Diss. Lund : Lunds universitet, 2010.

<p>Temat till den här uppsatsen uppkom genom att en av författarna är verksam inom det politiska och på ett möte så förelästen representanten för Nybro handel om förhållarna för Nybros småföretag. Ett intresse väcktes för att ta reda på anledningen till problemet och förhållandena i Nybros handel.</p><p>Vår uppsats baseras på en induktiv arbetsmetod vilket innebär att vi har utgått ifrån empirin vid skapandet av uppsatsen. Vi började med att samla in data till temat och att göra en pilotintervju med Inge Ivarsson för att sedan genomföra åtta intervjuer med olika småföretag inom Nybros detaljhandel. Efter att dessa intervjuer med småföretag var genomförda beslutade vi för att ha en återkopplingsintervju med Inge Ivarsson. För att få kommunens perspektiv har vi även intervjuat Jonas Algotsson verksam inom kommunen. Vi har även gjort en mindre enkätundersökning för att kunna koppla den med några tidigare undersökningar.</p><p>Vi valde att ha ett gemensamt kapitel för empiri och referensram för att ge en mer övergripande förståelse för läsaren. Vi arbetar induktivt men presenterar ändå referensramen före empirin, även detta för att underlätta för läsaren. Vi har använt oss av några särskilt utvalda teorier och kommer därför inte att använda alla teorier som finns inom ämnets ram. Till dessa har vi kopplat den empiriska studien i samband med teorierna. Vi har använt oss av två äldre undersökningar som vi har analyserat tillsammans med vår egen enkätundersökning i Nybro. Denna undersökning visar att närheten till Kalmar påverkar handeln i Nybro. Vi har även behandlat olika faktorer som påverkar småföretagen. Dessa är kunder, leverantörer och interna faktorer. Vi har även presenterat nätverkande, hur det ser ut idag och även teorier om olika nätverk. Under nätverkande har vi valt att ta med ett avsnitt om kommunen eftersom den är en viktig del i nätverket.</p><p>I diskussions kapitel har vi diskuterat de viktigaste faktorerna kring småföretagande i Nybro. Vi har tagit upp de viktigaste faktorerna som påverkar handeln i Nybro och det är inre och yttre faktorer som: kunder, leverantörer, ny etableringar, företagets interna förhållanden och målbilden. Vi har även tagit upp nätverkande och hur det kan förändras. Här har vi tagit upp följande aspekter som hur ett nätverk skulle kunna bedrivas och att kommunen måste vara en större bidragande faktor. Vi anser att det behövs en person som kan fungera som centrumledare och samordna alla de viktiga aktiviteter i form av utbildningar, evenemang och samt som kan utveckla förhållandet mellan småföretagen.</p><p>Avslutningsvis har vi kommit fram till att Nybro är i behov av en centrumledare. Vi anser att denna bör finnansieras av Nybro kommun istället för företagarna på grund av den ekonomiska siturationer.</p>

Intresset kring mode är stort i Sverige och handeln med detaljhandelsvaror ökar för varje år. Det senaste året har dock varit tufft för många företag i branschen, både nationellt och internationellt. Rapporter visar att handeln ökar totalt sett i landet, men att det finns stora regionala skillnader. Storstäderna i landet ökar mest både befolkningsmässigt och handelsmässigt, på bekostnad utav övriga regioner. Rapporter visar även att trenden går mot att de mindre lokala butikerna blir färre och de stora butikskedjorna ökar sin utbredning världen över.Syftet med uppsatsen är att beskriva och försöka förklara om en mellanstorstad i Sverige har de förutsättningar som krävs för att etablera en butik från en världsomfattande modekedja, varvid huvudsakligen kvalitativ metod använts. Avgränsning har gjorts till staden Borås, som är den fjortonde största staden i landet och som är känd för sin textila historia. Undersökningar, i form utav bland annat en intervju med Borås Stad, har genomförts för att ta reda på om förutsättningarna finns för att etablera en ny butik i staden och vad som görs för att göra stadens handel mer attraktiv.Ytterligare en avgränsning har gjorts med avseende på företag, där ZARA omfattas utav denna studie. En enkätundersökning har genomförts för att finna svar på vilka krav företaget har inför en nyetablering och för att se om Borås som stad motsvarar dessa krav. Dessutom har en enkätundersökning utförts på företagets målgrupp i staden, för att se om intresset finns för ännu en butik i Borås och om intresset finns för just ZARA.Slutsatsen som har dragits är att Borås idag inte uppfyller ZARA’s krav på butiksläge, men att det ser ljust ut för framtiden då nya butikslägen kommer att kunna erbjudas vid en inplanerad expansion utav handelsmarknadsplatser. Dessutom finns intresset för ZARA hos företagets målgrupp i staden. / <p>Program: Industriell ekonomi - arbetsorganisation och ledarskap</p><p>Program: Industriell ekonomi - affärsingenjör</p>

