The phenomenon of renting out your own home is a trend that has been spread worldwide. From a spatial behavior, human territory has opened in society by making the power over its geographical area accessible to people which the landlord does not need to have any relation to. A business site, based on the sharing economy, which has gained ground today, is Airbnb. This study aims to map out experiences and opinions of the sharing economy and Airbnb from two perspectives, central social actors and the population. A mix of qualitative and quantitative research is made. The study shows that there are differences in experiences and opinions, which have consequences for the population, such as precarious regulations and income declaration. Our research also shows that there is a change in social behavior through the sharing economy, which at best can become a creative development for the population who want to be part of the sharing economy. / Fenomenet att hyra ut sitt eget hem till andra är en trend som gjort succé världen över. Ur ett rumsligt beteende öppnas människans territorialitet upp i samhället genom att makten över sitt geografiska område tillgängliggörs för personer som uthyraren inte behöver ha någon relation till sedan tidigare. En affärsidé, med utgångspunkt ur delningsekonomi, som fått fäste i dagens samhälle är Airbnb. Denna studie syftar till att kartlägga erfarenheter och åsikter av delningsekonomi och Airbnb utifrån den två perspektiven samhällsaktörer och befolkningen. En blandning av kvalitativ och kvantitativ forskning görs. Studien visar att det finns skillnader i erfarenheter och åsikter som har konsekvenser för befolkningen, exempelvis osäkra förordningar och inkomstdeklaration. Vår forskning visar på att det finns en förändring av socialt beteende genom delningsekonomin, som i bästa fall kan bli en kreativ utveckling för befolkningen som vill vara en del av delningsekonomin.

Delningsekonomiföretag kännetecknas av digitala plattformar vars värde ökar med antalet användare. Tidigare forskning har dock visat på att svårigheter existerar angående vem, samt vilka kanaler marknadskommunikationen ska ske genom för att nya användare ska attraheras. Konsumenter idag spenderar allt mer tid på internet och sociala medier har setts möjliggöra för smidigare interaktioner mellan användare och mellan användare och företag på digitala plattformar. Då forskning däremot saknas om innebörden av sociala medier som kommunikationskanaler inom delningsekonomin samt hur dessa används för att uppfylla företagens mål ses det därför som väsentligt att skapa förståelse för hur dessa agerar i sin kommunikation genom sociala medier, för att nå kunder. / Sharing economy companies are characterized by digital platforms, where value increases with the number of users. Previous research has, however, shown difficulties regarding who, and which channels should be used in marketing communication in order to attract these users. As consumers today are more digital, social media has shown to enable smoother interactions between companies and consumers as well as between consumers. As research is lacking on the relevancy of these channels for communication purposes, within the sharing economy, and how these are used to fulfil company goals, it is therefore considered essential to create an understanding of how existing sharing economy companies communicate to reach users.

Dagens taximarknad har på senare tid fått in nya innovativa aktörer som lyckats pressa ner priserna så pass mycket att de blivit ett globalt hot mot traditionella taxibolag. Dessa nya aktörer innefattar Uber och Heetch som etablerat sig inom Stockholmsregionen. Följande arbete innefattar en kartläggning av den nya moderna taximarknaden i Stockholmsområdet med ett stort fokus på traditionella taxibolag (multi-cab bolag) och moderna innovativa plattformsbaserade taxibolag (non-cab bolag). Huvudfokus är på Taxi Stockholm som är en ledande aktör i Stockholmsområdet samt Uber och Heetch. Vad kan traditionella taxibolag göra för att konkurrera med de nya taxiplattformarna som har ett stort kostnadsledarskap och vad kan plattformsföretagen göra för att lyckas konkurrera på taximarknaden och ta över marknadsandelar? Moderna non-cab bolag behöver satsa stort på att