna uppnås. Sömnbrist kan leda till ett flertal sjukdomar, en försämrad läkningsprocess samt ett nedsatt immunförsvar. Det ligger i sjuksköterskans ansvarsområde att skapa goda förutsättningar för sömn. Sjuksköterskor utrycker att de saknar utbildning för att kunna skapa förutsättningar för god sömn. Syftet med denna uppsats var att identifiera patientupplevda faktorer som påverkade patienternas sömn under sjukhusvistelsen. Uppsatsen är en litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar både kvalitativa samt kvantitativa. Miljöfaktorer identifierades som störande sömnfaktorer. Det innefattade bland annat ljud och ljus. Det framkom att patientsalar hade en koppling till sämre sömnkvalité. Dessutom visade det sig att vårdpersonal väckte patienter för att utföra kontroller och undersökningar under olämpliga tider. Patienterna hade svårt att anpassa sig till sjukhusets dagsschema och besökstiderna ansågs som störande. Det framkom även att faktorer inifrån påverkade sömnen under sjukhusvistelsen, såsom oroväckande tankar kring sin sjukdom. En diskussion fördes om olika metoder för att motverka ogynnsamma faktorer och dess effekter på sömnen. Det diskuterades även om de positiva och negativa aspekterna angående patientsalar och patientrum. Slutligen diskuterades sjukhusrutiner och hur det prioriteras kring sömnen inom vården.

No description available.

Bakgrund: Akut leukemi är en cancersjukdom som drabbar ungefär 500 personer i Sverige årligen. Det är en livshotande sjukdom som påverkar en persons livssituation både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har en viktig roll i vården av dessa patienter där informativt, känslomässigt och praktiskt stöd är de grundläggande komponenterna i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vuxnas upplevelser av att leva med akut leukemi. Metod: Fjorton artiklar användes till denna litteraturöversikt. Databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo användes vid litteratursökning. Kvalitetsgranskning och analys av artiklarna ligger till grund för litteraturöversikten. Resultat: Resultatet visade fem kategorier: livsglädje, rädsla och osäkerhet, behov av stöd och information samt upplevda symtom och en förändrad livskvalité. Diskussion: Information och stöd lyfts fram som en viktig komponent i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att hjälpa patienterna att få en känsla av sammanhang. Genom information och stöd ökar individens förmåga till begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilket bidrar till en tro på framtiden trots svår sjukdom. Slutsats: Sjuksköterskans kompetens kan utvecklas genom utbildning om hur information, stöd och omvårdnad ges på bästa sätt till denna patientgrupp. / <p>Godkännande datum: 2017-03-21</p>

Patienter med övervikt och fetma löper en ökad risk att drabbas av följdsjukdomar såsom hypertoni, hjärt-/kärlsjukdom eller diabetes typ-2. Förakt, skuldbeläggning och stigmatisering är något patienter med övervikt och fetma utsätts för i det vardagliga livet, så även inom hälso- och sjukvården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna patienter med övervikt och fetma upplever mötet med hälso- och sjukvården, för att skapa förståelse och ökad kunskap som på sikt kan leda till bättre bemötande av denna patientgrupp. Litteraturstudien utgjordes av kvalitativa och kvantitativa forskningsartiklar i form av primärkällor. I resultatet presenteras tre kategorier; att känna sig stigmatiserad, betydelsen av vårdmötet och samtalets inflytande. Kategorierna har totalt sju underkategorier; att känna sig annorlunda, konsekvenser av att känna sig annorlunda, att inte känna sig bekräftad, att inte känna sig betrodd, att känna sig förminskad, terminologins betydelse och känslighet i samtalet. Det framkom att flertal patienter upplever och erfar stigmatisering, förakt och skuldbeläggning på grund av sin höga vikt. Att känna sig reducerad till en stereotyp är också något som förekommer. Erfarenheter av förakt och skuldbeläggning påverkar upplevelsen av hälsa och synen på sig själv negativt. Sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal har därför en viktig roll i att bemöta patienter med lyhördhet och respekt för att främja hälsa och lindra lidandet. Ökad kunskap och förståelse inom ämnet anses väsentligt för att uppnå en förbättrad och mer jämlik vård för alla, oavsett vikt.

Bakgrund: Schizofreni är en svår kronisk psykossjukdom, vilket kan medföra stora svårigheter i det dagliga livet. Antipsykosmedel som stabiliserar sjukdomen, är livräddande och erbjuds alltid till patienter med schizofreni. Antipsykosmedel är ofta förknippat med en rad svåra biverkningar som påverkar patienternas livskvalitet. Detta ställer i sin tur stora krav på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Med en ökad förståelsen av patientens upplevelse kring behandlingen så skulle detta kunna stärka sjuksköterskans professionella roll.  Syfte: Att belysa hur patienter med schizofrenisjukdom upplever att deras dagliga liv påverkas av behandling med antipsykosmedel. Metod: Denna kvalitativa litteraturöversikt bygger på 13 artiklar med induktiv ansats. Datamaterialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sex underkategorier: (1) när behandlingen begränsar det dagliga livet (negativa upplevelser kring relationer och aktivitetsförmåga; negativa känslor), (2) när behandlingen både stödjer och ger ambivalens (upplevelser av att leva ett normalt liv; upplevelser av ambivalens) och (3) bristande autonomi (avsaknad av sjukdomsinsikt; upplevelser av tvång).  Slutsats: Patienterna behöver få mer stöttning och förståelse i det lidande behandlingen orsakar. Som sjuksköterska är det viktigt att vårda med livsvärlden som grund. Därför blir den vårdande relationen mellan patienten och sjuksköterskan extra betydelsefull och viktig.

Bakgrund: Svårt sjuka patienter upplever ofta en minskad känsla av värdighet till följd av sin sjukdom. Patienter och vårdpersonal beskriver värdighet som att se hela människan samt respektera vilja och autonomi. När sjukdomen inte går att bota krävs palliativ vård, där en god omvårdnad är nödvändig. Hos en del svårt sjuka patienter där symtomlindring ej är möjligt uppstår en önskan om dödshjälp. Detta sker vanligen för att bevara värdighet och autonomi. Syfte: Att beskriva svårt sjuka patienters upplevelser av värdighet och personcentrerad vård i relation till dödshjälp. Metod: En allmän litteraturstudie av åtta inkluderade kvalitativa artiklar, analyserade utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Svårt sjuka patienter upplever värdighet genom sin självuppfattning. De söker ofta dödshjälp när självbilden tagit skada till följd av sjukdom och tillvaro. De ville inte bli ihågkomna som svaga och sjuka. Patienterna upplever personcentrerad vård genom självbestämmande. Genom att känna kontroll och ordning i sitt liv fick de uppleva självständighet och autonomi. Många upplevde dödshjälp som en plan B, om symtom och tillvaro förvärras. Slutsats: Svårt sjuka patienter upplever värdighet på samma sätt som mindre sjuka patienter. Genom att inkluderas i utformningen av sin vård och sitt liv, får de en känsla av kontroll, vilket främjar både deras liv och den personcentrerade vården.