Läroplanen för historia på gymnasiet är omfattande vilket medför att ett stoffurval måste göras. Urval av detaljstoff ställer stora krav på läraren. Det räcker inte att läraren förhåller sig till det centrala innehållet, utan stringens är nödvändigt för att reducera stoffet till något som är hanterbart för elever. Strategier för urval av detaljstoff är inte något som uttryckligen lyfts i lärarutbildningen på ex. Malmö universitet, därför finns skäl att anta att urvalsprocessen kan vara problematisk för lärarstudenter, mindre erfarna och även erfarna lärare. Vidare kan en etablerad urvalsstrategi underlätta i en lärares arbetsintensiva vardag. Kunskap om hur detaljstoff kan väljas ut är relevant för nyexaminerade historielärare, mindre erfarna lärare, lärarutbildare och såväl som erfarna lärare. Genom semistrukturerade intervjuer med tre erfarna och två mindre erfarna lärare är syftet att undersöka om det finns förutsättningar att använda konceptet historical context som grund för en urvalsstrategi av detaljstoff i historieundervisningen. Informanterna svarar på frågor kring deras tillvägagångssätt för urval av detaljstoff samt hur de använder detaljstoff i sin undervisning. Materialet analyserades i förhållande till ett pedagogiskt verktyg för historical context och observationsinstrumentet FAT-HC. Analysen visade att detaljstoffurval är ett viktigt moment för informanterna men att urvalet är en relativt individuell process med vissa gemensamma nämnare. I lärarnas utsagor om deras undervisning återkom de till de tre ingående referensramarna i historical context: kronologisk och geogrask referensram i kombination med sociala referensramar. I och med detta finner studien att de tre referensramarna bör gå att använda som en ”checklista” för urval av detaljstoff som ett sätt för lärare att bli mer konsekventa, tydliga och effektiva i sina urval av detaljstoff.