En gemensam nämnare för samtliga storstäder världen över är att boendekostnad som andel avdisponibelinkomst ökar drastiskt. Urbaniseringen har resulterat i en kraftigt ökad efterfrågan påbostäder, en utveckling som väntas accelerera kommande decennier. Coliving, den nya trenden inomområdet alternativa tillgångsklasser är en form av bostad som kombinerar privat utrymme medgemensamma faciliteter. Idéen bygger på att skapa en community-centrerad miljö med möjlighet tillbåde integritet och social kontakt. Samtidigt som kollektivt boende inte är något nytt fenomen lockarbostadsformen ett växande antal människor för vilka nuvarande bostadsmarknad inte erbjuder någotalternativ.Syftet med denna uppsats är att kartlägga coliving i Sverige och identifiera den huvudsakligamålgruppen samt undersöka vilka för- och nackdelar investerare ser i denna nya bostadsform.Uppsatsen baseras till stor del av tidigare studier internationellt där coliving fått större fäste. Vidarehar intervjuer genomförts med såväl svenska etablerade aktörer som kunniga inom ämnet.Efterfrågan på coliving drivs av megatrender som urbaniseringen, den åldrande befolkningen och denväxande gig-ekonomin. Ur dessa trender går det att bryta ut ett flertal koncept med tillhörandemålgrupper, varav den största är millenniegenerationen, följt av seniorer och företag. Ur ettinvesteringsperspektiv är affärsmodellen solid och erbjuder en alternativ tillgångsklass med möjlighettill både ökad avkastning och riskspridning. Dessa fastigheter har normalt en högre avkastning perkvadratmeter än en traditionell hyresfastighet. Fastigheten är inte heller lika ömtålig mot vakans ochpåverkar inte sista raden på samma sätt som en konventionell hyresbostad. I Sverige finns idag tvåetablerade företag, Tech Farm och COLIVE, men enligt vår analys väntas flera företag introduceraegna koncept inom snar framtid.Osäkerheten i det okända är alltid en risk och dagens regelverk är inte anpassat för coliving, någotsamtliga aktörer är överens om. Däremot är samtliga aktörer övertygade om att coliving kan utgöra ettalternativ till hyresrätten och bidra till en mer effektiv bostadsmarknad med ökat utnyttjande avbefintligt bestånd och ökad rörlighet i flyttkedjan. / One common denominator for all major cities around the world is that housing costs as a share ofdisposable income has increased dramatically. Urbanization has resulted in a sharp increase in demandfor housing, a trend that is expected to accelerate in the coming decades. Coliving, the new trend in thefield of alternative assets, is a form of housing that combines private space with shared facilities. Theidea is based on creating a community-centered environment with the possibility of both integrity andsocial contact. While communal housing is not a new phenomenon, this form of living is attracting agrowing number of people for whom the current housing market does not offer any alternative.The purpose of this thesis is to map coliving in Sweden and identify the main target group andexamine what advantages and disadvantages investors see in this new housing form. The essay islargely based on previous studies internationally, where coliving gained a greater foothold. Inaddition, interviews have been conducted with Swedish established actors as well as knowledgeablewithin the subject.Demand for coliving is driven by megatrends such as urbanization, the aging population and thegrowing gig-economy. From these trends, it is possible to break out several concepts with associatedtarget groups, of which the largest is the millennial generation, followed by seniors and the corporatemarket. From an investment perspective, the business model is solid and offers an alternative assetclass with the possibility of both increased returns and risk diversification. These properties normallyhave a higher return per square meter than a traditional rental property. The property is also not asfragile to vacancy and does not affect the last row in the same way as conventional rental home. InSweden there are currently two established companies, Tech Farm and COLIVE, but according to theanalysis, several companies are expected to introduce their own concepts in the near future.The uncertainty of the unknown is always a risk and today’s regulations are not adapted for coliving,something that all actors agree on. On the other hand, all actors are convinced that coliving can be analternative to the rental and contribute to a more efficient housing market with increased utilization ofthe existing stock and increased mobility in the moving chain.

