Citybanan är ett omfattande projekt som inkluderar många entreprenader och myndigheter med syfte att möjliggöra en tätare och punktligare tågtrafik genom Stockholm. Att bygga en tunnel genom berg är avancerat och riskabelt. För att minimera riskerna görs ett omfattande arbete för att beskriva bergets kvalitet. Under tunneldrivningen karteras berget frekvent med hjälp av olika klassificeringssystem för att ha kontroll över byggnationen. Den byggnadsgeologiska kartan visar på sprickzoner och krosszoner som är baserad på lineament, vilket innebär höjdskillnader i berggrunden. Beroende på hur stor höjdskillnaden är har lineamenten tolkats som mindre eller större strukturer. I och med att svaghetszonerna inte är observerade i berggrunden finns en viss osäkerhet i hur de framträder. Utifrån ritade profilerna har zonerna klassificerats för att sedan se om de stämmer överens med lineamenten på den byggnadsgeologiska kartan. Samtliga zoner återfinns i tunneln dock finns en viss variation i utbredningen. Vid karteringen av den sprängda tunneln tillhandahålls ett facit över svaghetszonerna som tunneln korsar. Då zonerna är klassade beroende på sin utbredning undersöks hur de skiljer sig åt när/om de framträder i tunneln. Genom att undersöka hur väl zonerna på byggnadsgeologiska kartan överensstämmer med verkligheten kan kostnaderna i ett initialt skede hållas nere i liknande projekt.

No description available.

As part of the Stockholm City Line project a grouting design was conducted and documentedduring the planning phase, based on theoretical grounds. This comprehensive design is the first of its kind for a tunneling project in Sweden. Due to the scale of the undertaking, the general design was ordered by the Swedish Transport Administration (Trafikverket) to apply for the pregrouting operations at the City Line’s rock tunnels. During the local design however, the grouting work developed differently within each sub-project from what was prescribed by the original design. This thesis project was carried out in cooperation with Trafikverket and concerns subjects related to the general grouting design for the City Line. The emphasis is on describing the general design, its theoretical background, and further to investigate what modifications were made during the local design. It was also to discuss the reasons and justifications for the changes at each sub-project. A detailed analysis of the grouting results at chosen sub-projects of the City Line has been performed, including: Vasatunnel & Odenplan Norrmalmstunnel Norrströmstunnel Södermalmstunnel The evaluation of results featured a calculation of sealing effects for the track tunnels at the different sites, which were then compared to the inflow requirements set by the Swedish Environmental Court. Further, a section of each sub-project was analyzed with respect to both pumping time and grout consumption. In total 96 pre-grouting fans, including approximately 2900 grouting holes were analyzed for this purpose. The goal was to identify the most economical method of grouting at the City Line, which still met all the demands regarding inleakage. The performed study showed that for all sub-projects the local grouting proceedings evolved considerably, although to varying extents, from the originally designed grouting concepts. In general the designed concepts were quite conservative, and not entirely applicable for grouting at large parts in its unchanged form. However they were hugely beneficial as excellent basis for local modifications made considering site specific conditions.Performed calculations showed that the grouting works at all the sub-projects provided sealing which fulfilled the requirements set by the Environmental court. However the pumping times and material consumption were different between all of them, which provided a basis for a discussion on how economical the grouting was at each site.If documenting of grouting methods and designs is carried on in future tunneling projects, especially of similar scale as the City Line, the knowledge gained can be transferred from one project to the next. Thus consistently building up further understanding on the complexities of hard rock grouting. / I anslutning till förprojekteringen av Citybanan-projektet i Stockholm genomfördes den första dokumenterade dimensioneringen av förinjektering för ett större tunnelprojekt i Sverige baserat på teoretiska grunder. Denna dimensionering beställdes av Trafikverket för att fungera som en utgångspunkt för förinjekteringen på Citybanans bergtunnlar. I samband med detaljprojekteringen och byggfasen av de olika delprojekten inom Citybanan, utvecklades förinjekteringen emellertid olika.Detta examensarbete genomfördes i samarbete med Trafikverket och behandlar frågeställningar relaterade till det injekteringskoncept som togs fram i samband med förprojekteringen.Tyngdpunkten ligger på att beskriva den ursprungliga dimensioneringen av förinjekteringen, dess teoretiska bakgrund samt vilka ändringar som genomfördes under detaljprojektering och byggfasen inom de olika delprojekten. Vidare diskuteras orsakerna och motiveringarna till de utförda förändringarna inom varje delprojekt. Därutöver genomfördes en detaljerad analys av resultaten från injekteringen vid de utvalda delprojekten inom Citybanan. Följande delprojekt ingick i analysen: Vasatunneln och Odenplan Norrmalmstunneln Norrströmstunneln Södermalmstunneln Utvärdering av resultaten innefattade en beräkning av tätningseffekterna för spårtunnlarna vid de olika delprojekten, vilka sedan jämfördes med tätningskraven som har fastställts av Miljödomstolen. Vidare analyserades en del av varje delprojekt med avseende på både pumptid och konsumtion av injekteringsbruk. Totalt analyserades 96 injekteringsskärmar som inkluderar cirka 2900 injekteringshål. Målet var att identifiera den mest ekonomiska metoden för injektering vid Citybanan som samtidigt uppfyller alla krav på inläckage.Den utförda studien visade att inom samtliga delprojekt vidareutvecklades det ursprungliga injekteringskonceptet i olika omfattning från det ursprungliga. Generellt var det ursprungligen utformade konceptet för förinjekteringen för konservativt och inte helt tillämplig för injektering på alla delar av Citybanan i oförändrad form. Men den utgjorde en bra bas för de lokala modifieringar som gjordes med avseende på platsspecifika förhållanden.Analysen av de utförda injekteringsarbetena visade att samtliga delprojekt uppfyllde de krav på tätning som fastställdes av Miljödomstolen. Pumptider och materialförbrukning mellan de olika delprojekten var emellertid starkt varierande. Resultaten från analysen utgjorde ett underlag för en diskussion om vilka injekteringsmetodiker vid de olika delprojekten som var mest kostnadseffektiva.Genom att dokumentera och analysera den dimensionering av injektering och injekteringsmetodik, såsom genomförts i detta examensarbete, i framtida större tunnelprojekt såsom Citybanan kan den erhållna kunskapen överföras från ett projekt till nästa. På så vis kan det konsekvent byggas upp en ökad förståelse och erfarenhet kring injektering i hårt berg.