Forskning om användningen av matematikens historia i undervisningen har pågått länge medan läroboksforskning å andra sidan är ett relativt nytt ämne. Denna uppsats rör sig i gränslandet mellan dem båda och rör specifikt uppgifter i läroböcker. Det övergripande syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken potential som finns i svenska läroböcker för gymnasiet att ge eleverna möjlighet att komma i kontakt med uppgifter med anknytning till matematikens historia. Efter en noggrann genomgång av aktuell litteratur inom området läroboksanalys kunde tre forskningsfrågor väljas ut, vilka besvarades bland annat med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Ett urval på tjugo läroböcker i matematik för gymnasiet från fyra olika förlag gjordes. För urvalet av analysenheterna från dessa böcker behövde sedan begreppet ”uppgifter med anknytning till matematikens historia” först definieras. Analysen visade att tre av fyra läroboksserier erbjuder ett ganska stort urval av denna typ av uppgifter. Dock finns vissa brister i hur de är fördelade mellan och inom böckerna och rörande bredden i vilka tidsperioder, kulturer och matematikområden som behandlas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs i läroboken Svenska för dig – litteraturhistoria. För att uppnå mitt syfte har jag studerat vad lärobokens författarporträtt informerar läsaren om angående författarnas karriärer, framgångar och författarskap samt bakgrunder och privatliv. Därefter har jag genom en kvalitativ textanalys och utifrån genusteorier, analyserat och tolkat mitt material samt hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs. I uppsatsen kommer jag bland annat fram till att de kvinnliga författarna framställs som författare såväl som privatpersoner. De kvinnliga författarna framställs ofta som avvikare då de på ett eller annat sätt har brutit mot samhällets förväntningar på dem. Detta visar sig i sin tur ha påverkat deras författarskap och deras framgångar. De manliga författarna framställs oftare enbart som författare. Det är alltså inte lika stort fokus på det privata och även om läroboken skriver om manliga författares privatliv så sker det i relation till att han är en författare. Manliga författare framställs i sin tur som stora och betydelsefulla författare som skrivit viktiga böcker men sällan som avvikare eller normbrytande.

En studie i historieläroböckernas gemensamma tendentiösa vinkling av öst och väst utifrån slaget vid Stalingrad och D-dagen i läroböckernsa skildringar från 1950 till 2015. / A study of bias in Sweidsh historical textbooks based on a study of the portrayals of the battle of Stalingrad and D-day between 1950 and 2015

I den här uppsatsen har syftet varit att utifrån ett genusperspektiv utföra en diskursanalys av studiematerial på sfi. Med avstamp i Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem som genomsyrar samhället närläses tre läroböcker på sfi på nivå B, för att se om det går att skönja ett genussystem i dem. Undersökningen utgår vidare från att genussystemet kan skönjas i diskurser och att läroböcker är en arena för producerande och framförallt reproducerande av maktordningar och genussystem. Ett naturligt led i detta är sedan att ställa sig frågan om resultatet följer läroplanens uppdrag och syfte vad gäller arbetet med jämlikhet. Tre frågeställningar har ställts upp för att besvara syftet: Hur representeras kvinnor och män i läromedel för sfi? Hur väl stämmer presentationen av genus med Yvonne Hirdmans genusteori? Hur väl stämmer detta överens med läroplanens uppdrag och syfte? Uppsatsens resultat och slutsatser pekar entydigt och i linje med tidigare forskning i området, på en starkt representerad genusordning i läroböckerna. Då det i läroplanen står att elevernas undervisning ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv uppstår en motsättning mellan resultaten i den här uppsatsen och vad läroplanen säger att den ska göra. Det skapar en önskan om lärare med utbildning och medvetenhet om lärobokstexters roll.

