Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhållande till staden som den skiljs från genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det är ett avstånd till stadskärnan där alla funktioner såsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns. Regionförstoringen ställer krav på mindre orter och småstäder när avstånd mäts i tid istället för kilometer, samtidigt som kraven på attraktiva boende- och livsmiljöer ständigt ökar i konkurrensen om nya invånare. Förhållandet mellan stad och land är en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de städer och orter som inte är dominerande i regionen. Sölvesborg är en småstad med medeltida rötter i Blekinge län som har haft en stor nedgång i sitt näringsliv när den stora arbetsplatsen på orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden är en trädgårdsstad, som ligger på Sölvesborgsvikens västra sida, som lockar med ett attraktivt boende med närhet till både skog och skärgård. Sölvesborg har goda kommunikationer och flera större städer i närheten. För att kunna locka till sig flera invånare har beslut fattats att ett område på den östra sidan av Sölvesborgsviken exploateras. Det innebär att den historiskt sett obebyggda delen av viken skall bli en del av staden. Kommunen har upprättat en detaljplan för ett bostadsområde som har döpts till Ljungaviken och förbinds till staden med en gång- och cykelbro över vattenrummet. Jag har valt att analysera kommunens planförslag med hjälp av en ortsanalys som innehöll delar som geografi, karaktär, historia, funktioner, trafikstruktur, bebyggelsestruktur med mera samt en SWOT-analys gav sedan ett antal slutsatser som har legat till grund för mitt planförslag för stadsdelen. I planförslaget har det förts ett resonemang om förhållandet mellan stad och land, samt husr stadsdelen kan knyta an till den befintliga bebyggelsen så att det inte skapas barriärer annat än dde geografiska som redan finns. Vilken karaktär stadsdelen skall ha är en annan grundläggande fråga som behövde besvaras. Likaså hur stadsdelen skall möta sina omgivningar och de andra bebyggelseområdena i som finns i dess närhet har lett till resonemang om både strukturen på bebyggelsen och  grönområdena. De slutsatser som ortsanalysen avslöjade gav mig förutsättningar att utveckla stadsdelen i en annan riktning än vad kommunen har gjort vilket innebär att jag har skapat en stadsdel som har fler funktioner än vad som detaljplanen medger. Likaså har planförslaget en stadsmässighet och en koppling till omgivningarna som saknas i kommunens förslag. Jag hoppas att detta arbetet skall ses som ett diskussionsunderlag för hur stadsdelar i perifera lägen skall utvecklas.