följa lagstiftning och regleringar i den marknaden de bedriver verksamhet och inte konkurrera på sina egna villkor, göra satsningar på bättre arbetsvillkor för anställda och följa miljökrav är också av prioritering. Traditionella taxibolag behöver satsa resurser på innovation för att hänga med i den tekniska utvecklingen av taximarknaden, pressa ner sina priser eller erbjuda kunna bättre tillgänglighet gentemot sina kunder i form av stora taxiflottor och satsningar gentemot företagskunder och statliga uppdrag ses som möjligheter för konkurrenskraft. Syftet med denna studie är att undersöka taximarknaden i Stockholm för att ta reda på hur de traditionella taxibolagen ska kunna hantera inflytandet från de nya, moderna och innovativa taxiaktörerna. Studien innefattar intervjuer, datainsamling och observationer hos Taxi Stockholm 15 00 00 AB och användning av sekundära källor för att få in information om de nya aktörerna och deras styrkor och svagheter. Dessutom läggs ett stort fokus på vetenskapliga artiklar och kurslitteratur. Studien är baserad på en fallstudie med inslag av explorativ forskning för att undersöka en case-studie om ett traditionellt taxibolag. Semistrukturerade intervjuer gjordes hos VD samt övriga ledningschefer för att kunna kartlägga hur deras bolag ligger till i förhållande mot de konkurrerande innovativa aktörerna samt de traditionella aktörerna. / The taxi market has recently gotten new competition from innovative companies that have managed to reduce the prices of cab transport so much that they are now a serious contender in the global market. Some of these new companies include Uber and Heetch which are now competing in the taxi market of Stockholm, Sweden. This upcoming thesis includes mapping of the new modern taxi market in the Stockholm region with a big focus on traditional cab companies (multi-cap enterprises) and modern innovative platform-based cap companies (non-cab enterprises). The focal point is on Taxi Stockholm 15 00 00 AB which is the leading competitor in Stockholm, with focus on Uber and Heetch as well. What can traditional cab companies do so that they can better compete with new platform-based cab companies which have big cost and pricing advantages and what can they do to become powerful competitors and subsequently gain market shares? Modern non-cab companies need to respect the laws and regulations of the markets that they compete in which differs depending on which country they operate in. They also need to improve the working conditions for their drivers and be more environmentally oriented. This will show that they take responsibility and are high calibre enterprises that take their societal responsibilities and duties seriously. Traditional cab companies and multi-cab companies need to invest resources and R&D into innovation, so that they can follow the technological development and the digitalization of the taxi market. Lowering their prices and cost is also important so that they can utilize better prices towards their customers, otherwise they would need to have many caps available to have big availability. Multi cap companies have good opportunities to utilize companies and big enterprises as their customers and government orders, this will in turn make them more competitive in the new era of Taxi businesses. The purpose of this comprehensive study is to research and compel the taxi market of Stockholm to discover and learn how the traditional multi-cap companies can handle the influence of the new innovative modern taxi companies. The study includes interviews, collection of data and observations of Taxi Stockholm 15 00 00 AB and the utilization of secondary sources to gain information about the new competitors and their strengths and weaknesses. A big part of secondary sources is also from scientific articles and course literature.   The study is based on a case study and some exploratory research methods in order to identify the mission and goal of this study. The interviews were done in a semi structured manner which was done with the CEO and the rest of the department executives, to be able to map their company in alignment with the rest of the competition in Stockholm including new innovative companies (non-cab) and traditional multi-cab companies.

