Tidigare forskning gällande mångfald i näringslivet har undersökt lönsamhet och nytta med balans i styrelsen och en ökad mångfald. Däremot är forskning gällande hur näringslivet kan omsätta insikten om vikten av mångfald till förändrade beteenden och strukturer mer sällsynt. Denna uppsats ämnar generera kunskap om hur ett svenskt företag arbetar för att integrera mångfald i företagsstrukturen genom en fallstudie på ett svenskt industriföretag som profilerar sig som ledande inom mångfaldsfrågor. För att undersöka hur företaget arbetar strukturellt med mångfald har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. Analys av empiri och teori visar på behovet av att skapa en öppen och inkluderande företagskultur, baserad på moraliska värderingar och normer. Genom diskussion, reflektion och egna upplevelser kan medvetenheten och förståelsen för varandras olikheter öka hos medarbetarna. Detta skapar grunden för mångfaldsarbetet som kontinuerligt upprätthålls genom samspel mellan medarbetarna och strukturella styrmedel som rekrytering, ledarskap och socialisation. Fortsatt forskning kring företagets mångfaldsarbete skulle kunna visa på hur viktig tidsaspekten är, för att få en uppfattning om hur lång tid det tar att förändra företagskultur och struktur.   Nyckelord: Företagskultur, förändringsarbete, inkluderande ledarskap, mångfald, verksamhetsstyrning.

<p>En hårdnande marknadsbild och allt mer hårdnande konkurrenssituation ställer dagens organisationer inför större utmaningar. För att överleva måste organisationer föra en ständig kamp för att förbättra, förnya och effektivisera sina arbetsmetoder. Sedan industrialiseringen tills för endast några decennier sedan har effektivisering likställts med fragmentering och specialicering av arbetsuppgifter. Dessa metoder håller nu på att ersättas av andra metoder som bättre reflekterar de antaganden och förutsättningar som styr vårt samhälle.</p><p>LSG Sky Chefs är en organisation som verkar inom flygindustrin. Detta är en bransch som sedan händelserna den 11 september och i samband med uppkomsten av lågprisflyget utsatts för stora förändringar och hårdare konkurrens. Trots detta kännetecknas arbetet på LSG:s inköpsavdelning av en struktur som leder tankarna till äldre teorier baserade på inaktuella förutsättningar.</p><p>Med processteori som utgångspunkt skulle LSG kunna eliminera några av de brister som de visat symptom på och som associeras med äldre organisationsteorier. Men först måste det undersökas om processteori är applicerbart på LSG. Studien är gjord på inköpsavdelningen och slutsatsen är att det inte finns några synliga hinder för införandet av processorientering även på andra avdelningar inom organisationen och företaget som helhet.</p>

No description available.

<p>Alla företag behöver någon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett väl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnå det här krävs väl formulerade mål som alla inom företaget känner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem är unikt för respektive företag och är ett hjälpmedel för den dagliga driften av verksamheten. Styrningen av mindre företag och organisationer som ofta är ägarstyrda skiljer sig från betydligt större organisationer. I takt med att verksamheten växer kommer det en kritisk punkt där styrsystemet för företaget måste utvecklas och byggas ut. Utifrån de här tankarna kring styrningen av en verksamhet så har vi ställt oss följande fråga; Vilken betydelse har verksamhetsstyrningen för tjänsteföretags framgång? Denna frågeställning har sedan mynnat ut i tre delfrågor: Hur använder sig tjänsteföretag av strategiarbete? Vilka prestationsmått är tongivande? Hur delegeras ansvar inom organisationen samt hur styrs medarbetarna?</p><p>För att få svar på vår frågeställning har vi genomfört sju personliga intervjuer och en telefonintervju med framträdande personer från sju olika fastighetsmäklarbyråer. Anledningen till att vi valt att en specifik bransch är för att minimera störande faktorer som olika branschtillhörigheter skulle kunna innebära. Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod för att kunna lägga vikten vid verbala formuleringar.</p><p>I vår empiriska undersökning har vi intervjuat mäklare som antingen varit fristående enheter eller tillhört en kedja via franchiseavtal. Omfattningen av företagens strategiarbete, som är en viktig del inom verksamhetsstyrningen, har dock ingen större betydelse om företaget tillhör en kedja eller är fristående. Strategiarbetets omfattning beror istället av stoleken på kontoret samt ledningens kunnighet och intresse.