Den här uppsatsen behandlar den fysiska dimensionen i svensk regional planering och hur den påverkar sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen. Problembeskrivningen är baserad på Boverkets rapporter Rumslig utvecklingsplanering – länken mellan regionalt tillväxtarbete och kommunal översiktsplanering (Rapport 2011:3) och Sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering (Rapport 2014:15). I dessa rapporter konstateras att en av anledningarna till att sambandet mellan de båda sektorerna idag är så svagt är att det regionala tillväxtarbetet och främst de regionala utvecklingsprogrammen saknar en fysisk dimension vilket gör det svårare för de kommunala planerarna att omsätta utvecklingsprogrammen och dess innehåll i fysisk planering (Boverket 2011, Boverket 2014a). Med utgångspunkt i det konstaterandet är uppsatsens syfte att undersöka möjligheten att använda sig av regionplanering enligt PBL för att stärka sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen. I avsnittet Teoretiskt perspektiv presenteras och diskuteras en möjlighet att tolka den diskrepans som finns mellan det regionala tillväxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen som utgår från en tolkning Jan-Evert Nilsson har presenterat av regionalpolitiken inom EU. Nilsson menar att det finns ett ekonomiskt/socialt perspektiv och ett territoriellt perspektiv och att dessa representerar två olika sätt att se på och hantera regional utveckling. I en svensk kontext skulle det regionala tillväxtarbetet representera det ekonomiska/sociala perspektivet medan den kommunala översiktsplaneringen skulle representera det territoriella perspektivet. Undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys av de två dokument som idag upprättats enligt bestämmelserna om regional planering i PBL. Dessa är Strukturbild för Göteborgsregionen (2008) och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (2010). Innehållsanalysen syftar till att komma fram till om det finns en tydlig fysisk dimension i dessa plandokument och hur den i så fall hanteras. För att genomföra undersökningen har tre kategorier utarbetats som representerar de tre huvudsakliga egenskaper Boverket tillskriver den fysiska dimensionen som efterfrågas i det regionala tillväxtarbetet. Kategorierna är platsbundenhet, visualisering och konkretion. I innehållsanalysen görs en kartläggning av om och hur dessa kategorier finns representerade i respektive plandokument. I Strukturbild för Göteborgsregionen är den fysiska dimensionen närvarande i ansatsen och inramningen av dokumentet då utvecklingsförslagen alla är kopplade till en specifik plats i regionen, vid en närmare läsning framgår dock att den fysiska dimensionen är väldigt vag och att mycket lämnas öppet för de kommunala planerarna att tolka. I Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen är närvaron och hanteringen av den fysiska dimensionen mycket varierande, vissa delar av planen har en väldigt tydlig fysisk dimension medan vissa delar är väldigt generella och abstrakta. Utifrån områdesöversikten, de teoretiska perspektiven och resultatet av innehållsanalysen dras slutsatsen att regionplaner enligt PBL troligtvis inte är ett effektivt verktyg om målet är att stärka kopplingen mellan det regionala tillväxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen. Om målet istället hade varit att förbättra kopplingen mellan den regionala och den kommunala nivån och eller att stärka den regionala nivån i planeringssystemet konstateras dock att regionplaner enligt PBL troligtvis är ett mer effektivt verktyg än de regionala utvecklingsprogrammen.

This report describes the construction process and the aspects that should be taken into consideration. It includes models of decision and how these can be used in practice. Planning of a building project is very important for a successful execution. This will be the foundation of problems that will occur during the production. In the planning process people with different positions, search for the best suitable building methods. Knowledge management should be of interest for all people in the building sector when it can prevent that mistakes are repeated.

Detta är ett examensarbete skrivet i samarbete med Skanska Grundläggning Syd med syftet att utreda hur deras planeringsarbete ser ut idag och vad som eventuellt kan göras bättre. Ett tidigare examensarbete har skrivits på avdelningen som undersökte produktiviteten ute på arbetsplatserna. I detta arbete var slutsatsen att produktionen stod still ca 40 % av arbetsdagen på grund av problem med maskiner eller leveranser, onödiga förflyttningar och att andra entreprenörer stod i vägen med mera. Målet med mitt arbete har varit att bygga vidare på detta och se om bättre planering kan bidra till att minska olika typer av produktionsstörningar. Underlaget till rapporten består av observationsstudier där arbetet på tre olika arbetsplatser följts samt av intervjuer med arbetsledare och andra personer som varit delaktiga i planeringsprocessen. Där noterades att en noggrann planering inte alltid görs, trots att det ofta finns krav på detta från beställaren. Tecken på detta syns bland annat på tidplanen och arbetsplatsdispositionsplanen som ofta är alltför odetaljerade. Resultatet blir att de kanske inte stämmer helt och är mycket svåra att följa upp. En effekt blir också att det är väldigt svårt att kommunicera hur stort utrymme entreprenören behöver och till när, vilket naturligtvis lätt leder till att de andra entreprenörerna på plats står i vägen eller inte har hunnit förbereda marken. Det uppstår också svårigheter hos leverantören av pålarna om inte projektet kan ge en tillräcklig framförhållning, vilket självklart ger problem med leveranser. De slutsatser som har dragits av undersökningarna är att arbetena behöver planeras mer noggrant och på ett sätt som går att kommunicera till andra. En rekommendation är att tidplanen görs visuellt genom markera etapper på en pålplan. En sådan visuell tidplan kan också användas som underlag för att diskutera dispositionen av arbetsytan och vilka ytor man behöver tillgång till. Utöver detta föreslås att en uppföljning görs av produktiviteten varje dag. En tredje rekommendation är att en checklista för planeringsstadiet tas fram, så att man inte behöver upprepa samma misstag som gjorts tidigare. När planeringen görs noggrant, erfarenheter sparas och kommunikationen på arbetsplatsen är öppen och tydlig så finns stora möjligheter till en trevligare arbetsmiljö och ett lönsamt projekt för alla inblandade.

