En av Sveriges attraktiva kommuner är Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillväxt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som är balanserad, för att ha en möjlighet att förse invånare med bostäder. Syftet med studien är att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som är delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan påverka bostadsbyggandet, samt vad som krävs för att bostäder ska expandera i inflyttningens takt.

I samband med att de två senaste regionala utvecklingsplanerna upprättats har regionplaneringen i Stockholms län kommit att utvecklas till att fokusera mer på dialog och process via sociala nätverk. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför denna utveckling kommit till stånd och hur den sett ut samt analysera hur regionplaneringen bedrivs genom dessa sociala nätverk. Det empiriska materialet har bestått av intervjuer med representanter från olika samverkansprocesser som bedrivs eller har bedrivits inom det fallstudieområde jag valt; Stockholmsregionens gröna kilar. Den teoretiska utgångspunkten har varit territorial governance samt kommunikativ och kollaborativ planering. Slutsatserna är att regionplaneringens frånvaro av lagstiftad genomförandemakt ger dem en annan makt över den regionala utvecklingen i form av tillgång till governancenätverk. Regionplaneringens planer och idéer kan institutionaliseras och bli verklighet genom de sociala relationer som byggs i nätverken. I dessa nätverksprocesser spelar även icke-offentliga aktörer en viktig roll.

Syftet med denna masteruppsats i fysisk planering är att undersöka hur normer och värderingar formuleras och tolkas i planeringen, vad som värderas som bevarandevärt och vad som inte anses vara det. Samt hur planeringsnormer som baserats på en viss förståelse av kulturarv påverkar expansionsmöjligheter och stadsförnyelse i en stad. Uppsatsen tar avstamp i ett konstruktivistiskt perspektiv varpå historia och arv inte ses som absoluta kunskaper utan som konstruktioner baserade på personliga minnen och erfarenheter. Historia uppfattas ofta som något enbart förknippat med dåtid, men i uppsatsen betonas relationen mellan dåtid, nutid och framtid, och hur föreställningar om det förflutna likväl refererar till samtiden som till framtidsutsikter. Även om en plats lämnar få fysiska objekt att referera till i nutiden är det möjligt att utifrån personliga minnen skapa föreställningar om en plats, imaginära geografier, som bygger på erfarenheter och förutsättningar i nutiden. Kulturarv är inte alltid direkt eller fysiskt påtagligt varpå det lämnar både möjligheter till olika tolkningar och problematik i sättet det kan synliggöras på. Uppsatsen baseras på en fallstudie i världsarvsstaden Karlskrona där aktörer som på olika sätt är i kontakt med kulturarvet har intervjuats för att ge sin syn på Karlskronas arv och vad det innebär för såväl stadens bebyggda miljö som för dess framtida utveckling. För att undersöka detta har även ett antal strategiska dokument granskats som syftar till att vägleda framtida planering i Karlskrona. Formuleringarna kring kulturarvet förefaller vara abstrakta vilket gör det svårtytt vari beslut om motstående intressen rörande bevarande eller utveckling tas, på vilken nivå och på vilken grund de fattas. Konflikter som identifierats i intervjuerna erinrar om vikten av en demokratisk och transparent beslutsprocess som redogör för vilka tolkningar som gjorts eftersom kulturarvet tenderar att uppfattas olika och som därför kan leda till missförstånd som fördröjer beslutsprocesser.