In a world where climate change is becoming increasingly apparent, a transition to acircular economy is emphasised as necessary to achieve a sustainable future. Sharingunused assets and products, instead of producing and consuming new ones, ishighlighted as an important part of the circular model. This is usually referred to as thesharing economy. Currently research into the phenomenon is mainly linked to largecities, where the municipality is highlighted as an important player. But since the wholeof Sweden needs to change to a circular, and thereby sharing, economy, not just the bigcities, it is important to examine how municipalities of different sizes act in relation tothe sharing economy. This master's thesis therefore explores how the size of amunicipality, operationalized as the number of inhabitants, affects the municipality'sgovernance strategies regarding the sharing economy. Data collection has been donethrough semi-structured interviews with officials from three municipalities withdifferent population numbers: Bollebygd, Ulricehamn and Borås. A thematic analysiswas carried out, and a framework for municipalities' governing strategies of the sharingeconomy was applied. The results show that size in some cases affects howmunicipalities govern the sharing economy, where larger municipalities have moreresources and can therefore interact more with sharing initiatives. This is mainly evidentwhen the municipality itself owns a sharing initiative. It is also apparent when it comesto acting as regulators of the sharing economy, where the largest investigatedmunicipality has introduced more regulations. The results also show that there are someparts of the municipal governing of the sharing economy that do not seem to be affectedby size. All municipalities face common challenges in the form of questions about howmuch the municipality should participate in the sharing economy, the need for abehavioural change in the population to increase sharing, and logistical challengesaround sharing. These challenges can also be found in previous research. Conclusionsthat can be drawn from this study are that size affects to some extent the ability ofmunicipalities to govern the sharing economy, where small municipalities with fewerresources do not have the same opportunities as larger municipalities. This can bemitigated however by taking part in networks, where knowledge can be shared betweenmunicipalities.

Background: In recent years, the Swedish taxi industry has undergone a number of changes as a result of increased digitalisation in a deregulated market. Most market players have emerged as a result of the freedom of establishment, which in turn has led to higher competition. Among these new entrants, the ride-hailing business model has had an impact by taking a traditional service and performing it differently. This thesis will thus examine how this approach has affected the Swedish taxi industry in more detail. Purpose: The thesis aims to increase understanding of the aspects of the ride-hailing business model that are specifically distinguished by the company Uber. The following secondary purpose is to identify the impact this specific business model has on the Swedish taxi industry as a result of Uber's establishment on the Swedish market. Method: The thesis is an abductive case study of qualitative character. The empirical data has been collected through three distinct approaches, which are the collection of scientific material, semi-structured interviews with three respondents and a Social Media Analysis consisting of data from approximately 100 independent articles and media publications. Furthermore, these three types of empirical data have been selected via a strategic selection. Conclusion: The result of this thesis shows that the specific aspects that stand out in Uber Sweden's use of the ride-hailing business model are value creation, differentiation, innovation and social acceptance. The results also show that the ride-hailing business model has influenced the Swedish taxi industry in terms of the specific aspects' influence on the development of the taxi market and on government regulations. / Bakgrund: Under de senaste åren har den svenska taximarknaden genomgått en rad förändringar till följd av en ökad digitalisering på en avreglerad marknad. Det har uppkommit flertalet aktörer på marknaden till följd av den fria etableringsrätten, som i sin tur lett till en högre konkurrens. Bland dessa nya aktörer har affärsmodellen ride-hailing fått ett genomslag genom att ta en traditionell tjänst och utföra den annorlunda. Uppsatsen kommer därmed att närmare undersöka hur detta tillvägagångssätt har påverkat den svenska taximarknaden. Syfte: Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för de aspekter av ride-hailing-affärsmodellen som specifikt utmärker sig hos företaget Uber. Det följande sekundära syftet avser att identifiera den påverkan som denna specifika affärsmodell haft på den svenska taxibranschen till följd av Ubers etablering på den svenska marknaden. Metod: Uppsatsen är en abduktiv fallstudie av kvalitativ karaktär. Empiri har insamlats via tre distinkta tillvägagångssätt, vilka är insamlande av vetenskapligt material, semistrukturerade intervjuer med tre respondenter samt en Social Media Analys bestående av data från cirka 100 fristående artiklar samt mediala publikationer. Vidare har dessa tre typer av empiriska data valts ut via ett strategiskt urval. Slutsats: Resultatet från denna uppsats visar att de specifika aspekterna som utmärker sig inom Uber Sveriges användning av ride-hailing-affärsmodellen är värdeskapande, differentiering, innovation och social acceptans. Vidare visar resultatet på att ride-hailing-affärsmodellen har påverkat den svenska taximarknaden i avseende på de specifika aspekternas inflytande på utvecklingen av taxibranschen samt kring statliga regleringar.

