Mitt projekt undersöker fenomenet Co-Housing. Jag har jämfört några internationella exempel på detta tema för att lära mig mer. Jag föreslår en Co-Housing-enhet bestående av ett mindre antal lägenheter och stora delade utrymmen. Andra än de som bor i enheten kan hyra ett utrymme under dagtid och arbeta där på sina olika projekt, eller göra något kreativt arbete som att måla i de trevliga delade utrymmena. Odling kan utövas i en växthusdel och måltiderna tillagas och intas i en stor matsal med kök med utsikt mot väster. Mitt projekt ligger i en brant terräng och har utsikt över Stockholm på de två översta två planen. Tallar dominerar platsen. Jag föreslår en uppdaterad version av Co-Housing i ett svenskt sammanhang med delning och samarbete som vägledande nyckelvärden. / My project examines the phenomenom Co-Housing. I have compared a few international examples on this theme, in order to learn more. I propose a Co-Housing unit comprising of a smaller number of living units and large shared spaces. Others than people living in the unit can rent a space during day-time and work there on their lap-tops, or do some creative work like painting in the nice shared spaces. Urban farming can be practiced in a green-house section and meals are prepared and cooked in a big kitchen/dining space with a view facing west. My project is set in a steep terrain and overlooks Stockholm at the top levels. Pine trees dominate the site. I have aimed to propose an updated version of Co-Housing in the swedish context with sharing and co-operation as guiding key values.

No description available.

Delningsekonomin har framkallat stor kontrovers eftersom förespråkare hävdar att det ger effektivitet, möjlighet och flexibilitet medan kritiker hävdar att det bland annat förvärrar ojämlikhet. Med studien undersöks ifall arbetet på plattformarna och osäkerheten inom delningsekonomin kan bidra till den ökande ojämlikheten. Detta diskuteras utifrån resultat från intervjuer med leverantörer på plattformen Airbnb, alla från Gotland, och en intervju med en delningsekonomi-expert. Dessa jämförs med studier gjorda i USA. Moderna arbetsmarknaden kännetecknas av en flexibilitet där risker har förflyttats från arbetsgivare till arbetstagare. Dessa risker påverkar framförallt de som arbetar inom delningsekonomin. I delningsekonomin är det lägre (ofta icke-existerande) facklig organisering och inga kollektivavtal vilket gör att arbetarna är sämre skyddade på arbetsmarknaden och ansvaret ligger hos arbetstagaren. De har ofta ingen tillgång till social trygghet vid sjukdom, arbetslöshet och pension. De exkluderas ofta från trygghetssystemet. Delningsekonomin kan tänkas stärka vad som tidigare orsakat ojämlikhet, vilket var att folk började behandlas som oberoende entreprenörer och att de ekonomiska och sociala riskerna med anställning blev den enskilda arbetstagarens ansvar. Delningsekonomin kan framförallt tänkas påverka ojämlikheten om den växer sig större, vilket den förväntas göra. På grund av att det är högt utbildade utförare som använder plattformen för att öka sin nuvarande inkomst bidrar delningsekonomin till ökade inkomster hos övre medelklassen. Denna grupp utför arbeten som traditionellt utförts av de med en lägre utbildningsstatus. Alla respondenter väljer att dela på plattformen för att få in en extra inkomst utöver sin huvudsakliga inkomst. Detta tyder på att deltagandet på Airbnb här på Gotland skulle kunna ge en utträngningseffekt. Inkomsterna för de som vanligtvis skulle ha gjort exempelvis städningen eller det administrativa arbetet på ett hotell utför istället av Airbnb-utövaren och därmed hamnar inkomsterna hos de som redan har en stabil inkomst. Resultaten bland intervjuerna pekar på att delningsekonomin främst är till för de med högre kompetens och en högre utbildning. / The sharing economy has provoked controversy – advocates claim that it provides opportunity and flexibility while critics argue that it exacerbates inequality. This study investigates whether the work on the platforms and the uncertainty in the sharing economy can contribute to the increasing inequality. This is discussed based on results from independent interviews with suppliers on the platform Airbnb and with a sharing economy expert. These are compared with studies done in the United States.  In the sharing economy, the union organization is often non-existent and there are no collective agreements, which means the employees are excluded from the security system. The sharing economy can therefore strengthen the trends that previously caused inequality: people treated as independent entrepreneurs and the economic and social risks of employment are the responsibility of the worker. Not everyone can do well in the sharing economy. The platform-earnings goes to those with a already fairly good income - to do well on Airbnb, you need some kind of capital to rent out. Findings show us that highly educated people use Airbnb to increase their current income - this could mean that the sharing economy contributes to increased incomes in the upper middle class. This group performs work that has traditionally been performed by people with lower educational status, whose jobs could be "pushed away".