Sammanfattning Denna studie handlar om idrottslärares planering av undervisning som ett centralt område i undervisningsprocessen för att elever ska nå uppsatta mål. Syftet med studien var att studera på vilka sätt idrottslärarna använder kursmålen för att planera sin undervisning. Tyngdpunkten ligger i att få en inblick i hur idrottslärare resonerar kring planering av sin undervisning, hur den utformas, struktureras och vilka faktorer som är betydelsefulla för planeringsarbetet. Undersökningen var kvalitativ där personliga intervjuer genomfördes med fyra lärare idrottslärare. Resultatet av studien visar att det finns flera betydelsefulla faktorer som påverkar idrottslärare när de planerar sin undervisning. Läroplanen och dess kursmål fanns i bakhuvudet hos lärarna samtidigt som planeringstiden har en avgörande betydelse för hur undervisningen utformas. Kursmålen upplevs inte som tydliga vilket gör läroplanen öppen för tolkning och får därmed också betydelse för hur undervisningen planeras. Jag vill även poängtera att skolans arbetsmiljö inte bara är verktyg för att kunna planera undervisningen utan är väldigt viktig för resultatet. Idrottslärare har ett ansvar att planera undervisningen för att ge elever möjligheter att utveckla olika förmågor. Om lärarna behöver välja bort aktiviteter som de bedömer inte kan genomföras kan det påverka elevers utveckling. Resultatet av min studie visar att idrottslärarna är väl medvetna om planeringens stora betydelse för en god undervisning och det framkommer att lärarna har god kunskap om arbetet även om de inte har möjlighet att ge planeringsarbetet så mycket tid som de skulle vilja. På vilket sätt planeringsarbetet utformas visar sig vara likt när det gäller den långsiktiga planeringen men mer individuellt när det gäller den kortsiktiga planeringen då det viktiga är att hitta det sätt som passar för en själv.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolans planering av aktiviteter. Vi utgick från en kvalitativ forskningsstrategi och metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer. I studien har åtta förskollärare vid fyra olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollärarna tycker att det är viktigt att barn är delaktiga och har inflytande i planeringen samt att de använder sig av olika arbetssätt och metoder för att möjliggöra detta. Det kan dels innebära att förskollärarna tar fasta på barnens intressen och planerar verksamheten efter dessa och dels att barn har inflytande inom områden som presenteras av förskollärarna. Resultatet visar vidare att förskollärarna anser det vara svårt att särskilja begreppen delaktighet och inflytande, men att de ändå visar på en skillnad i sina utsagor. Vår slutsats utifrån studien är att förskollärare ser barns delaktighet och inflytande som en viktig utgångspunkt i verksamheten samt att de strävar efter att låta barns intentioner forma innehållet. Dock menar förskollärarna i studien att de kan bli bättre på att involvera barnen i planeringen.

Uppsatsen handlar om hur förskollärare resonerar kring barns erfarenheter och förkunskaper som underlag för barns lärande i förskollan. Fem förskollärare blev intervjuade till studien. Denna studie är genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollärarna anser att det är viktigt att ta tillvara till barns förkunskaper ,erfarenheter  och intresser innam ett tema introduceras för barnsgrupp i förskolan.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007.

Licentiatavhandling Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2007.

Licentiatavhandling Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2008.