Likvärdighet är ett begrepp som ofta florerar i skoldebatten utan att det nödvändigtvis används på samma sätt eller med samma innebörd. Historiskt sett och utifrån tidigare forskning kan en liknande iakttagelse göras då begreppet förefaller byta både form och karaktär i och med läroplansreformer. Den här uppsatsens syfte är att i förarbeten och läroplaner knutna till läroplansreformerna åren 1978–2011 synliggöra framträdande förståelser av likvärdighet samt studera hur de speglas i historieämnet och dess kursplaner. Att även historieämnet och dess kursplaner studeras medför att den här uppsatsen kan ses både bekräfta tidigare forskning och bidra med ny kunskap. Metodvalet i form av kvalitativ dokumentanalys i kombination med ett teoretiskt avstamp i läroplansteori innebär ett särskilt fokus på de språkliga framställningarna, och värdet utifrån vilken effekt de kan få för det omgivande samhället. Slutligen knyts de språkliga framskrivningarna till en eller flera av fyra jämlikhetsprinciper för att synliggöra vilken form av likvärdighet som kan utläsas ur sammanhanget. Resultatet påvisar att de språkliga framställningar som synliggörs i förarbetena kan utläsas som förståelser av likvärdighet på ett eller flera sätt. Det går även att finna spår av förarbetena i läroplanerna även om de ej förändras i lika stor utsträckning. Slutligen framgår förståelser av likvärdighet även i kursplanerna för historia. Dessa framskrivningar kan härledas till respektive förarbete och läroplan vilket medför att en spegling av dessa framgår i kursplanerna. Detta kan även sägas om historieämnet i stort som till följd av läroplansreformerna genomgår strukturella förändringar motiverade av de likvärdighetsförståelser som framgår i förarbetena.

Geography as a subject has during its lifetime been a part of the Swedish school system. More implemented during some time periods than others. New approaches and different types of traditions have emerged and taken its place over time. During the early 1950´s the subject was divided into two different faculties at the universities all over Sweden: cultural geography and physical geography. Some time after the partition the subject lost its popularity, and geography in Swedish schools were now subjected to a lower status. Previous research also shows how other countries has experienced similar problems with a decreased status. The subject has also undergone many changes while new school curricula reforms have been implemented. Geography is a subject that in many ways can be connected to its contemporaries, what is happening in the world is in constant change and thus is the subject of geography as well.  Through interviews with several geography teachers who shared their own experiences of working with different curricula, an understanding of what teaching looks like in practice has been formed. This essay aims to examine how the subject of geography in Swedish schools has changed in steps with various curricula reforms and how it has affected teachers and their teaching. This essay also aims to examine how other changes, apart from curricula reforms, have affected the content of the geography subject and why. The results have shown that both curricula and other external factors has influenced the educational subject of geography. / Geografiämnet har under sin livstid haft mer eller mindre plats i den svenska skolan. Nya infallsvinklar har dykt upp och olika typer av traditioner har fått träda fram under olika tidsperioder. I mitten av 1900-talet delades ämnet upp i två fakulteter på universiteten i Sverige, kulturgeografi och naturgeografi. En tid efter uppdelningen tappade geografiämnet sin popularitet och skolämnet kom att präglas av en låg status. I samband med införandet av olika kursplaner och nya reformer har ämnet genomgått många förändringar. Geografi är ett ämne som på många sätt går att koppla till sin samtid, det som sker i världen är i ständig förändring och därmed är ämnet geografi likaså. Det har forskats mycket både i Sverige och runt om i världen på geografiämnets roll i skolan, där vissa länder har mer undervisning i ämnet och andra nästan ingen undervisning. En gemensam nämnare hos forskare är vikten av att geografi är nödvändigt i skolan och att ämnets status bör öka och tas på allvar. När en ny läroplan implementeras hör lärare till de som påverkas mest. Styrdokumenten är det som styr deras vardagliga arbete. Lärare är alla egna individer och på så sätt kommer en läroplan att tolkas på en mängd olika sätt. Genom intervjuer med verksamma geografilärare som delat med sig av egna erfarenheter kring arbetet med olika kursplaner bildas en förståelse för hur det ser ut i praktiken. Denna uppsats ämnar visa hur geografiämnet förändrats i takt med olika läroplansreformer och hur det påverkat lärares undervisning i ämnet. Resultatet enligt intervjustudien visar att den största förändringen som skett i undervisningen utifrån geografilärares perspektiv var implementeringen av Lgr11 och Gy11 och de förändringar som den innebar. Andra faktorer utanför kursplaner och läroplaner som också förändrat undervisningen i ämnet är bland annat den ökade digitaliseringen. Diskussionen visar på hur tidigare forskning i ämnet stärker de resultat som kommit fram genom studien. Slutsatsen betonar vikten av att elever erbjuds kunskaper i både natur- och kulturgeografi för att kunna utveckla ett geografiskt tänkande och främst förstå sambandet mellan människa och natur.