Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen. Vi har också sett att lärarna har utelämnat mycket av det innehåll geografiämnet består av och att kartan är ett viktigt redskap, men att få lärare kopplar detta till ett innehållsstoff.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen. Vi har också sett att lärarna har utelämnat mycket av det innehåll geografiämnet består av och att kartan är ett viktigt redskap, men att få lärare kopplar detta till ett innehållsstoff.

Det har under lång tid odlats frukt i Sverige. Fruktodlingen var länge knuten till herrgårdar och slott. Sedan slutet av 1800-talet började fruktodlingar anläggas i områdena runt Vånga, Kivik och Båstad i Skåne. Det växer fram en ny typ av näring som är mer industriellt präglad än den tidigare herrgårds- och slottsodlingen. Syftet med studien är att undersöka industrifruktodlingsarealens utveckling mellan åren 1926 och 2014 i socknarna Västra Karup vid Båstad och Södra Mellby vid Kivik. Socknarna valdes som undersökningsområden för att de ligger i två fruktodlingsdistrikt i Skåne. Metoden som används är digitalisering av fruktodlingarna i kartmaterialet och beräkning av arealen i GIS-programmet ArcMap.   Fruktodlingsarealen ökade i båda socknarna under första hälften av undersökningsperioden och minskade under den andra. I Västra Karup är arealen minst i slutet av undersökningsperioden och i Södra Mellby i början, arealen var störst i båda socknarna i mitten av perioden. Ökningen beror bland annat på avskärmningen från världsmarknaden under andra världskriget samt ett importstopp på utländsk frukt och minskningen på tullar och ett borttaget importstopp.

Citybanan är ett omfattande projekt som inkluderar många entreprenader och myndigheter med syfte att möjliggöra en tätare och punktligare tågtrafik genom Stockholm. Att bygga en tunnel genom berg är avancerat och riskabelt. För att minimera riskerna görs ett omfattande arbete för att beskriva bergets kvalitet. Under tunneldrivningen karteras berget frekvent med hjälp av olika klassificeringssystem för att ha kontroll över byggnationen. Den byggnadsgeologiska kartan visar på sprickzoner och krosszoner som är baserad på lineament, vilket innebär höjdskillnader i berggrunden. Beroende på hur stor höjdskillnaden är har lineamenten tolkats som mindre eller större strukturer. I och med att svaghetszonerna inte är observerade i berggrunden finns en viss osäkerhet i hur de framträder. Utifrån ritade profilerna har zonerna klassificerats för att sedan se om de stämmer överens med lineamenten på den byggnadsgeologiska kartan. Samtliga zoner återfinns i tunneln dock finns en viss variation i utbredningen. Vid karteringen av den sprängda tunneln tillhandahålls ett facit över svaghetszonerna som tunneln korsar. Då zonerna är klassade beroende på sin utbredning undersöks hur de skiljer sig åt när/om de framträder i tunneln. Genom att undersöka hur väl zonerna på byggnadsgeologiska kartan överensstämmer med verkligheten kan kostnaderna i ett initialt skede hållas nere i liknande projekt.

Vi har undersökt hur den mentala världskartan ser ut för ett antal elever på tre skolor i södra Sverige. I undersökningen har vi använt oss av ett genusperspektiv och dessutom sett till elevernas geografiska härkomst. Förutom detta undersökte vi vilka kartprojektioner som användes i skolorna samt hur dessa påverkade elevernas mentala världskartor. Utöver dessa frågeställningar utgick vi från ett antal hypoteser angående faktorer som vi trodde skulle påverka elevernas mentala världskartor. För att besvara dessa frågor användes enkäter och studier av tidigare forskning inom området. Resultatet visar att vi kunde se att det förelåg skillnader både ur ett genusperspektiv samt från elevernas geografiska härkomst. Resultatet visade även att de projektioner som används i skolundervisningen oftast återspeglades i elevernas mentala världskartor.

As the headline suggests, it's not always easy to find the right way, especially when it comesto places we have never visited before. To not find or not being able to orientate in a place can create some uncertainty and may ultimately give a negative experience. This study examines how spatial and visual elements can clarify the orientation of an already built space without making any major architectural changes. The roombeing examined in this studyis the Modern Museum's foyer in Stockholm and the work is written in the subject information design with a focus on spatial design.The methods used are room analysis containing a site analysis, observation and notation analysis and three qualitative interviews. Theories and previous research in orientation and wayfinding, experienceroom, Gestalt psychology and perception and the mental mapare involved in this study. With the help of thesetheories and previous research as well asempirics, a design proposal has been developed where the visitor is more likely to orient himself by creating clearer features. / Som rubriken antyder är det inte alltid så lätt att hitta rätt, det gäller speciellt när vi kommer till platser vi aldrig besökt innan. Att inte hitta eller att inte kunna orientera sig på en plats kan skapa en viss osäkerhet och kan i slutändan ge en negativ upplevelse. I den här studien undersöks hur rumsliga och visuella element kan förtydliga orienteringen i ett redan byggt rum utan att göra några större arkitektoniska ändringar. Rummet i studien är Moderna museets foajé i Stockholm och arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Metoderna som använts är rumsanalys som innehåller en platsanalys, observation och notationsanalys och tre kvalitativa intervjuer. Teorier och tidigare forskning inom orientering och vägledning, rumsupplevelse, gestaltpsykologi och perception och den mentala kartanberörs i arbetet. Med hjälp av dessateorier och tidigare forskning samt empirinhar ett gestaltningsförslag tagits fram där besökaren lättare ska kunna orientera sig genom att tydligare funktioner har skapats.