The purpose of the Sharing Economy is to exploit unused resources between people, as an alternative to buying new and owning themselves (Gansky, 2010). Gansky (2010) argues that a major reason why the Sharing Economy has grown in recent times is, besides from the recession and people’s increased environmental awareness, the urbanization which has made people move closer to each other and in to the big cities. This in addition to an increased use of GPS technology in smartphones enables people to be constantly connected to an ever-changing network. People now share and exchange services and products from each other. Sharing Economy businesses (SE businesses) enables this by facilitating the meeting and transaction, while at the same time capitalizing on it. What most established theories within the subject have in common is that they primarly describes what the Sharing Economy phenomenon is, but not how the SE businesses are working or could work with the business economics aspects such as quality assurance. Many SE businesses are building their brands as service companies and are therefore marketing themselfs as such. This despite the fact that these companies merely are enabling, and capitalizing on, individuals to connect. Hence, the SE businesses no longer own either the human or physical resources in the same way as traditional businesses would. Even so, these individuals are the public face of the companies. In order to continue to capitalize on the phenomenon it should be in the interest of the SE businesses to somehow work towards ensuring the quality of their services, but what happens when the resources are no longer owned by the company? The purpose of this study is to increase understanding of how SE businesses work with quality assurance of its services. There are in current time not many empirical studies on how SE businesses work with quality assurance from a business perspective. Therefore, this study intends to generate a theory based in reality. The researchers have used the grounded theory methodology. The companies that have been object of study are AirBnB, Lyft, Flexidrive and WorkaroundTown. One finding from the study is that the objects of study, the SE businesses, are working consciously on quality assuring their services through recruitment, training and feedback to their providers (the ones performing the services). Despite the fact that these companies only intend to work as an intermediary between users who want to share resources, the study has shown that the companies are focusing much on what could be compared to Human Resource Management.   Furthermore, the SE businesses are using tools that in different ways result in quality assurance. Standardized systems for reservations, payments and similar reduces the risk of errors. Systems for grading fulfill a purpose of incentives as well as a means of control for quality assurance. The building of a community contributes to the creation an artificial corporate culture where common values and quality assumptions are being established. New providers are being recruited, trained and shaped in a user community where quality and standards are already deeply rooted.   Finally, the study has shown that various tools are of various importances in the quality assurance work depending on the development on the SE business in question. As the service transactions between users are becoming more and more self-propelled, the company’s resources can shift from managing the main process towards managing supporting processes such as reactive processes, marketing and community building. / Sharing Economy, eller delningsekonomi som det översatts till på svenska, syftar till att utnyttja outnyttjade resurser människor emellan som ett alternativ till att köpa nytt och äga själv (Ganska, 2010). En stor anledning till varför Sharing Economy har växt sig stort under den senaste tiden menar Gansky (2010) är, förutom lågkonjunkturen och människors ökade miljömedvetenhet, den urbanisering som sker över världen där människor flyttar närmare varandra till de stora städerna. Detta tillsammans med en ökad användning av GPS-teknologi i mobiltelefoner gör det möjligt att i realtid vara uppkopplad mot ett ständigt föränderligt nätverk. Nu byter och lånar människor tjänster och produkter mellan varandra, med hjälp av Sharing Economy-företag (SE-företag) som faciliterar mötet och transaktionen och kapitaliserar på detta. Vad de flesta etablerade teorier i ämnet har gemensamt är att de mestadels beskriver vad fenomenet är och vilka aktörerna är som jobbar med det men inte hur SE-företagen arbetar eller kan arbeta praktiskt med företagsekonomiska områden som exempelvis kvalitetssäkring. Många SE-företag bygger sina varumärken som tjänsteföretag och marknadsför sig som tjänsteföretag trots att företaget egentligen bara möjliggör för, och kapitaliserar på, att privatpersoner kopplas samman. SE- företagen äger således inte längre de mänskliga eller de fysiska resurserna på samma sätt som traditionella företag gör. Trots det fungerar dessa privatpersoner som företagets ansikte utåt. För att kunna fortsätta kapitalisera på fenomenet torde SE-företagen på något sätt arbeta med att kvalitetssäkra sina tjänster, men hur går det till när resurserna inte längre ägs av företaget? Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur Sharing Economy-företag arbetar med kvalitetssäkring av sina tjänster. Då det i dagsläget inte finns många empiriska studier om hur SE-företag arbetar med kvalitetssäkring ur ett företagsekonomiskt perspektiv syftar studien till att med utgångspunkt i verkligheten generera teori. Forskarna har använt sig av grundad teori som metodik. De företag som studerats i denna studie är AirBnB, Lyft, Flexidrive och WorkaroundTown. Studien har visat att de undersökta Sharing Economy-företagen aktivt arbetar med kvalitetssäkring av sina tjänster genom såväl rekrytering, utbildning och återkoppling till sina providers (den som utför tjänsten). Trots det faktum att dessa företag i grund och botten endast ämnar fungera som en förmedlare mellan användare som vill dela resurser, så visar detta att de har ett stort fokus på vad som kan liknas vid Human Resource Management.   Vidare använder företagen olika verktyg i sitt arbete som på olika sätt leder till kvalitetssäkring. Standardiserade system för bokning, betalning och likande minimerar risken för att fel uppstår. Betygssystem fungerar som ett incitament såväl som ett kontrollmedel för kvalitetssäkring. Byggandet av ett community bidrar till att en artificiell företagskultur skapas där gemensamma värderingar och kvalitetsantaganden etableras hos företagens providers. Nya providers rekryteras in, utbildas och formas således i ett användarcommunity där kvalitet och standarder redan ska finnas djupt rotade.   Slutligen har studien visat att olika verktyg är olika viktiga och tar olika stor plats i kvalitetssäkringsarbetet beroende på i vilken fas Sharing Economy-företaget befinner. I takt med att tjänstetransaktionerna privatpersonerna emellan blir allt mer självgående skiftas fokus för företaget egna resurser från huvudprocessen till stödprocesser så som reaktiva processer, marknadsföring och community-byggande.

Delningsekonomi är ett fenomen som vuxit och tagit allt större plats inom turismindustrin genom exempelvis företag som Airbnb. Denna nya ekonomi opererar utanför den traditionella marknaden och kan därför inte anses bidra till samhället på samma sätt som företag inom den traditionella marknaden gör, samtidigt som företag som exempelvis Airbnb konkurrerar med bland annat vandrarhem, campingar och en del hotell. Det innebär att det gör det svårt för företag och organisationer inom turismindustrin att veta hur de ska förhålla sig till fenomenet och se till vilka effekter som det lämnat efter sig. Studien har därför fokuserat på att belysa Airbnb inom en destination och se vilken funktion det har för Karlstads turismutveckling. Detta realiserades genom att kasta ljus på Airbnbs värdar för att förstå vilken syn de hade på Airbnb, deras gäster samt destinationen Karlstad och på så sätt förstå vilken roll de hade inom destinationen. I relation till värdarna placerade vi även Karlstads turismorganisationer i fokus för att se vilken kunskap och attityd som fanns om delningsekonomi, digitalisering och Airbnb. De teman som vi valt att framhäva och som också genomsyrar hela arbetet är (I) Delningsekonomi, (II) Destinationsutveckling samt (III) Airbnb och värdarna. Dessa teman är återkommande från bakgrund till slutsats för att utifrån olika perspektiv belysa dessa fenomen i relation till studien. Studiens tillvägagångssätt baserades därför på intervjuer med representanter från Visit Värmland, turismverksamheten i Karlstad kommun och fem Airbnbvärdar i Karlstad. För att belysa relationen mellan dessa aktörer användes en socialkonstruktivistisk positionering som utgångspunkt. Genom denna positionering möjliggjordes nya kunskaper om aktörernas förhållande och potentiella utbyten som kan antas vara fördelaktiga utifrån ett samhällsperspektiv. / The sharing economy is a phenomenon that has grown and increased in the tourism industry, for example by companies like Airbnb. This