Delningsekonomi är ett fenomen som vuxit och tagit allt större plats inom turismindustrin genom exempelvis företag som Airbnb. Denna nya ekonomi opererar utanför den traditionella marknaden och kan därför inte anses bidra till samhället på samma sätt som företag inom den traditionella marknaden gör, samtidigt som företag som exempelvis Airbnb konkurrerar med bland annat vandrarhem, campingar och en del hotell. Det innebär att det gör det svårt för företag och organisationer inom turismindustrin att veta hur de ska förhålla sig till fenomenet och se till vilka effekter som det lämnat efter sig. Studien har därför fokuserat på att belysa Airbnb inom en destination och se vilken funktion det har för Karlstads turismutveckling. Detta realiserades genom att kasta ljus på Airbnbs värdar för att förstå vilken syn de hade på Airbnb, deras gäster samt destinationen Karlstad och på så sätt förstå vilken roll de hade inom destinationen. I relation till värdarna placerade vi även Karlstads turismorganisationer i fokus för att se vilken kunskap och attityd som fanns om delningsekonomi, digitalisering och Airbnb. De teman som vi valt att framhäva och som också genomsyrar hela arbetet är (I) Delningsekonomi, (II) Destinationsutveckling samt (III) Airbnb och värdarna. Dessa teman är återkommande från bakgrund till slutsats för att utifrån olika perspektiv belysa dessa fenomen i relation till studien. Studiens tillvägagångssätt baserades därför på intervjuer med representanter från Visit Värmland, turismverksamheten i Karlstad kommun och fem Airbnbvärdar i Karlstad. För att belysa relationen mellan dessa aktörer användes en socialkonstruktivistisk positionering som utgångspunkt. Genom denna positionering möjliggjordes nya kunskaper om aktörernas förhållande och potentiella utbyten som kan antas vara fördelaktiga utifrån ett samhällsperspektiv. / The sharing economy is a phenomenon that has grown and increased in the tourism industry, for example by companies like Airbnb. This new economy operates outside the traditional market and can therefore not be considered as contributing to the society in the same way that companies in the traditional market does. Although Airbnb are competing with hostels, campsites and hotels that are in the traditional market. This means that it makes it difficult for companies and organizations in the tourism industry to know how to relate to the phenomenon and to see what kinds of effects it has left behind. The study has therefore focused on highlighting Airbnb within a special destination and to find what kinds of functions it has for Karlstads tourism development. Furthermore, this was performed by highlighting Airbnb's hosts to understand what kind of view they have on Airbnb, their guests, Karlstad and thus understand what kind of role they have towards the destination. In relation to the hosts, we placed the Karlstads Tourism Organizations in focus to establish what kind of knowledge and attitude that does exist today relating to the sharing economics, digitization and Airbnb. The themes chosen to be highlighted and which also permeate the entire study are (I) Sharing Economics, (II) Destination Development, and (III) Airbnb and the hosts. These themes are permeate from the background to the conclusion to illustrate these phenomenon from a different perspective in relation to our study. The study’s approach was therefore based on interviews with representatives from Visit Värmland, the tourism organization in Karlstad and five Airbnb hosts in Karlstad. To illustrate the relationship between these actors, a social constructivist positioning was used as a starting point. This positioning enabled new knowledge of the actors relationships and potential exchanges that could be considered beneficial from a societal perspective