<p>Traditionellt isolerad från internationella marknader har Ryssland under de senaste femton åren genomgått stora förändringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i världsekonomi och som resultat till större intresse från utländska aktörer. Detaljhandelsbranschen är en av de mest attraktiva sfärer för utländska investeringar och då inte minst när det gäller livsmedelsförsäljningen. Innan företag bestämmer sig att gå in på en marknad måste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete är därför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utländska etablerare på den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus läggs främst på att genomföra en branschanalys genom att titta på branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella inträdeshinder. Undersökningen begränsas till Sankt Petersburgsregionen.</p><p>Undersökningen har visat att det råder goda ekonomiska samt branschförutsättningar på den ryska livsmedelsmarknaden. Befolkningens välståndsökning, starkare köpkraft och minskad inflation tyder på ökad ekonomisk stabilitet. Branschen befinner sig fortfarande i tillväxtstadium. För detta talar det faktum att konkurrenssituationen inte är väldigt intensiv då det finns ett fåtal ledande aktörer som är ganska differentierade sinsemellan samt ökande efterfrågan på konsumtionsvaror. Därför kan man konstatera att det finns utrymme för fler etableringar inom denna bransch. Dock bör man uppmärksamma att inom snar framtid kommer konkurrenssituationen att intensifieras vilket kan försvåra en framgångsrik etablering.</p><p>Ett visst antal svårigheter vid utlandsetableringen har likaså uppmärksammats under undersökningsgång. Det största är att de inhemska företag har funnits på marknaden i flera år och har redan en väletablerad verksamhet när det gäller marknadskunskap, etablerade relationer med kunder och leverantörer samt tillgång till gynnsamma lokaler. För att övervinna dessa etableringshinder krävs det lång tid och omfattande investeringar. Dessa etableringshinder kan dock övervinnas under förutsättning att potentiella utländska etablerare innehar speciella fördelar i form av t.ex. differentierad produkt eller service, erfarenheter av internationellt företagande samt stora kapitalresurser.</p>

Temat till den här uppsatsen uppkom genom att en av författarna är verksam inom det politiska och på ett möte så förelästen representanten för Nybro handel om förhållarna för Nybros småföretag. Ett intresse väcktes för att ta reda på anledningen till problemet och förhållandena i Nybros handel. Vår uppsats baseras på en induktiv arbetsmetod vilket innebär att vi har utgått ifrån empirin vid skapandet av uppsatsen. Vi började med att samla in data till temat och att göra en pilotintervju med Inge Ivarsson för att sedan genomföra åtta intervjuer med olika småföretag inom Nybros detaljhandel. Efter att dessa intervjuer med småföretag var genomförda beslutade vi för att ha en återkopplingsintervju med Inge Ivarsson. För att få kommunens perspektiv har vi även intervjuat Jonas Algotsson verksam inom kommunen. Vi har även gjort en mindre enkätundersökning för att kunna koppla den med några tidigare undersökningar. Vi valde att ha ett gemensamt kapitel för empiri och referensram för att ge en mer övergripande förståelse för läsaren. Vi arbetar induktivt men presenterar ändå referensramen före empirin, även detta för att underlätta för läsaren. Vi har använt oss av några särskilt utvalda teorier och kommer därför inte att använda alla teorier som finns inom ämnets ram. Till dessa har vi kopplat den empiriska studien i samband med teorierna. Vi har använt oss av två äldre undersökningar som vi har analyserat tillsammans med vår egen enkätundersökning i Nybro. Denna undersökning visar att närheten till Kalmar påverkar handeln i Nybro. Vi har även behandlat olika faktorer som påverkar småföretagen. Dessa är kunder, leverantörer och interna faktorer. Vi har även presenterat nätverkande, hur det ser ut idag och även teorier om olika nätverk. Under nätverkande har vi valt att ta med ett avsnitt om kommunen eftersom den är en viktig del i nätverket. I diskussions kapitel har vi diskuterat de viktigaste faktorerna kring småföretagande i Nybro. Vi har tagit upp de viktigaste faktorerna som påverkar handeln i Nybro och det är inre och yttre faktorer som: kunder, leverantörer, ny etableringar, företagets interna förhållanden och målbilden. Vi har även tagit upp nätverkande och hur det kan förändras. Här har vi tagit upp följande aspekter som hur ett nätverk skulle kunna bedrivas och att kommunen måste vara en större bidragande faktor. Vi anser att det behövs en person som kan fungera som centrumledare och samordna alla de viktiga aktiviteter i form av utbildningar, evenemang och samt som kan utveckla förhållandet mellan småföretagen. Avslutningsvis har vi kommit fram till att Nybro är i behov av en centrumledare. Vi anser att denna bör finnansieras av Nybro kommun istället för företagarna på grund av den ekonomiska siturationer.