This study examines how four history textbooks from two different textbook series presents the use of historical sources. Primarily the chapters, sections and exercises in the textbooks that explicitly deals with sources or source criticism as the main content i studied. The didactic design, the represented knowledge types and view on sources and source criticism of the identified parts are analysed to illustrate the overall knowledge perspective in relation to historical sources. The applied knowledge types is retrieved from a knowledge typology for the purpose of identifying the overall perspectives on historical knowledge connected to sources and source criticism. The findings show that the represented perspective primarily contains of establishing and explanatory knowledge types and the focus is source evaluation and credibility analysis. Knowledge types of analyzing and reflective kind mainly appears in recesses and outside of the main chapters. Source interpretation and historical reasoning is found outside of the parts and sections where sources are the main theme. The results indicate that textbooks needs to incorporate these aspects of source analysis in a more distinct way to avoid the perception that sources only are relevant for evaluating already established narratives and to contribute in a greater degree to the development of a historical reasoning. / Denna studie undersöker hur fyra läroböcker i historia från två olika läroboksserier presenterar arbetet med historiska källmaterial. Det primära fokuset för studien är de kapitel, avsnitt och övningar som explicit nämner källor eller källkritik som huvudsakligt innehåll i läroböckerna. De identifierade delarnas didaktiska design, representerade kunskapstyper och syn på källor och källkritik analyseras för att kunna belysa läroböckernas övergripande kunskapsperspektiv i förhållande till historiska källor. Kunskapstyperna som används hämtas från en kunskapstypologi med syfte att kunna urskilja övergripande perspektiv på historisk kunskap kopplad till källor och källkritik. Resultatet visar att perspektivet som representeras i första hand är av konstaterande och förklarande typ och har ett fokus på källvärdering och trovärdighetsanalyser. Den analyserande och reflekterande typen framträder främst i fördjupningar och utanför huvudkapitlen vilket gör att tolkandet och det historiska resonerandet utifrån källor lämnas utanför de delar där källor utgör huvudtemat. Resultatet pekar mot att läroböcker skulle behöva föra samman dessa aspekter av arbetet med källmaterial tydligare för att undvika en uppfattning att källor endast är relevanta för värderingen av redan etablerade narrativ och för att i högre grad kunna bidra till en utveckling av ett historiskt resonerande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur två läroböcker avsedda för undervisning av finska i grundskolan lämpar sig för undervisning enligt en funktionell språksyn. Böckerna som granskas är Kielikarhu 1 suomi toisena kielenä och Heippa! 1 Tekstikirja – Textbok. Kielikarhu är en lärobok som är publicerad i Finland och riktar sig mot undervisning i finska som andra språk i Finland. Heippa! är en lärobok som tänkt att användas vid modersmålsundervisning i finska i svenska skolor. Studien är en kvalitativ, jämförande läroboksstudie och den vetenskapliga metoden är innehållsanalys. I mitt arbete sökte jag svar på följande forskningsfrågor: ·        Stödjer de analyserade läroböckerna en funktionell språksyn? ·        Stödjer övningarna i läroböckerna de olika delområdena av språkbruk? ·        Behandlar läroböckerna olika typer av texter på ett mångsidigt sätt? I min analys kom jag fram till att båda böckerna innehåller delar som stödjer en funktionell språksyn. Kielikarhu innehåller en mängd olika texttyper och bokens övningar stödjer inlärningen av de olika språkliga färdigheterna. Heippa! tar hänsyn till de sverigefinska elevernas vardag både genom teman och genom att använda både det finska och det svenska språket sida vid sida, men övningarna i boken består huvudsakligen av traditionella grammatikövningar. Utifrån de enskilda exemplen jag presenterat i denna studie är det inte möjligt att definiera språksynen för en hel lärobok, men resultaten från min analys tyder på att Kielikarhu förmedlar en starkt funktionell språksyn, medan Heippa! representerar en mer traditionell, formalistisk syn på språkundervisning.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men när det gäller genus och jämställdhet har vi fortfarande mycket kvar att arbeta med. Stereotypa genusbilder finns överallt, i reklam, i tidningar, i filmer och tv-serier och hos folk i vår närhet och, som jag kommer diskutera i denna uppsats, i våra läroböcker. Den stereotypa bilden av män och kvinnor som blir allt vanligare i samhället är problematisk, framförallt för de unga som ser den som ett ideal. I denna uppsats kommer jag diskutera och belysa jämställdhetsfrågan utifrån en läromedelsanalys. Jag analyserar texterna och ser framförallt på hur män och kvinnor framställs samt vilka normer som återfinns. Jag har diskuterat texterna med gymnasieelever och då det hos dem fanns existerande idéer om vad som är manligt och kvinnligt utgick jag ifrån dem och gick därifrån vidare till att analysera texterna och hur de överensstämmer med den ”verklighet” som återfanns hos gymnasieeleverna.