Termen digitalisering var utgångspunkten för denna studie. Mer specifikt undersöktes (ILT) Inläsningstjänsten som redskap för att stötta studiehandledare och ge studiehandledningsstöd för skolelever, med fokus på flerspråkiga elever med arabiska som primärspråk. Forskning och litteratur åskådliggör betydelsen för digitalisering och studiehandledningsstöd för flerspråkiga elever. Genom kvalitativ metod insamlades empiri i form av intervjuer och observationer. I resultatet presenteras olika relevanta åsikter om ILT. Resultatet visar bland annat att det finns en relativt gedigen användning av digitaliserade lärverktyg hos alla respondenter. Samtidigt visar resultatet att användningen av ILT som studiehandledningsstöd är en aning svajig. Studiehandledarna uttrycker att det är svårt för elever som inte har läst standardarabiska att handledas med hjälp av ILT. Den starkaste sidan av ILT visar sig vara när verktyget används av eleven själv. Som effektivast skedde detta i de fall då eleven redan hade vissa färdigheter i standardarabiska.

Uppsatsens syfte är att undersöka upplägget av studiehandledning i undervisningen och hur samarbetet mellan lärare och studieghandledare fungerar. Metoden som jag använde mig av i detta arbete var kvalitetiva interjuver med studiehandledare och ämneslärare. Studien visade att ett gott samarbete mellan lärare har en god påverkan samt att studiehandledning både i och utanför klassrummet är positivt. Resultatet visade att i de praktiska ämnena är det bra att inkludera eleverna i klassrumsundervisningen med hjälp av studiehandledare. I de teoretiska ämnena var behovet av studiehandledning utanför klassrummet större då språket var ett hinder för nyanlända; språket var för svårt fär eleverna och behövde därför mer förklaring. Interjuverna visade även att ett gott samarbete mellan ämneslärare och studiehandledare är viktigt för att eleverna ska lyckas med studierna och uppnå kunskapskraven.

Många elever i Malmö har idag invandrarbakgrund, och svenskan är därmed ett nytt språk för dem. Här, mer än på andra skolor, är språket grunden för att bredda och fördjupa sina kunskaper. Syftet med mitt arbete var att undersöka studiehandledningen och vilken roll den har som åtgärd och redskap när språket inte räcker till för att kunna följa kursplanen, och när eleverna inte har tillräckligt stark språkbas som gör det möjligt att ta emot och bearbeta information och kunskap. Jag genomförde två undersökningar i två olika skolor i Malmö. Genom observationer, med hjälp av enkäter, intervjuer och samtal med alla inblandade i studiehandledningsprocessen undersökte jag studiehandledningens effektivitet som en lösning när språket inte räckte till, samt dess betydelse för elevernas språk- och kunskapsutveckling, och därmed deras självförtroende som i sin tur påverkar deras lärande. Undersökningen visade att de elever som erbjuds studiehandledning på modersmålet klarar sig bra i skolan, och upplever sina studier som lättare och roligare.

Avsikten med vårt arbete är att belysa modersmålsundervisning och dess funktion utifrån ett ledarskapsperspektiv. Litteratur och tidigare forskning som vi har tagit del av belyser främst modersmålsundervisning utifrån elevers, föräldrars och modersmålslärares perspektiv. Vår undersökning har baserats på kvalitativa intervjuer med fyra samordnande rektorer för modersmålsundervisning där vårt syfte har varit att ta reda på hur samordnande rektorer inom modersmålsundervisning upplever funktionen i den organisation de arbetar i samt om de resurser som finns tillgängliga är realistiska i förhållande till de lagar och förordningar som föreskrivs i skollagen och kursplanen. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån relevanta teorier för vår undersökningVårt resultat visar att samtliga informanter har en positiv syn både på modersmålsundervisning som helhet och på den organisatoriska aspekten. Problematiken med organiseringen av modersmålsundervisning ligger till stor del i att rekrytera lämpliga pedagoger och att finna lösningar på rimliga anställningsvillkor för modersmålslärarna. Många modersmålslärare arbetar idag under ett pressat schema tidsmässigt då de ofta ambulerar mellan skolor.