</p><p>Prestationsmått som kundnöjdhet är ett mått som samtliga byråer vi intervjuat prioriterat högt och som har en stor inverkan på företagens framgång. Samtliga byråer genomför kontinuerliga kundundersökningar för att kunna förbättra sina säljprocesser, utveckla sina medarbetare samt för att så småningom erhålla en större andel marknadsandelar. Mäklarna anser att det är kunden som är i fokus, vilket gör det naturligt att utgå från kundnöjdhetsmått.</p><p>Ytterligare en punkt som är genomgående för byråerna är att de använder sig av informell styrning. Detta innebär att medarbetarna arbetar fritt med eget ansvar inom uppställda ramar. En tendens kan urskiljas från de genomförda intervjuerna och det är att utvecklingen börjar gå mot grupprovisioner och olika former av teamarbete.</p><p>Genom vår empiriska undersökning har vi kommit fram till att verksamhetsstyrning bidrar till fastighetsmäklares framgång, men att det inte är allt. Entreprenörsanda är en faktor som visat sig ha stor inverkan. Trots att utvecklingen går mot större enheter, vilket talar till kedjornas fördel, finns det två fristående mäklare bland de fyra största i Kalmar. Dessa byråer anser vi präglas av en gedigen entreprenörsanda som i stor utsträckning har bidragit till den position på marknaden som de har idag.</p>

Bakgrund och problemformulering: Verksamhetsstyrning är en grundbult i företagande och förekommer i princip alltid. Styrningen kan dock vara mer eller mindre uttalad och strukturerad vilket gör varje företags styrning unik. Att få en djupare förståelse för små och medelstora företags styrning är ett intressant forskningsområde då teori inom verksamhetsstyrning utgår från stora företag vars tid och resurser väsentligt skiljer sig från företagen i denna studie. Befintlig forskning om belöningssystem behandlar stora företag i andra kontexter som skiljer sig från den svenska. Även i de kontexter som studerats saknas en djupgående förståelse och för belöningssystem i små och medelstora företag har relevant forskning över huvud taget inte identifierats. Det är därför intressant att studera i vilken utsträckning svenska små och medelstora företag använder belöningssystem och hur systemet i så fall är designat. Vidare har intresset för att arbeta mer hållbart och ansvarsfullt under senare år ökat markant, ändå tycks rollen som små och medelstora företags har för en hållbar utveckling blivit förbisedd. Det är därför av intresse att öka förståelsen för hur små och medelstora företag arbetar med CSR-engagemang och hur långt de har kommit i ett strukturerat arbete liknande deras traditionella styrningsarbete av kärnverksamheten. Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrning och belöningssystem, de bakomliggande motiven för CSR-engagemang samt sambandet mellan verksamhetsstyrning och CSR-engagemang. Slutsatser: Resultatet av studien visar att verksamhetsstyrningens design och omfattning i små och medelstora företag varierar väsentligt. Gemensamt är att alla företag målsätter, följer upp och utvärderar kortsiktiga mål av ekonomisk karaktär. Bland företagen i studien hade nio av tio företag ett belöningssystem i form av årsbonusar där de anställda delar på en pott av årets resultat. Beträffande styrning av kärnverksamheten jämfört med styrning av CSR-engagemang uppmärksammar studien stora skillnader. Samtliga företag arbetar aktivt med CSR men detta ingår i regel inte i företagens styrsystem. Den största anledningen är att CSR oftast består av mjuka värden vilka upplevs som problematiska att mäta med undantag för miljömål.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: Verksamhetsstyrning</p><p>- Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer praktiskt</p><p>sin verksamhet?</p><p>Problemformulering: Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer sin</p><p>verksamhet?</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur banker respektive</p><p>revisions/redovisningsbyråer praktiskt styr sin verksamhet och</p><p>vilka styrhjälpmedel de använder sig av. För att utveckla detta</p><p>kommer vi att studera om det finns likheter och skillnader mellan</p><p>de olika branscherna samt studera hur verksamhetsstyrningen</p><p>eventuellt anpassas till följd av omvärldsförändringar.