new economy operates outside the traditional market and can therefore not be considered as contributing to the society in the same way that companies in the traditional market does. Although Airbnb are competing with hostels, campsites and hotels that are in the traditional market. This means that it makes it difficult for companies and organizations in the tourism industry to know how to relate to the phenomenon and to see what kinds of effects it has left behind. The study has therefore focused on highlighting Airbnb within a special destination and to find what kinds of functions it has for Karlstads tourism development. Furthermore, this was performed by highlighting Airbnb's hosts to understand what kind of view they have on Airbnb, their guests, Karlstad and thus understand what kind of role they have towards the destination. In relation to the hosts, we placed the Karlstads Tourism Organizations in focus to establish what kind of knowledge and attitude that does exist today relating to the sharing economics, digitization and Airbnb. The themes chosen to be highlighted and which also permeate the entire study are (I) Sharing Economics, (II) Destination Development, and (III) Airbnb and the hosts. These themes are permeate from the background to the conclusion to illustrate these phenomenon from a different perspective in relation to our study. The study’s approach was therefore based on interviews with representatives from Visit Värmland, the tourism organization in Karlstad and five Airbnb hosts in Karlstad. To illustrate the relationship between these actors, a social constructivist positioning was used as a starting point. This positioning enabled new knowledge of the actors relationships and potential exchanges that could be considered beneficial from a societal perspective.

Kollaborativ konsumtion i form av kläduthyrning i fysiska butiker är ett relativt nytt och outforskat koncept som vuxit fram delvis på grund av den hårda konkurrensen från e - handeln. Konceptet kläduthyrning innebär att kunderna kan hyra utvalda klädesplagg under en bestämd tidsperiod. Kunden betalar en summa pengar som motsvarar den tiden plagget hyrs. Det nya konceptet faller inom ramen för begreppet kollaborativ konsumtion, och innebär att det nu är möjligt för individer att dela på modevaror. Konceptet kan både gynna företag, konsumenter och samhället ur såväl en ekonomisk som miljömässig aspekt då användningsgraden för varje plagg ökar. Dessutom kan konsumenterna maximera sin nytta för pengarna. En generation som fått lite uppmärksamhet i samband med kollaborativ konsumtion är generation X. Denna generation besitter karaktärsdrag som särskiljer sig från andra generationer och är bland annat en av de mest högutbildade generationen i historien. De kännetecknas av karaktärsdrag såsom självförtroende, individualism och skepsis. Dessa karaktärsdrag gör generationen till en intressant grupp att studera i förhållande till kollaborativ konsumtion.   Syftet med vår studie är att identifiera vilka motiv, hinder och attityder modeintresserade individer i generation X har till deltagande i kollaborativ konsumtion i form av kläduthyrning. Vi vill även ge ett praktiskt bidrag till företag angående huruvida generation X kan vara en potentiell målgrupp för det nya konceptet. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ studie genomförts, där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes åtta intervjuer med individer som tillhör generation X, har ett modeintresse och som handlar moderelaterade varor minst var tredje månad. För att uppfylla studiens syfte har även teorierna Theory of reasoned action och Theory of planned behavior använts. Dessutom har även tidigare forskning kring hinder och motiv till deltagande i kollaborativ konsumtion använts. Genom detta har vi kunnat besvara studiens problemformulering:   Vad är det som gör att generation X väljer att delta eller inte delta i kollaborativ konsumtion? Resultatet av studien visar att generationens främsta motiv för att delta i konceptet kollaborativ konsumtion i form av kläduthyrning är att maximera nytta för pengarna samt negativa känslor kring outnyttjade resurser. Det som visade sig kunna hindra generationens deltagande var materiellt ägande, hygien, bekvämlighet samt att det är ett okänt koncept. Företag som vill få generation X att delta i kläduthyrning behöver tänka på att tydliggöra riktlinjerna för konceptet samt kommunicera ut detta på ett sätt som generationen förstår. Dessutom behöver företagen utforma konceptet på ett sätt som gör det enkelt och bekvämt för generationen att delta.

