I Sverige står byggnader idag för 40 % av den totala energianvändningen. En stor del av byggnaderna är ifrån miljonprogrammet, dessa byggnader har ofta hög energiförbrukning och är i stort behov av renovering. Syftet med denna rapport är att förbättra kunskapen om hur miljonprogramsbeståndets flerfamiljshus kan upprustas ur energisynpunkt. Rapporten har som bakgrund EUs nya hårdare miljökrav, där den totala energianvändningen mätt från 1995 ska minska med 20 % till 2020 och 50% till 2050. Rapporten inriktar sig främst på miljonprogrammets flerbostadshus. I rapporten beskrivs och analyseras tre referensobjekt, med olika typer av renoveringar. Brogården i Alingsås är det första miljonprogramsområdet i Sverige som renoverats med passivhusteknik, där totalrenoverades området och energiförbrukningen minskade med mer än hälften. Området Gårdsten i Göteborg har renoverats i energisynpunkt, där har nya tekniska lösningar används såsom solpaneler och luftvärme som värmer upp fasaden. Råslätt i Jönköping har istället för att göra en större renovering använt sig av ett aktivt underhåll och infört individuell mätning av hushållsel och varmvatten. Dessa tre områden är typiska för miljonprogramsåren och hade innan renovering liknande konstruktioner och klimatskärmar. Men de tre olika fastighetsbolagens val av renoveringstekniker är det som skiljer objekten åt. Brogården var i så dåligt skick att ägaren Alingsåshem enbart hade två alternativ, totalrenovering eller rivning. Det beslutades att renovera Brogården. Husens alla byggdelar uppgraderades och hissar ökade tillgängligheten för de boende. Gårdstensbostäder valde att fokusera på byggnadernas balkonger och loftgångar. Dessa stod för en stor del av byggnadernas värmeförluster. Gårdstensbostäder valde att glasa in balkongerna och loftgångarna, på detta vis minskades byggnadernas stora köldbryggor. I Gårdsten installerades även solfångare på husens tak. I Råslätt har ägaren Vätterhem använt ett mer aktivt underhåll och mindre renoveringar som installation av mätare för vatten och el, stambyte, uppgradering av värmeväxlare samt inglasning av balkonger. Att energirenovera miljonprogramshus har gjorts tidigare, det finns kunskap hos byggbolagen och fastighetsägarna. Men det finns svårigheter beroende på hur husen är byggda. Att tilläggsisolera en grund utan källare kan vara svårt, i Brogårdens fall valdes det att delvis bila upp grunden och tillsätta cellplast ovanför bottenbjälklaget. I de flesta större renoveringar som görs byts ventilationssystemet ut, om husen sedan tidigare är utrustade med självdragsventilation krävs det att dra nya ventilationskanaler i den befintliga byggnaden. Det kan vara problem med platsbrist och lösningen är dyr. Att energirenovera Sveriges äldre bostadsbestånd måste börja göras i större skala. Kunskapen finns och flera projekt är redan genomförda med lyckat resultat. Dock är varje objekt unikt och skall utformas efter dess förutsättningar.

Frekvensen exklusivt ammade barn visar en nedåtgående trend i Sverige. Det finns forskning som visar att om blivande föräldrar kan uppmuntras att planera amning och föräldraledighet innan barnet är fött, ökar sannolikheten att barnet blir exklusivt ammat i sex månader. Genom en enkätstudie bland 154 kvinnor undersöktes eventuella samband mellan föräldrars planering av amning, föräldraledighet och andra inverkande faktorer. De flesta kvinnor i studien hade intentionen att amma exklusivt i sex månader och att vara föräldraledig med sitt barn under de första sex månaderna. Varken kvinnans ålder eller partnerns utbildningsnivå påverkade amningsplaneringen. De flesta kvinnor som planerade att amma i sex månader hade minst universitetsutbildning. Svagt negativt samband fanns mellan kvinnans inkomst och amningsintentionen de första sex månaderna. Planerad föräldraledighet hade positivt samband med utbildningsnivå och ålder hos kvinnan. Anledningar till den sjunkande amningstrenden måste förmodligen sökas i den första tiden efter förlossningen.

Logistics planning for a construction site is usually limited by traffic flow to and from the workplace. The geographical location of the construction site is determined by roads around the workplace and opportunities for well-functioning logistics. Inventory of material is often impossible because of the frequently small workspaces. As a result, a concern relating material handling remains . Even before the establishment of a construction site, it is required in the construction industry to eliminate errors that might arise in the planning stage. The aim of this study was to contribute with better understanding of the relationship between well-planned logistics and reduced costs at the Swedish construction company Peab. To clarify this a survey was submitted at two construction sites and a sample of calculations were performed on reduced / additional costs at examples of "good" and "bad" planning of logistics, to show how to reduce costs. Higher requirements are placed on construction firms and demand such as shorter project times and lower costs and this is supposed to lead to a high profitability. To increase the profitability it is required that the construction industry is planning the amount of resources, manpower, material and time in the absolutely best way. Logistics is a part of the construction industry which may help reduce costs and provide greater profitability, if it is seen as a saving and not just a cost. There should, in other words, be a greater emphasis on planning of the logistics already at early stages of projects. There is a great amount of work on purchase of materials in the company Peab in the current situation, but if the company also put equal work on logistics, the planning could be optimized even before the project starts. Through good planning Peab will not only save on cost of purchase, but may also contribute to a better handling of material. Better handling of material also contributes to reduced costs for the project. Material is not only bound capital but can also disappear in waste, thievery or even destroyed. This is also appreciated by both professional workers and employees in the workplace. The opportunities for improvement and efficiency of logistics at Peab are great. By selecting a logistics manager at each construction project and also having a specialist in charge of the region that serves as support for the projects, Peab can save on logistics. The purpose of this report is to look at changing the view of logistics today on construction sites. The result of the calculation examples and survey shows where the largest cost items located in the various projects and how to achieve lower costs through better planning. This in turn helps the company increase profitability in the long term. Keyword: Logistic, Planning, Lean, Profability