The main aim of this thesis is to explore how members of a certain Facebook-group, i.e. Save the Food – Malmö, share knowledge with each other. The main research questions in this thesis address whether the selected social media channel, i.e. Facebook, help to enhance this member-to-member knowledge sharing process, and what kind of knowledge is being shared. The thesis is based on theories that provide an overview of how knowledge is considered to be shared in the best ways across social media and what limitations these may have. Therefore, the theoretic framework is primarily based on knowledge management research and knowledge management in connection to social media. The general attitude among the respondents shows that social media are an useful tool for networking, information and knowledge sharing and that social media are a helpful tool for informal communication between groups members. Even though there are some negative attitudes towards Facebook among the respondents, this study shows, however, that the respondents still believe that there is considerable potential in using social media in relation to networking, knowledge sharing and organizing activities such as dumpster diving. The thesis is based on qualitative methods. The empirical data were collected through informant interviews. The results of the thesis show that social media, in this case Facebook, are used as a means to share knowledge within the ”Save the food – Malmö” group. However, due to the limitations pertaining to what kind of knowledge can be shared across social media channels such as Facebook and others, the knowledge sharing process needs to be complemented with interpersonal interaction between the members in real life to ensure the application and externalisation of the shared knowledge.

This work raises the question if the digitalization on the office market today, is the solution to the low utilization during office hours on workplaces in Stockholm by increasing subleases. To answer this question, two interviews, two surveys and a literature review were completed and have been the basis for the obtained results that have gotten compiled and analyzed. The interviews took place with a tenant advisor and a third-party service on office rentals. The surveys were sent to both first tenants and property owners. The results section is based on a presentation of the responses received from each interview and survey. Finally, the conclusion on subleases via third-party service, which is a result of the digitalization on the office market, is that more subleases will increase and therefore utilization during office hours will increase in Stockholm. We believe that the current third-party service has answers to many of the problems that so far have hampered the development of further use of subleases. / Detta arbete ställer frågan om digitala tjänster för andrahandsuthyrning på kontorsmarknaden idag är lösningen på den låga nyttjandegrad, som finns under kontorstid på arbetsplatserna i Stockholm. För att besvara denna fråga har två intervjuer, två enkäter och en litteraturstudie genomförts och legat i grund för de resultat som erhållits och som även har analyserats. Intervjuerna skedde med en hyresgästrådgivare och en förmedlingstjänst för kontorsuthyrning. Enkäterna skickades ut till förstahandshyresgäster och fastighetsägare. Resultatdelen bygger på en presentation av de svar som erhållits från varje intervju och enkät. Slutligen pekar slutsatsen på att andrahandsuthyrning via förmedlingstjänst, som är ett resultat av digitaliseringen på kontorsmarknaden, kommer att leda till fler andrahandsuthyrningar och därför en högre nyttjandegrad under kontorstid i Stockholm. Vi anser att dagens förmedlingstjänst för kontorsuthyrning som exempelvis Workaround, erbjuder lösningar på många av de problem som hittills har hämmat utvecklingen för ytterligare andrahandsuthyrning.