Mitt syfte var att undersöka hur risken för översvämningar påverkar den fysiska planeringen generellt, samt att göra en fallstudie angående översvämningsrisker i Karlstad och hur dessa påverkar kommunens tillväxtvision ”Karlstad 100 000”. Undersökningen har främst gjorts genom litteraturstudier och granskningar av olika utredningar och utvecklingsdokument. Sverige har under de senaste åren drabbats av flera, både större och mindre, översvämningar av områden nära sjöar och vattendrag, vilka har resulterat i allvarliga miljökonsekvenser, ekonomiska förluster samt svåra skador på infrastruktur och andra samhällsfunktioner. Och klimatförändringarna förväntas förvärra problemen ytterligare. Samhällets sårbarhet inför översvämningar beror på hur stor klimatförändringen blir, men även på hur stor hänsyn som tagits till riskerna i utformningen av den fysiska planeringen. Många av de problem som uppstod under tidigare höga flöden skulle ha kunnat lösas om vattendragets avbördningskapacitet varit bättre och bebyggelse och annan infrastruktur planerats med hänsyn till höga flöden och översvämningsrisker. Kommunerna har till följd av sitt planmonopol det största inflytandet över hur den fysiska planeringen utformas, och därmed ligger en stor del av ansvaret för anpassningsarbetet på dem. Men arbetet med att anpassa den bebyggda miljön till översvämningsrisker hamnar ofta på kollisionskurs med ekonomiska intressen i kommunerna, exempelvis vattennära bostadsbebyggelse, vilket innebär en risk för att de nödvändiga åtgärderna inte vidtas. Osäkra och motstridiga faktaunderlag, kortsiktigt tänkande i planeringsarbetet samt en tydlig tendens av urbanisering som innebär en ökad sårbarhet för naturrisker är andra faktorer som försvårar anpassningsarbetet. Karlstad är en av de städer som hotas av översvämningar när klimatet förändras. Närheten till Vänern samt det faktum att Klarälven rinner genom staden gör den sårbar för höga flöden. Detta skapar problem för kommunen i arbetet med den fysiska planeringen och ”Karlstad 100 000”. Kommunen har byggt en stor del av sin marknadsföring på just närheten till vatten och möjligheter till vattennära boende för att locka nya invånare till Karlstad. De anser att kunskapsunderlaget är alltför osäkert, och väljer därför att inte ta hänsyn till rekommendationerna om att inte placera nybyggnationer på översvämningshotad mark. Istället har man valt att undersöka en rad tekniska lösningar, som är betydligt kortsiktigare och även mycket kostsamma. De kortsiktiga ekonomiska vinsterna drar alltså det längsta strået i avvägningen mellan risker och ekonomiska intressen. / The purpose of the essay was to study how flooding risks affects the physical planning generally, and also to do a case study regarding flooding risks in Karlstad and how these affect the municipality vision of growth: “Karlstad 100 000”. The study has mainly been made through literature studies and scrutinises of various investigations and development plans. During recent years Sweden has been struck by several, both severe and minor, floods of areas related to seas and watercourses, which has resulted in serious environmental consequences, economic loss and severe damage to infrastructure and other societal functions. And now, climate change is expected to make the problems even worse. The vulnerability of society regarding floods is dependent on how severe the change is going to be, but also on how much consideration is taken to risks in the shaping of physical planning. Many of the problems revealed during earlier high flows could have been solved if the unburden capacity of the watercourse had been better and if buildings and other infrastructure had been planned in consideration of high flows and flooding risks. The municipalities has, in consequence of their planning monopoly, the greatest influence on the shaping of physical planning, hence a large part of the responsibility for the mitigation work is on them. But mitigating the built environment to flooding risks often collide with economic interest in the municipalities, for example building houses in close proximity to water, which denotes the risk that the necessary measures wont be taken. Unsure and contradictory information, short-term thinking in planning and an obvious tendency for urbanisation leading to an increased vulnerability for nature risks are other factors that complicates the mitigation work. Karlstad is one of the cities threatened by floods when the climate is changing. The close proximity to Vänern and the fact that Klarälven runs through the city makes it vulnerable to high flows. This creates a problem for the municipality regarding the work with physical planning and “Karlstad 100 000”. The municipality has based a large part of it’s marketing on the close proximity to the water and the possibility for estuaries next to water in order to attract new inhabitants to Karlstad. They argue that the state of knowledge is to uncertain, and thereby choose not to incorporate the recommendations regarding no new buildings on land threatened by floods. Instead, the municipality has chosen to investigate technical solutions to the problem, which could be considered a far more short term and also very expensive way of dealing with the problem. Thus, the short term economic profits seem to get the upper hand in the weighing between risks and economic interests.

No description available.

I den här uppsatsen kommer den svenska bostadsförsörjningen uppmärksammas med avseende på bostadsojämlikhet och boendesegregation. Studien presenterar erfarenheter från två kommuner och regionen i Stockholms län genom att studera policydokument och intervjuer med tjänstepersoner och politiker. Syftet är att undersöka dels vilka strategier som används för att ordna bostäder åt resurssvagare hushåll och vilka möjligheter dem har att motverka bostadsojämlikhet, samt hur regionens roll kan förstås som ett instrument mot de negativa effekter som boendesegregation och en ojämlik bostadsmarknad för med sig. Resultatet visar att den strategin som framförallt används är att sträva efter socialt blandade bostadsområden, genom att blanda upplåtelseformer och bostadsstorlekar. En annan strategi som användes är att genom ett aktivt markägande styra bostadsbyggandet. Möjligheterna att motverka bostadsojämlikhet handlar framförallt om att använda det kommunala bostadsbolaget på ett sätt som främjar samhällsansvaret som finns latent hos allmännyttan. Regionens roll är idag begränsad när det kommer till bostadsplanering och lyfts fram som en viktig aktör för att styra bostadsmarknaden i en mer jämlik riktning och implementera en mer funktionellt sammanhållen bostadsförsörjning.