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att få kännedom om hur lärare arbetar med planering utifrån kursplaner och mål samt hur planeringen kan genomföras i ämnena svenska och matematik på grundskolan. Utifrån studiens syfte ställs dessa frågeställningar: Hur använder lärare skolverkets kursplaner och mål i planeringen? Hur genomför lärare sitt planeringsarbete i ämnet svenska på grundskolan? Hur genomför lärare sitt planeringsarbete i matematik på grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer användes som metod med utgångspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lärare som arbetar med svenska och matematik på grundskolan. I resultatet tydliggörs att lärares planeringsarbete kan genomföras på många olika sätt och att de intervjuade lärarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan. Relevant litteratur bearbetas och jämförs med resultatet i diskussionsdelen där även skillnader och olikheter i planeringsmodellerna behandlas.

The running of a Swedish pre-school is not just about taking care of children but involves incorporating educational activities that follow curriculum guidelines. In addition, time must be allocated for planning, discussion, evaluation and reflection. Many pre-school teachers feel that there is insufficient planning time which is needed to follow the established curriculum guidelines for kindergarten. Due to the rising numbers of children per class, and the obligation to document and evaluate everything, pressure and lack of time has become a significant issue. The purpose of this study is to investigate four pre-school teachers´ views on pedagogical planning and reflection time. Questions to be answered include: 1. How does a pre-school team incorporate planning, documentation, evaluation and reflection into their program? 2. What are the opinions of pre-school teacher’s in terms of planning, documentation, evaluation and reflection? 3. In their opinion, how does the planning, documentation, evaluation and reflection affect their program. 4. What is the time allocated for planning used for and how do they prioritize it? To answer my questions, I interviewed four preschool teachers from two different preschools. The theoretical concepts of this study are based on reflection, reflection in action, reflection over action, as well as child perspective. The investigation findings conclude that preschool teachers feel that the time allocated for planning and reflection is insufficient. However, there is also agreement that additional planning time should not be taken from time spent with the children. Reflection and making decisions based on child perspective were found to be significant aspects and the starting points for these four preschool teachers and the running of their respective preschools.

Bakgrund: Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte: Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället. Vi vill också lyfta LPP:n som ett betydelsefullt dokument i processen för individuella utvecklingsplaner. Vårt preciserade syfte är att beskriva och analysera hur undervisningens innehåll och genomförande framträder i LPP- texterna, genom Bernsteins utbildningssociologiska perspektiv Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av textanalysen som metod. I den här studien är textanalysen en kvalitativ och tolkande analys av lokala pedagogiska planeringar. Resultat : Vi har tolkat att skolan har påverkats av de diskurser som råder i samhället. I LPP:erna ser vi både den marknadsorienterade diskursen och diskursen om demokrati, delaktighet och maktdelning. Utifrån tidigare forskning, är LPP:n ett av många betydelsefulla dokument, både i stödjandet och i kontrollen av elevens lärande och måluppfyllelse. I LPP:erna ser vi också att lärarna premierar kunskaper och lärande, både ur den sociala ordningsdiskursen och ur kunskaps- och kompetensdiskursen. I diskursen om socialordning kan vi i utläsa tre kunskapskategorier: värdegrundande, interaktiva, autonoma (självständiga) och performativa (hävda sig, prestera) kunskaper. Kunskaps- och kompetensdiskursen består av en kategori: ämnesfördjupande kunskaper. Resultatet i studien visar att av det lärande som görs premieras den starkt klassificerade och starkt inramade pedagogiken, vilket leder till en synlig pedagogik för eleverna. Den synliga pedagogiken gör det lättare för eleverna att orientera sig, men den leder också till att eleverna får ett minskat inflytande över sitt lärande. Vi kan också se att den osynliga pedagogiken framträder. Eleverna har i den osynliga pedagogiken ett större inflytande, men istället krävs det att de själva kan orientera sig och förstå vad de ska lära och bedömas i.

Syftet med denna undersökning har varit att få en inblick i hur några lärare i årskurs fyra och fem tänker och planerar för att inkludera alla elever och få dem, även de med koncentrationssvårigheter, att klara av skolan och få de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med några erfarna lärare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev därför lite olika beroende på vilken skola det var och på den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lärarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar på. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjälp och uppmuntran, goda föräldrakontakter och goda relationer mellan lärare och elev var faktorer som togs upp. Lärarna verkade anpassa för eleverna i undervisningssituationen snarare än i sin planering av lektionerna. Alla lärarna hade många erfarenheter av elever med koncentrationssvårigheter och kunde ge exempel från sin undervisning av både nuvarande och tidigare elever.

Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2009.