Det senaste decenniet har fokus riktats mot hur vi med gemensamma åtaganden kan bidra till ett mer hållbart samhälle. En del i utvecklingen handlar om att främja mer hållbara konsumtionsmönster, där det nationella programmet Sharing Cities Sweden finansierar olika delningsprojekt som ska hjälpa invånarna dela mer och konsumera mindre. Inom Sharing Cities Sweden har konceptet Smarta Kartan utvecklats genom ett idéburet offentligt partnerskap mellan den ideella föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg och Göteborgs stad. Smarta Kartan är en digital tjänst som visualiserar delningsinitiativ i en stad, där målet är att öka deltagandet i delningsekonomin och främja en växande delningskultur. Umeå är en av testbäddarna inom Sharing Cities Sweden som under 2020 planerar att lansera sin egen version av kartan. Med Coompanion Nord som huvudansvarig vill Umeå identifiera hur olika aktörer kan organiseras och samverka för kartan. Denna uppsats skrivs därför på uppdrag av Coompanion Nord. Studiens huvudsakliga syfte är att ge förslag på hur den digitala delningstjänsten Smarta Kartan bör organiseras i Umeå genom samverkan mellan olika aktörer. Genom att kartlägga olika aktörers förväntningar, attityder samt behov ska studien presentera konkreta förslag på hur delningstjänsten kan drivas. Studien ska även bidra till ökade insikter för hur Umeå Kommun kan främja arbetet med delningsekonomi baserat på olika aktörers involvering och roller. Vidare är syftet att skapa en förståelse över hur andra städer arbetat med Smarta Kartan och ge vägledning inför framtiden. Med detta som utgångspunkt har studien utgått från följande centrala frågeställning: Hur kan Smarta Kartan organiseras för att bli framgångsrik? Den teoretiska referensramen inkluderar studier på partnerskap, motivation, plattformar, nätverk, ekosystem och roller. Baserat på tidigare forskning skapades tre teman som har varit vägledande för vår studie: (1) Partnerskap & samverkan, (2) Rollfördelning & ansvar samt (3) Potential till att stimulera delning i en stad. Vi har utgått från en kvalitativ ansats där åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med representanter från Umeå, Göteborg, Malmö, Karlstad och Sjuhärad, som alla är i olika faser i arbetet med kartan. Det empiriska materialet bidrar med förväntningar, lärdomar och erfarenheter och beskriver hur städerna arbetat med kartan på olika sätt. Därtill identifieras gemensamma möjligheter och utmaningar som berör tid, finansiering, motivation och engagemang. Våra slutsatser visar att organiseringen av arbetet med kartan måste baseras på en stads lokala förutsättningar. Därtill behöver kunskap och kännedom om delningsekonomi och Smarta Kartan öka i samhället. För Umeå innebär detta att kommunen bör ta en aktiv roll för att engagera ideella krafter och identifiera potentiella individer eller organisationer som vill överta en del av arbetet med kartan. Med våra rekommendationer som vägledning finns utsikter för att kartan blir framgångsrik, vilket leder till att kommunen i ett senare skede kan anamma en mer stöttande roll.

Bakgrund: Urbaniseringen som har skett under lång tid har skapat en stor bostadsbrist i svenska stora städer. I takt med att hållbarhet och miljö har blivit allt viktigare, har detta lett till att företag och marknaden har fått upp intresse för delningsekonomi ochnya boendeformer. Paralleller kan dras mellan det nya fenomenet co-living och de kollektivboenden som växte fram redan på 60- och 70-talet där människor med liknande intressen bodde tillsammans. Boendeformen co-living har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren då den är yteffektiv, ekonomisk och mer social än traditionella hyresrätter. Fastighetsföretagens incitament för att investera i detta kan vara av olika anledningar och det är därför intressant att undersöka vilken strategi de har när de väljer att involvera sig i co-living.Syfte: Arbetet syftar till att undersöka vilken strategisk roll co-living har för fastighetsföretagen? För att kunna besvara syftet har det brutits ned till följande frågeställningar:- Varför investerar fastighetsföretag i co-living?- Hur bedrivs co-living?- Vad krävs för att bedriva co-living?Metod: Arbetet är utformat som en kvalitativ studie där empiriinsamling skett genom semistrukturerade intervjuer.Resultat: Det som har framkommit i arbetet är att fastighetsföretagens strategi inom co-living varierar. Intresset för co-living är stort i Sverige och det visade sig att företagen ser möjligheter i att utöka och bredda variationen i sitt utbud av boendeformer samt att behålla sina kunder inom företaget. Företagens interna förmågor och resurser har visat sig vara viktiga vid valet av strategi vid co-living. Företag som anser sig besitta rätt kunskaper väljer att starta co-living i egen regi, medan ett företag i studien ansåg att det var en bättre strategi att bli delägare i ett annat ledande företag inom co-living och på så sätt få in rätt kunskaper. Vidare visade det sig att företagen såg co-living som ett sätt att hitta nya innovativa produkter och tjänster till sin organisation. / Background: The urbanization that has taken place for a long time has created a majorhousing shortage in big cities in Sweden. As sustainability and the environment havebecome increasingly important, this has led to a gained interest in sharing economy andin new forms of housing from the market and the real estate companies. Parallels canbe observed between the new phenomenon co-living and the collectiveaccommodations that emerged in the 1960s and 70s where people with similar interestslived together. Co-living is a form of housing that has received a lot of attention inrecent years as it is surface efficient, economical and includes more social interactionsthan in traditional rental properties. Real estate companies’ incentives to invest in thissegment can be manifested in different ways. Therefore, it is interesting to investigatewhat strategy they use when choosing to involve themselves in co-living.Purpose: The study aims to examine what strategic role co-living plays for the real estate companies? In order to answer the purpose, it has been broken down in to three issues:- Why does real estate companies invest in co-living?