En hållbar utveckling är något som numera eftersträvas i de flesta processer i samhället. Ett tillvägagångssätt till hållbar utveckling som utforskats i allt större utsträckning är delningsekonomi, innebärande att dela sina underutnyttjade resurser. På uppdrag av Sharing Cities Sweden, som arbetar med att främja delningsekonomi med utgångspunkt i de globala hållbarhetsmålen, har detta examensarbete avsikten att utforska delningens potential. En intressant aspekt inom delningsekonomi för att undersöka dess potential är att ta reda på vad som driver eller hindrar en aktör till att dela, där tidigare forskning främst har utgått från B2C och C2C kontext. Utifrån tidigare studier har vi lyckats identifiera ett forskningsgap i att det behövs mer forskning på etablerade företags hinder och drivkrafter till delning i en B2B kontext. Detta har utmynnat i att syftet med denna studie är att undersöka potentialen att tillämpa delning av underutnyttjade resurser sinsemellan företag. För att studien ska bidra mer konkret har vi avgränsat den till att innefatta företag verksamma inom partihandel- /grossistbranschen i Umeå kommun. Vidare innefattar syftet att bidra till det forskningsgap vi identifierat i tidigare forskning, varför vi valt att utgå från följande forskningsfråga: “Vilka hinder och drivkrafter existerar för en tillämpning av delningsekonomi hos etablerade företag i partihandel-/grossistbranschen utifrån en B2B kontext?” Det teoretiska ramverket behandlar forskningen inom delningsekonomi, med ett fokus på tidigare uppmärksammade faktorer i B2C och C2C som påverkar till valet att dela. Dessa faktorer från sekundärdatan har sedan sammanställts i en modell. Därefter har vi kompletterat med insamling av primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med grossistföretag, där intervjun inledningsvis utgått från en fråga om allmänna hinder och drivkrafter, följt av frågor om de specifika faktorerna från sekundärdatan. Resultatet av empirin visar med hänsyn till modellen att ekonomi och trygghet är viktiga faktorer även i en B2B kontext, samt att miljömässiga-, sociala- och politiska faktorer hade en mindre påverkan mellan etablerade företag. Därutöver identifierades nya viktiga faktorer i en B2B, innefattande; hitta partner- och konkurrensfaktorer. Med utgångspunkt i resultatet, har modellen således reviderats efter faktorerna som hindrar och driver delning i en B2B. Studien visar att vissa av faktorerna främst innehar en roll som antingen ett hinder eller en drivkraft, samt att vissa faktorer kan inta båda dessa roller. Sammanfattningsvis ser vi utifrån de hinder och drivkrafter som identifierats, en potential för delning inom partihandel-/grossistbranschen. Slutligen har denna studie en möjlighet att bidra till både forskning, företag och samhälle, och på så sätt förhoppningsvis öka potentialen bland företag att börja dela sina underutnyttjade resurser.