Syftet med arbetet är att ta reda på om elever upplever att delaktighet i undervisnings-planeringen ökar deras motivation till svenskämnet. Samt ta reda på hur de anser att under-visningsplaneringen bör struktureras och vilka faktorer som påverkar till det. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med 11 elever i årskurs 9 på en utvald skola i Mellansverige. Resultatet visar att elever blir motiverade av att få vara delaktiga i under-visningsplaneringen med sin svensklärare av olika anledningar. Slutsatserna är att eleverna vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Främst är det innehållet som är av vikt då de vill ha möjlighet att välja sådant som intresserar dem. Om de inte får vara delaktiga i planeringen kan motivationen utebli. Kontroll och valmöjligheter är önskvärt hos större delen av eleverna i studien. Uppfattningen om vem som ska ha ansvar för elevernas studier är dock delad då en del elever vill ha ansvaret medan andra inte vill det. Eleverna vill således både styra och bli styrda enligt resultatet i den här studien.

Nacka should become an apprehensible city. This thesis aims to create a basic, strategic framework and approach described as a set of strategies and principles which will be used to make a design proposal. The strategies and principles will be used to identify and understand the barriers (e.g. highways, hills etc) and possibilities (e.g. existing urban areas, public spaces, green paths etc) of and for Nacka City’s spatial development and to reach a criterion for densification and “city making“ (concepts from Nacka’s “FÖP”). The main concern is to identify and investigate the barriers, functions, values and assets of Nacka (and its connections to Stockholm) as well as the general goals set up by the municipality. By understanding the existing conditions, and to be aware of the future evolvement and development of Nacka, I will try to identify and locate appropriate locations for urban growth and densification. This location/s, depending on the strategies and principles revealed by the framework, will then be presented as a design proposal.

Urbanisation has affected cities and municipalities in different ways where planning for sustainable development has become more important. The need for greener thinking is radically shown in UN: s global environmental goals where the greenhouse effect is assumed to have a big impact on society. Therefore, Agenda 2030 has chosen to involve more levels of society in form of putting bigger responsibility on countries regions and municipalities. With the new global goals of Agenda 2030 every country must contribute in the best way possible. For this thesis was goal 11, sustainable development, chosen to examine the workflow and value in the Swedish municipality Umeå, Borås and Lund. With a higher requirement for municipalities to implement the new goals in their already existing plan can barriers appear without good planning. By studying municipalities ability to adapt to new global goals, interesting views can be discussed. By this form of study, we can therefor draw a conclusion of how the implementation of the global goals from Un is working in Swedish municipalities.

A major issue in current strategic planning is how local ambitions to achieve growth should be balanced against interlinked national and global targets for climate and environment. This competition between local and cross-boundary issues are of vital importance to highlight considering that all spatial planning is local in some regard. The Swedish spatial planning system allows for a great deal of self-determination among the local municipalities. Research indicates that the municipalities first and foremost gives consideration to local environmental issues in regards to their strategic planning. This creates a potential conflict between local and non-local interests leading to a deprioritization of national planning interests. Considering these issues the Swedish spatial planning system should be examined to identify its potential structual weaknesess. Towards this end the essay examines a case-study of expanding cross-border trade in the municipality of Strömstad using discourse analysis. Using this the essay maps how perspectives on cross-border trade among the participating actors has shaped the planning process. The esseay has a broad approach covering issues of politics, economics and environemnt to capture how these issues interlink and affect each other. The essay reveals that the planning process has been characterized by an informal co-operation between the municipality and the corporate interests that stands to gain from the expanded border trade. Private companies that do not stand to gain from the municipal planning strategy are excluded from the informal process. The informally participating companies finance part of the planning process and are expected to finance the investments in infrastructure which will be required to realize the planning strategy. This indicates that the process of strategic spatial planning has taken on some characteristics of the processes in Swedish planning usually reserved for developing detailed development plans for specific projects. The most commonly occuring perspective on the local cross-border trade is one of its use for the local area in generating growth and jobs. Issues of global environmental impact are portrayed to be of such wide consequence and affected to such a small relative degree by the strategic plan that it is not for the municipality to solve. The municipality portrays this conflict of local and national interests in its strategic plan but does not alter the proposition to lessen these. The county administration, participating to secure state interests, is initially sceptical of the proposition but relinquishes much of its criticisms despite no alteration of the proposed plan. Cross-border state actors in Norway are given little opportunity to participate in the planning process. The perspectives reveal a great risk that national sustainability policies are left unimplemented because of municipal self-interest.