- How is co-living conducted?- What does it require to conduct co-living?Methodology: The study was conducted as a qualitative examination where data is gathered through semi-structured interviews.Conclusion: What has emerged in the study is that the real estate companies' strategy in co-living varies. Interest in co-living is great in Sweden and it turns out that companies see opportunities in expanding and broadening the variety in their range of housing types and in keeping their customers within the company. The companies' internal capabilities and resources have proven to be important factors when deciding a strategy for investment in co-living. Companies that consider themselves to have the right capabilities and resources choose to start co-living on their own, while one company in the study thought it was a better strategy to become part-owner of another leading co-living company and thus gain the right knowledge. Furthermore, it turned out that the companies saw co-living as a way to find new innovative products and services for their organization.

In this paper we have examined how to create value for users of a platform for localcooperation. With the aim to understand how sharing platforms can leverage the emergenceof a collaborative economy we have performed a qualitative case study on a platforminfrastructure for local platforms. The study has been conducted on two project platformswithin the platform infrastructure, where the value these users are seeking from thetechnology has been increased collaboration, visibility and tools for simplified daily business.Our results finds that interactions supported by a frictionless user experience between usersare central to the promotion of these values. Such an experience is reliant on platforms abilityto accommodate dialogue between end-users and developers. We suggest that furtherdevelopment of platforms for local cooperation are to be done collaboratively together withend-users, and prompt platforms for local cooperation to develop open source.

Modeindustrin är en stor miljöbov som genererar utsläpp från fabriker, långa transporter och från en påtaglig överkonsumtion. I ett modesamhälle med trender i fokus kommer behovet av nyproducerade plagg alltid att finnas kvar. Men cirkulära affärsstrategier, såsom olika typer av delningsekonomier, kommer att spela en avgörande roll för modebranschens framtidaöverlevnad. Om ett plagg används under tre gånger så lång tid som de används idag kan det minska plaggets klimatavtryck med hela 65%, vilket påvisar vikten av cirkulära strategier, där konceptet hyrkläder är en av dessa. Denna studie syftar att kartlägga vilka sociodemografiska faktorer som påverkarkonsumenters hållbara attityd samt viljan att hyra kläder. Vidare undersöks sambandet mellankonsumenters hållbara attityd samt dennes vilja att hyra kläder och ingå i delningsekonomi. Detta för att komma närmare lösningen på problemet om vem den potentiella hyrkunden är och bana väg för företags anpassning av hyrkonceptet. För att besvara frågeställningarna har data samlats in via en kvantitativ online-enkät där en sluten grupp på Facebook fått besvarafrågor kring deras sociodemografiska status, attityd till miljö och hållbarhet samt frågor om benägenheten att hyra. Svaren har sedan sammanställts och ligger till grund förhypotesprövningar som genomförs. Resultatet av studien påvisar inga samband mellan sociodemografiska faktorer gällande varken hållbar attityd eller viljan att hyra kläder med undantag för svag korrelation mellangeografisk plats och viljan att hyra kläder. Däremot visas ett samband mellan konsumenters hållbar attityd och deras vilja att hyra. / The fashion industry has a big impact on our environment and generates emissions from transports, factories, and a significant overconsumption. Studies show that by extending the life of a garment three times longer than its average lifetime today, its climate impact can be reduced by 65%. For this reason, circular business models have grown in importance since they can have a major positive impact on our challenge to decrease our emissions. One answer to this is sharing economy and collaborative fashion consumption, which aims to lengthen the life of a product and ensure a more frequent use. Previous studies have identified both drivers and barriers for consumers to take part in collaborative fashion consumption but not yet described the customer who rents. In this study, attention is therefore paid to collaborative fashion consumption and the customer who wishes to take part. The purpose of this study is to investigate the impact of socio-demographic factors on the consumer's attitude to environmental sustainability and on the willingness to rent clothes. Further, the study aims to investigate whether there is a connection between an environmentally sustainable attitude and the willingness to rent clothes. Data were collected via a quantitative online survey where members in a closed group on Facebook were able to answer questions about their socio-demographic status, attitude to sustainability as well as questions about the propensity to rent. The results of the study show no correlations between socio-demographic factors regarding neither environmentally sustainable attitude nor the willingness to rent clothes. However, a connection is shown between geographic location and willingness to rent as well as between consumers' environmentally sustainable attitude and their willingness to rent. This study is written in Swedish.