Studiehandledning är en viktig del av modersmålslärares arbete. Genom studiehandledning på modersmålet, kan andraspråkselever få hjälp i ett eller flera skolämnen för att tillgodogöra sig skolans ordinarie undervisning. Syftet med studien är dels att undersöka vad klasslärare/ämneslärare, modersmålslärare och elever har för uppfattning om studiehandledning i ämnet matematik för andraspråkselever. Dels är det att undersöka hur samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare ser ut. I undersökningen används kvalitativa intervjuer med sju lärare och fyra elever. Resultatet visar att studiehandledningen anses som mycket viktig av lärarna. De tycker att andraspråkselever behöver både modersmålet och svenskan. De flesta eleverna tycker att matematiken är ett svårt ämne men med modersmålslärarens hjälp i både översättning och förklaring av matematiska uppgifter, underlättar det ämnet för dem. Trots att samarbetet mellan klasslärarna och modersmålslärarna fungerar dåligt, tycker alla att det är viktigt med ett bra samarbete.

Språket är grunden för alla elever för att fördjupa sina kunskaper i alla ämnen. Allt fler nyanlända elever uppvisar tydliga svårigheter i att ta till sig undervisningen på grund av bristande färdigheter i det svenska språket. Brister i språkutveckling får negativa konsekvenser för dessa elever. Den svenska skolan skall därmed se till att ge tvåspråkiga invandrarelever undervisning som kan passa dem och uppfylla deras behov. Studiehandledning ska sättas till elever som behöver extra hjälp för att klara skolans mål.Syftet med detta arbete är att belysa de viktiga faktorer som kan påverka kvaliteten på studiehandledningen och som bidrar till att eleven får en djupare förståelse av ämnesinnehåll samtidigt som språket utvecklas. Vi vill också ge en bredare bild av hur studiehandledningen fungerar i praktiken.Med hjälp av intervjuer genomförde vi vårt arbete. Våra intervjufrågor omfattar frågor som är relevanta i studien och utgår från våra frågeställningar i examensarbetet. Vi har valt att intervjua tio elever, fem modersmålslärare, fyra ämneslärare och en specialpedagog.Resultaten av vår undersökning har visat att studiehandledning är av stor betydelse för elevens utvecklande av språket och deras lärande. Vår undersökning visar också att det fortfarande är många lärare som har otillräckliga kunskaper om studiehandledning och studiehandledarens roll.

Genom enkätundersökningar och en litteraturstudie undersöktes det i detta arbete om hur studiehandledning och modersmålsundervisning kan påverka tvåspråkiga elever samt hur elevers attityder till undervisningsmetoderna ser ut. Jag kom fram till att modersmålsundervisningen har en stor roll för elevens kunskapsmässiga utveckling, såväl i modersmål samt i övriga ämnen samt att det spelar stor betydelse för elevens kulturella utveckling och identitet. Många av eleverna betonade modersmålsundervisningens påverkan på det kulturella perspektivet och hade ett generellt sätt positiv attityd till modersmålet. Kännedomen kring studiehandledningens effekter var låg av eleverna och en del kunde inte se hur studiehandledningen kan påverka deras språk, studieteknik, självkänsla eller utveckling i andra ämnen. Detta var dock inget generellt mönster då många av dem kunde se effekterna och hade en positiv attityd till studiehandledning.

Invandrarelever i den svenska skolan ökar hela tiden och vissa av dessa elever behöversärskilda åtgärder för att de ska kunna vara delaktiga i undervisningen i det svenskaklassrummet. En av dessa åtgärder som diskuteras idag är studiehandledning. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka studiehandledningen som funktion för tvåspråkiga elever med invandrarbakgrund samt ta reda på olika pedagogers och elevers syn på studiehandledningsundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger och fem elever kunde vi ta reda på deras syn på studiehandledning. Vi kom fram till att man med hjälp av studiehandledning kan utveckla elevens självkänsla, identitet och kunskaper i andra ämnen men även i elevens modersmål och svenska. Det krävs dock ett samarbete mellan personal på skolan, föräldrarna och skolorna och även en del andra faktorer påverkar resultatet.

Syftet med undersökningen är att undersöka om språkförståelsen i svenska påverkar elevers förmåga att lösa matematiska textuppgifter. Strävan är att undersöka om det är språkförståelsen eller matematikförståelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet är även att undersöka några pedagogers medvetenhet om detta och ta reda på hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi använde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkät och kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltog 40 elever från år 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger. Resultatet visade att språkförståelsen är avgörande för hur elever löser matematiska textuppgifter. Resultatet visade även att berörda pedagoger är medvetna om detta.

No description available.