Delningsekonomin och specifikt delningsföretag med tjänster inom resor och turism har påverkats starkt av Covid-19. I samband med detta har därför digitaliseringen påskyndats. Studien syftar till att undersöka hur den digitala delningsplattformen Airbnb fått ställa om och utveckla nya strategier. Syftet är även att undersöka hur digitaliseringen kan påverka Airbnbs framtida koncept gällande boenden och upplevelser. Empiriskt material har samlats in genom 14 kvalitativa mejlintervjuer med företagets värdar som arrangerar digitala upplevelser från olika platser runt om i världen. Materialet kompletteras med två sekundära källor i form av podcastintervjuer med Airbnbs grundare Brian Chesky. Resultatet visade att Airbnb har utvecklat olika strategier för att anpassa sig efter pandemin såsom interna nedskärningar, långtidsboenden och konceptet kring digitala upplevelser. Majoriteten av värdarna är nöjda med det nya konceptet och tror att digitala upplevelser kommer att finnas kvar även efter pandemin. Gällande digitaliseringens framtida effekt på Airbnbs koncept, kan digitaliseringen ha stora effekter på så sätt att fler människor reser fysiskt på grund av att de nu ser möjligheten med att arbeta på distans och ta arbetet med sig på resor. Samtidigt kommer sociala beteenden såsom distansering finnas kvar efter pandemin och alternativ såsom VR och AR kan bli mer aktuellt hos företaget i samband med fortsatta digitala upplevelser. / The sharing economy (SE) and specifically sharing companies with services in travel and tourism have been greatly affected by Covid-19. In connection with this, digitalization has been accelerated. The study aims to examine how the digital platform Airbnb has changed and developed new strategies during the pandemic. The aim is also to investigate how digitalization can affect Airbnb's future concepts regarding accommodation and experiences. Empirical material has been collected through 14 qualitative email interviews with the company's hosts, all of whom arrange digital experiences from different locations around the world. The material is complemented by two secondary sources in the form of podcast interviews with Airbnb founder Brian Chesky. The results showed that Airbnb has developed various strategies to be able to adapt to the pandemic, such as internal cuts, long-term stays and the concept of digital experiences. The majority of the hosts are pleased with the new concept and believe that digital experiences will remain even after the pandemic. Regarding the future effect of digitalization on Airbnb's concepts, digitalization can have major effects in such a way that more people travel physically because they now see the opportunity to work remotely and take the work with them on trips. At the same time, social behaviors such as distancing will remain after the pandemic and alternatives such as VR and AR may become more relevant in the company in connection with continued digital experiences.

Tidigare forskning kring delningsekonomi visar att bristen på tillit är ett av de största hinderför en lyckad implementering av delningsekonomi. Undersökningen syfte var att identifierafaktorer som bidrar till ökad tillit kring delningsekonomi av varor och tjänster blandstudenterna på studentboendet Rönnen i Malmö. För att identifiera faktorer bedrevs enfokusgrupp med studenter från boendet. Resultaten från fokusgruppen låg till grund förutformning av en enkät som sedan spreds till övriga boende på studentboendet Rönnen. Denteoretiska grunden baserades på Chen, Lai och Lin (2014) tillitsmodell som betonar vikten avtillit till låntagare. Resultaten från undersökningen visar däremot att tillit till förmedlare är avstörre vikt bland de boende på studentboendet Rönnen. Uppsatsens resultat visar att en extern part bör hantera utlåningsprocessen och upprätta kontrakt med personuppgifter mellanutlåningsparterna. / Previous research shows that the lack of trust is one of the biggest challenges when it comes to successfully implement sharing economy. The aim of this study was to identify elements that contributes to an increase in trust towards sharing economy among the residents at the student housing Rönnen in Malmö. To be able to identify elements a focus group was conducted with students from the student housing. The results from the focus group laid the foundation for surveys that was distributed amongst the other residents at the student housing Rönnen. The theoretical foundation of the study was based on Chen, Lai and Lin’s (2014) trust model that emphasizes the importance of the trust in borrower. The results from the study shows that trust in intermediary is of more importance amongst the residents of the student housing Rönnen. The study’s results shows that an extern part should handle the process of borrowing and should execute contracts with personal details between all parties involved.

No description available.

The purpose of the study was to study trust between Airbnb hosts and users. The complexity of the sharing economy lies in the fact that it lacks formal contracts and laws that support the private individuals included in an agreement. This type of economy is not in complete absence of laws. But laws that usually apply outside the sharing economy are not supported in this type of organizational form. Then the problem arises, when trust must be created between each other, since there are no laws to lean on disputes, fraud etc. not only that the sharing economy is characterized by uncertainty, the booking takes place digitally, which contributes with even greater uncertainty. The actors are forced to find ways to create security in the form of trust. The authors of the study have therefore investigated how Airbnbs' hosts and users create trust between each other. The study was based on a qualitative research method in the form of twelve semi-structured telephone interviews. The study's theoretical frame of reference consisted of previous research on the sharing economy, trust in the sharing economy and peer-to-peer asset sharing. The result was that respondents using the feedback system consisting of reviews and reviews and the person's profile create an idea of ​​the person and then get their own impression when they have a conversation with the person. Communication, feedback system and profile are thus the three ways that give an impression that further shapes and creates trust between users and hosts on Airbnb.