De fem senaste åren är de varmaste som uppmätts sedan mätdata för global medeltemperatur började registreras år 1850. Det har medfört att jordens medeltemperatur har höjts med cirka 1° C sedan industriella revolutionen. Samtidigt ökar urbaniseringen runt om i världen och år 2030 beräknas 60 procent av jordens befolkning bo i urbana miljöer. Den snabba tillväxten i städerna har inneburit många miljö- och socioekonomiska problem och för att förbättra samhällets välbefinnande för mänskligheten behövs en mer effektiv och hållbar planering av urbana system.  Coworking är ett globalt fenomen som ökat kontinuerligt under det senaste decenniet då ökningen av kunskapsekonomi, kreativ klass men framförallt den ekonomiska digitaliseringen har expanderats storartat vilket har legat till grund för den snabba tillväxten. Den snabba utvecklingen av IT-infrastruktur har utformat nya idéer om smarta städer där coworking ses som ett verktyg i konceptet delningsekonomi vilket är till för att gemensamt utnyttja varor och tjänster och på så sätt minska resursanvändningen.  I denna studie har en mixad metod använts vilket innebär en blandning mellan kvantitativ och kvalitativ forskning för att ta reda på studiens syfte hur övergången till coworking spaces påverkar arbetspendlingen och de relaterade koldioxidutsläppen. Studien syftar även till att undersöka varför användare valde coworking spaces utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna sociala, miljömässiga och ekonomiska.  Studien visar att det dagliga resandet minskar med hjälp av coworking spaces vilket leder till reducerade koldioxidutsläpp. Det beror främst på att avståndet mellan bostad och coworking-kontoret minskar i jämförelse med det tidigare traditionella kontoret. Ur miljösynpunkt ersätter coworking framförallt det vanliga traditionella kontoret som har visat sig vara ett ineffektivt sätt att utnyttja resurser på eftersom inte lokalen nyttiggörs till fullo. Avslutningsvis visade studien att de sociala aspekterna som kollegor och nätverkandet var de viktigaste faktorerna till varför medlemmarna på DoSpace i Gävle väljer att utgöra en del av konceptet coworking. / The last five years have been the warmest measured since the measurement data of global average temperature was first registered in year 1850. This has led to that the average temperature of Earth has increased with circa 1° C since the industrial revolution. In the meantime, urbanization is expanding all around the world and by year 2030 it is calculated that 60 percent of the world population will live in an urban environment. The fast growth of cities results in several environmental and socio-economic issues and to improve the society’s wellbeing for humanity a more effective and sustainable planning of urban systems is needed.  Co-working is a global phenomenon which has grown on a regular basis during the last decade due to an increase of knowledge economy, creative class but mostly the economic digitalization has expanded massively which lays as foundation for the rapid growth. The fast development of IT-infrastructure has brought new ideas of smart cities where co-working is seen as an instrument in the concept of sharing economy, used to mutually utilize goods and favors and by that decrease usage of resources.  In this study a mixed method was used which means a mixture of quantity and quality research to find out the study’s purpose of how the transition to co-working spaces affects work commuting and the related carbon dioxide emissions. The study also aims to examine as of why users chose co-working spaces depending on the three sustainability dimensions: the social, environmental and economic.  The study shows that daily travelling is decreased with help from co-working spaces which leads to reduced carbon dioxide emissions. Foremost it is because the distance between one’s home and co-working space is reduced compared to the traditional office. From an environmental point of view the co-working phenomenon replaces the usual, traditional office which has shown to be an ineffective way to utilize resources in since the premises are not utilized completely. In conclusion the study showed that the social aspects such as colleagues and networking were the most important factors to why members of DoSpace in Gävle chose to constitute a part of the co-working concept.

No description available.

In Sweden, we currently have a climate impact significantly higher than the global average and we need to drastically change our travel patterns. This study aims to investigate Eskilstuna Kommunfastigheter AB's conditions for developing a mobility house by conducting qualitative and quantitative surveys on tenants' attitudes to such services and to identify barriers and opportunities of existing mobility companies. This should result in key factors that successfully could help Eskilstuna Kommunfastigheter in the design of projects concerning the implementation of mobility houses. Seven key factors were identified, of which the most important was a business model that satisfies customer demand. In the case of Eskilstuna Kommunfastigheter, it is necessary to do a thorough market research that highlights the tenants' demand. This study found that the real estate company's tenants are receptive to bike sharing services, which coincides well with the company's current ability to provide mobility services.