The technological development has enabled structural changes in the real estate market and created a growing concept of space-as-a-service. Space-as-a-service has emerged from the concepts of sharing economy, digitalization and servitization to meet the demand for flexible solutions on the commercial real estate market. The idea of space-as-a-service is to offer simple and flexible access to spaces as well as providing extra services for tenants to create added value. From a sustainable perspective the intention is to decrease the need for new construction and take advantage of the existing building stock to meet demand for space. Most of the previous research on the space-as-a-service concept focus on coworking and sharing spaces but not as much on the broader concept and its rampaging on the real estate market. This study aims to investigate if the concept of space-as-a-service is disruptive for the real estate industry and how real estate owners approach this development. A qualitative research method was applied, using both structured and semi-structured interviews with real estate owners with property holdings in Sweden to get more in-depth information and understanding of the growing concept of space-as-a-service. The Theory of Disruptive Innovations was used as a framework for investigating disruptive signs of space-as-a-service. The driving motives behind space-as-a-service are concluded to mainly derive from an observed demand for freedom of effort and flexibility in the real estate owners´ offerings. We can see a new complex competitive environment, where the real estate industry's service goes from selling “space” to offer a concept. This puts new requirements on real estate owners to justify for more than the location of their premises, in order to keep their competitive position. What positions the real estate owners take in this new landscape differentiates. The attitudes towards space-as-a-service are generally positive, but the perceived risks are explicitly present. External actors and regulations also counteract the development. Thresholds and attitudes collide, making it clear that a change in mindset is needed. However, from the results of our study we can conclude that the concept of space-as-a-service fulfills the characteristics of a disruptive innovation, indicating that this evolution will be disruptive for the real estate industry. / Den tekniska utvecklingen av teknik har möjliggjort strukturella förändringar på fastighetsmarknaden, där man går från att sälja yta till att erbjuda ett koncept. Yta-som-tjänst har växt fram från begreppen delningsekonomi, digitalisering och tjänstefiering för att möta efterfrågan på flexibla lösningar på den kommersiella fastighetsmarknaden. Idén med yta-som-tjänst är att erbjuda enkel och flexibel tillgång till ytor samt att tillhandahålla tjänster till hyresgäster för att skapa mervärde. Ur ett hållbarhetsperspektiv är avsikten att minska behovet av nyproduktion och dra nytta av det befintliga fastighetsbeståndet för att möta efterfrågan på lokaler. Tidigare forskning relaterat till yta-som-tjänst fokuserar främst på coworking och delade ytor, men det saknas studier på konceptet ur ett bredare perspektiv och dess framfart på fastighetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka om konceptet yta-som-tjänst är disruptivt för fastighetsbranschen samt fastighetsägares inställning till denna utveckling. Resultatinsamlingen genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod, där både strukturerade och semistrukturerade intervjuer med kommersiella fastighetsägare i Sverige användes för att få en djupare förståelse för konceptet yta-som-tjänst. Studiens akademiska förankring grundar sig i teorin om Disruptiva Innovationer som används för att granska disruptiva tecken av konceptet yta-som-tjänst. Vi kan dra slutsatsen att drivkrafterna bakom konceptet yta-som-tjänst främst är ökad efterfrågan på besvärsfrihet och flexibilitet i tjänsterna som idag erbjuds av fastighetsägare. Detta skapar en ny och komplex konkurrensmiljö som sätter nya krav på fastighetsägare, de blir tvungna att rättfärdiga för mer än bara läget på en lokal för att behålla sin konkurrenskraft. Vilka roller som fastighetsägare väljer att ta i detta nya landskap varierar sig. Attityderna mot yta-som-tjänst är generellt positiva, men det upplevs finnas flera risker som tillsammans med externa aktörer och regelverk motverkar utvecklingen. Resultatet visar att attityder och trösklar i utvecklingen motsäger varandra och att ett tankeskifte är nödvändigt i flera olika led. Resultatet av vår studie visar att konceptet yta-som-tjänst uppfyller karaktärsdragen för en disruptiv innovation och förväntas expandera till en bredare marknad framöver.