</p><p>Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av sex</p><p>intervjuer. I studien har vi sett på tillvaron utifrån den intervjuades</p><p>perspektiv och den kunskapssyn vi använt oss av är den</p><p>hermeneutiska. Vår studie bygger på ett deduktivt angreppssätt då</p><p>vi fördjupat oss i redan befintliga teorier. Vi har ändå varit aningen</p><p>induktiva då vi kompletterat med ytterligare teorier.</p><p>Teori: Inom ämnet vi valt att studera finns det mycket litteratur.</p><p>Framförallt teorier gällande budget och balanserat styrkort har</p><p>använts då dessa teorier är centrala inom området. Vi har använt</p><p>oss av både svenska och engelska författare. De mest kända inom</p><p>området är Kaplan och Norton vilka även är upphovsmännen</p><p>bakom av det balanserade styrkortet.</p><p>Slutsats: De företag vi studerat använder sig av olika tekniker för att styra</p><p>sin verksamhet, det finns inte bara en väg att gå. Det existerar</p><p>likheter och skillnader mellan dels de enskilda företagen och även</p><p>mellan branscherna i sig. Företagen har även behov av att kunna</p><p>anpassa sig till omvärldsförändringar då dessa påverkar deras sätt</p><p>att styra verksamheten.</p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Examenstitel: Tillämpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av Folktandvården i Stockholms län <strong></strong></p><p>Seminariedatum: Den 14 januari 2010 <strong></strong></p><p>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng <strong></strong></p><p>Författare: Thomas Borgmäster och Marcello Longo <strong></strong></p><p>Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor <strong></strong></p><p>Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, Folktandvården. <strong></strong></p><p>Målgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. <strong></strong></p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera verksamhetsstyrning inom Folktandvården i Stockholms län. Varför används det balanserade styrkortet och på vilket sätt tillämpas det? <strong></strong></p><p>Metod: En fallstudie har genomförts, byggd på empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument. <strong></strong></p><p>Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket baserar sig på relevanta litteraturstudier om det balanserade styrkortet samt kritiska artiklar, i syfte att skapa en teoretisk dialog kring styrkortets möjligheter och begränsningar. <strong></strong></p><p>Empiri: Fallstudien baseras på intervjuer med Noomi Näsström, klinikchef på kliniken för medicinsk tandvård, Lars Odelmark, verksamhetscontroller på Folktandvårdens huvudkontor i Stockholms Län och Dan Örblom, klinikchef på Rosenlundskliniken, samt interna dokument från Folktandvården. <strong></strong></p><p>Slutsats: Den studerade tillämpningen av balanserat styrkort inom Folktandvården förefaller ha bidragit till ökad effektivitet inom organisationen. Tyngdpunkten i tillämpningen har varit att förbättra prestationsmått inom den operativa verksamheten, medan det balanserade styrkortets potential inom strategisk styrning av verksamheten – förverkligande av visioner – utnyttjats i mindre grad. Goda möjligheter finns att utveckla verksamhetsstyrningen inom organisationen, t.ex. genom att tillföra ett tydligare utvecklingsperspektiv, i enlighet med upphovsmännens grundföreställningar.</p></strong></p>

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva och jämföra hur ledningen i tre lantbrukskooperativ använder sig av verksamhetsstyrning, samt att analysera lantbrukskooperativens användande av verksamhetsstyrning utifrån modern verksamhetsstyrningsteori. Fallstudier har gjorts och datainsamlingen har skett genom intervjuer. En avgränsning har gjorts till att enbart behandla tre mejerier med olika storlek. Mejerier har valts eftersom mejeriernas standardiserade råvara underlättar en jämförelse företagen emellan. Undersökningsobjekten är Gefleortens, Milko och Arla Foods. Tre modeller inom verksamhetsstyrning presenteras, den av dessa tre valda modeller som vi ansåg representera verksamhetsstyrning bäst med hänsyn till syftet och fallföretagen var Jan Lindvalls modell, vilken ligger till grund för analysen.