The concept sharing economy (collaborative economy or collaborative consumption) has recently gained attention in several cities over the world, with its promotion offering a prospective new path to sustainable development. In current research, most scholars cover global initiatives or initiatives in larger cities, but very few to none of them seem to have investigated the situation and potential in smaller cities. This empirical study therefore investigates both existing initiatives and work with collaborative consumption as well as the future potential and possible challenges for further promotion in a small town context, using Norrtälje town in Sweden as a case study for exploring the topic. In this study, a sharing economy is defined as a socio-economic system enabling consumers to gain access to commonly under-utilized physical assets in collaborative practices of sharing, borrowing, bartering, swapping, renting, redistributing, buying second-hand, repairing and rebuilding goods, instead of consuming new goods and/or owning privately, taking place either via online platforms or through physical infrastructure, possibly in exchange for financial compensation. A mixed method approach, including both qualitative and quantitative methods, was used in this study. The data collection included semi-structured interviews with both sharing economy initiators and the Norrtälje municipality Sustainability strategist, an online survey shared with residents in Norrtälje, as well a qualitative desk-based study. The collected results were then analysed though the lens of a formed theoretical framework, covering the themes of conditions for success and important stakeholders in a sharing economy context, as well as drivers for starting or using these initiatives and possible environmental, social and economic benefits of implementing a sharing economy. The findings showed that 11 initiatives currently exist in Norrtälje, and that the Norrtälje residents generally are very positive towards using sharing economy services. Further, it was found that the municipality is not actively working with collaborative consumption, but has been, and still is, involved in a few sharing economy activities. The findings of this study contribute to discussions on the actual role of the municipality in a sharing economy context, suggesting that the involvement of the municipality indeed is very important in regards to sharing economy initiatives, but that it is unclear from a municipal perspective whether it is actually included in the role of the municipality to promote and work with sharing economy initiatives. The results from this study suggests that the future for sharing economy initiatives in Norrtälje town looks bright. However, some challenges were found in relation to the promotion of a sharing economy in a small town context, including the current political situation not prioritising municipal involvement, the economic situation of the municipality not being able to prioritise municipal involvement, difficulties in understanding the concept among those who work for the municipality, negative mindsets among municipal workers, and lack of funding to existing and possible future initiatives. These challenges might have to be overcome in order for sharing economy initiatives to be able to grow and thrive. Further, this study found that it is believed from a small town municipal perspective it most likely is easier for a larger city to work with sharing economy initiatives, while on the contrary existing scholars suggest that the small town context might indeed be more beneficial for these types of initiatives.