</p><p>Slutsatserna visar att det nu råder en enhetlig syn på marknadsklimatet mejerierna emellan vilket har lett till fler samarbeten med andra mejerier och satsningar på dagligvaruhandelns ”egna märkes varor” i och med ändrade konkurrensstrategier. Vi kan konstatera att om mejeriernas förmåga att anpassa sig till marknaden och dess omgivning skiljer sig, beror det inte på grund av olikartade syner på marknaden som helhet utan snarare på grund av differenser i de interna verksamheterna och mejeriernas respektive förhållande till omgivningen. Milko och Arla Foods produktions-kapacitetsstorlek leder till fler tillväxtmöjligheter än vad Gefleortens har med sin enda produktionsanläggning. Gefleortens ringa storlek och lokala inriktning medför att de är mer beroende av sina konkurrenters agerande än de övriga två. Vidare gäller att både Arla Foods och Gefleortens är betydligt mer ekonomiskt inriktade än vad Milko är, både när det gäller visionen och målen, men även när det gäller strategin. Detta är intressant eftersom fastställandet av målen och följaktligen strategin präglar hela styrningen. Milko har större fokus på ickefinansiella aspekter av verksamheten än vad både Arla Foods och Gefleortens. Det betyder att Milko kan anses ha en modernare styrning än de övriga två. Det är intressant att det minsta företaget i vår undersökning, och som följaktligen borde ha lättast att anpassa verksamheten till omgivningen, finner det viktigt att ha korta strategiplaner för att kunna vara flexibla. Vi anser emellertid att detta beror på Gefleortens reaktivitet, eller snarare Milkos och Arla Foods proaktivitet. De sistnämnda kan av egen kraft bana väg och sätta trender på marknaden, medan Gefleortens ständigt tvingas att anpassa sig till marknaden.</p>

<p>En allt mer föränderlig marknad har medfört en ökad konkurrens och förändrade förutsättningar för dagens företag. De ökade kraven från marknaden har gjort att synen på företagens styrning har förändrats och en mer processinriktad och kundanpassad verksamhetsstyrning har de senaste åren presenterats i litteratur och studier. Företagens ekonomistyrning i praktiken har däremot inte utvecklats i samma takt som dessa nya idéer. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka och analysera de faktorer som kan hindra eller försvåra en utveckling av ett företags ekonomistyrning. Controllers och ekonomichefer har intervjuats för att undersöka på vilket sätt deras ekonomifunktioners rutiner, struktur och resurser påverkar möjligheten att utveckla företagets ekonomistyrning mot en mer horisontellt riktad verksamhetsstyrning. Studien visar att ekonomisystemen är uppbyggda av fasta rutiner och regler. Detta medför att de tar lång tid att förändra eftersom de blivit rotade i företagets organisationsstruktur och utgör en trygghet för företagets anställda. Undersökningen visar även att ekonomifunktionens resurser inte i sig är något hinder mot en fortsatt utveckling av företagets styrning, så länge det går att motivera att en investering ger resultat visar studien att det ofta finnas möjlighet till nya satsningar. Snarare tyder det mesta på att det är controllerns förmåga och vilja att identifiera att det behövs en förändring som är det största hindret mot en utveckling av företagets ekonomistyrning.</p> / <p>Recent development in information technology, increasing globalization and tougher competition has imposed new demands on business. In the face of these new challenges the methods of management control have changed. A more process oriented and customer focused management control system has been introduced by many academics. Researchers refer to the gap between the theoretical material in textbooks and the actual practices of management control system in companies. The purpose of this qualitative study is to examine and analyse the barriers against a development in the management control system. In this study business controllers have been interviewed to examine the accounting practice. Routines, organizational structure and resources have been analysed to see how they influence the development of management control systems to become more process oriented and customer focused. It may be concluded that management accounting practices become institutionalized and consequently become embedded in deeper structures of organizational life. These routines are difficult to change since they legitimate organizational behaviour and create a feeling of certainty. Resources do not seem to be a barrier if the investment can be explained and justified. The findings indicate that the ability and willingness of the controller to identify that a change is needed, is the most critical barrier against a development of the management control system in a company.</p>