The act of sharing goods and services is not a new or revolutionary concept in any way. In the internet age, the phenomenon of what has been titled the “sharing economy” has emerged, and touched many different industries and researchers around the world. Incumbent industries, operating in traditional manners, are in today’s society experiencing a pressure to transform. The hotel industry, in particular, is facing the tension of the customers’ shifting behavior, from staying at hotels to using accommodation sharing services instead, such as Airbnb. This study therefore seeks to explore how the sharing economy is impacting the hotel market. A question that has guided the research reads; Is the phenomenon, to the hotel industry, an opportunity or a threat? The research can be followed through a conducted explorative case study on the sharing economy’s manifestation in the Swedish hotel market, which encompasses an exploration of how hotel actors are perceiving and reacting to accommodation sharing. The case is based on gathered data from reviewing written material and conducting qualitative, semi-structured interviews with hotel actors, experts on the hotel industry and experts on the sharing economy. The empirical material has been complemented and processed with the transformational pressure theory and competitive strategic approaches in mind, along with having notions drawn from socio-technical transition theory whereas a Multi-Level Perspective approach is applied to discuss the transition the hotel industry is undergoing. This thesis contributes analytically to the research area of the current transformation in the hotel industry, with implications on how traditional hotel actors can adapt to the emergence of the sharing economy. The case study shows how hotel actors in Sweden, being in a currently prosperous state, are alarmingly positive towards the growing phenomenon of accommodation sharing hence they perceive it as an opportunity and a complement to the industry as minor negative financial effects are evident. However, we argue that traditional hotel actors will, after a coming period of recession, truly realize the effects of the accommodation sharing phenomenon. This since the adoption of sharing services is accelerated in a weaker financial landscape. We are of the perception that the phenomenon has resulted in the emergence of a new customer segment, “Mid Stay“ customers. In the study, we conclude that the hotel actors, no matter size or category, risk losing current customers, as well as the opportunity to attract new ones, if they do not transform and adapt to the ongoing change. Accommodation sharing should be perceived as nothing less than a threat that needs to be acted upon soon to remain sustainable in the now thriving hotel industry. However, the sharing economy is not necessarily a threat that needs to, or can, be eliminated, but rather one from which new profitable opportunities are made available for hotel actors to exploit in order to operate in symbiosis with the phenomenon. / Delning av tjänster och produkter har funnits i urminnes tider och har genom åren berört många industrier och forskare världen över. I eran av internet har fenomenet vuxit och kallas idag för “delningsekonomi”. Vissa etablerade industrier, som arbetar på ett mer traditionellt vis, upplever i dagens samhälle ett tryck på anpassning och förändring. En industri, som i synnerhet upplevt detta är hotellindustrin. Resenärer har nämligen förändrat sitt beteende och mer börjat använda sig av delning av bostäder. Denna studie syftar till att utforska hur delningsekonomin påverkar hotellmarknaden. Frågeställningen har utgått från; Är fenomenet ett hot eller en möjlighet för hotellindustrin? För att besvara detta är studien upplagd som en utforskande fallstudie. Syftet har varit att studera delningsekonomins manifestation på den svenska hotellmarknaden och hur aktörer uppfattar och reagerar mot delning av bostäder. Studien är baserad på granskning av insamlat skriftligt material samt från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hotellaktörer, experter inom hotellindustrin och forskare inom delningsekonomi. Det empiriska materialet har alternerats med teorier kring industriellt transformationstryck, konkurrensstrategier och socio-teknisk systemteori där ett multi-nivåperspektiv har applicerats för att analysera förändringen hotellindustrin utsätts för. Denna studie bidrar analytiskt till forskningsområdet inom den pågående förändringen i hotellindustrin med förslag på hur traditionella aktörer kan anpassa sig till delningsekonomins utveckling. Idag är de svenska hotellaktörerna, som befinner sig i en blomstrande affärsmiljö, alarmerande positiva gentemot delning av bostäder. De anser att tjänsten kompletterar utbudet på marknaden med små direkta påvisbara negativa finansiella effekter. Emellertid, argumenterar vi för att efter en oundviklig kommande lågkonjunktur kommer hotellindustrin inse och erfara den negativa effekten av fenomenet med delning av bostäder. Detta orsakat av att delningstjänster ökar i popularitet och adaption under en tid då det finansiella landskapet försämrats. Vi är av uppfattningen att fenomenet har resulterat i etableringen av en ny kundgrupp, vilken vi benämnt “Mid-Stay” kunden. Konklusionen är att hotellen, oberoende av storlek och kategori, dels riskerar att mista sina nuvarande kunder samt möjligheten att attrahera nya om man inte anpassar sig till den dagens verklighet. Enligt vår uppfattning skall delning av bostäder ses som ett så stort hot som föranleder en förändring. Dagens blomstrande industri är sårbar och en framtida anpassning är nödvändig för en fortsatt hållbar utveckling. Delningsekonomin bör för den traditionella hotellindustrin inte ses som ett hot som måste elimineras utan snarare en möjlighet för hotellen att finna nya lönsamma alternativ och leva i symbios med fenomenet.