Traditionellt isolerad från internationella marknader har Ryssland under de senaste femton åren genomgått stora förändringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i världsekonomi och som resultat till större intresse från utländska aktörer. Detaljhandelsbranschen är en av de mest attraktiva sfärer för utländska investeringar och då inte minst när det gäller livsmedelsförsäljningen. Innan företag bestämmer sig att gå in på en marknad måste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete är därför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utländska etablerare på den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus läggs främst på att genomföra en branschanalys genom att titta på branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella inträdeshinder. Undersökningen begränsas till Sankt Petersburgsregionen. Undersökningen har visat att det råder goda ekonomiska samt branschförutsättningar på den ryska livsmedelsmarknaden. Befolkningens välståndsökning, starkare köpkraft och minskad inflation tyder på ökad ekonomisk stabilitet. Branschen befinner sig fortfarande i tillväxtstadium. För detta talar det faktum att konkurrenssituationen inte är väldigt intensiv då det finns ett fåtal ledande aktörer som är ganska differentierade sinsemellan samt ökande efterfrågan på konsumtionsvaror. Därför kan man konstatera att det finns utrymme för fler etableringar inom denna bransch. Dock bör man uppmärksamma att inom snar framtid kommer konkurrenssituationen att intensifieras vilket kan försvåra en framgångsrik etablering. Ett visst antal svårigheter vid utlandsetableringen har likaså uppmärksammats under undersökningsgång. Det största är att de inhemska företag har funnits på marknaden i flera år och har redan en väletablerad verksamhet när det gäller marknadskunskap, etablerade relationer med kunder och leverantörer samt tillgång till gynnsamma lokaler. För att övervinna dessa etableringshinder krävs det lång tid och omfattande investeringar. Dessa etableringshinder kan dock övervinnas under förutsättning att potentiella utländska etablerare innehar speciella fördelar i form av t.ex. differentierad produkt eller service, erfarenheter av internationellt företagande samt stora kapitalresurser.

Trots att den moderna ledarskapsforskningen började redan på 1950 – talet och är ett av de gångna årens mest studerade områden så finns det fortfarande aspekter inom detta område som inte är lika utforskade som andra. En av dessa ledarskapsaspekter är något som kallas ”det vardagsnära ledarskapet”. Ett tämligen nyetablerat och ”svenskt” fenomen som i korta drag, enligt de få tidigare, men väldigt erkända, studierna innebär att chefen bör delta så mycket som möjligt i de vardagliga arbetsuppgifterna istället för att sitta på kontoret. I dessa tidigare studier framkommer det även att det vardagsnära ledarskapet är högst lämpligt inom detaljhandeln och är speciellt lyckat inom mindre butiker. Denna vedertagna information leder rapporten mot sitt syfte, som är att undersöka det vardagsnära ledarskapet inom detaljhandeln och identifiera vilka eventuella kännetecken som kan finnas i dessa mindre butiker. För att kunna svara på studiens syfte har rapportens insamlingsmetod utgått från en kvalitativ semi-strukturerad observation kompletterat med kortare intervjuer. I studien har fyra mindre butiker granskats och iakttagits med hjälp av utformade observationstabeller, för att säkerställa att analysen och diskussionen kring studiens resultat blir så rättvisande som möjligt. Resultat från studien visar att det finns utmärkande kännetecken av det vardagsnära ledarskapet inom mindre butiker, och att dessa kännetecknande egenskaper i allra högsta grad påverkar butikscheferna i deras ledarskap.

Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för medelstora företag inom detaljhandeln för att utforma ett serviceinriktat butikskoncept som en strategi för långsiktig överlevnad? Syfte: Att analysera och utvärdera hur tre medelstora företag fattar strategiska beslut för att utforma butikskoncept och hur kunderna upplever butikskoncept. Metod: Denna studie har utgått från en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. En gapanalys kommer användas som analytiskt verktyg. Undersökningen innefattar kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar. Teori: Butikskoncept, Affärsidé, Service value profit chain, Totalkommunikation, Intern marknadsföring, Konsumentbeteende och Involveringsteorin. Empiri: I denna studie består empirin av en sammanställning av totalt 6 intervjue roch 75 stycken enkäter. Resultat: Icke överensstämmelse av butikskoncept upptäcktes mellan ledning, anställda och kunder. Slutsats: Att inte underskatta makten som internet gett kunden. Involvera flerpersoner i framtagningen av butikskoncept för långsiktigt överlevnad och att lära känna dina kunder Att använda butiken som plattform för att nå kunderna men även att använda butiken som mer än bara ett skyltfönster för produkterna. Den upplevda kvaliteten hos kunden påverkas både av hur kundenuppfattar butikens utformning och dess personal. Företaget behöver hjälpakunden att se företagets hjärta i butiken. Butikskonceptet ska vara välförankrat hos ledning, anställda och kunder.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka anställdas upplevelse av personalutbildning i form av e-lärande. Detta mynnade ut i tre frågeställningar där fokuset låg på vilka kunskaper anställda fick från utbildningarna, på vilka sätt de erhöll kunskaperna samt på vilka sätt dessa kunskaper användes i det dagliga arbetet. Personalutbildning i form av e-lärande ansågs relevant att studera med anledning av den ökade digitaliseringen i samhället. Urvalet bestod av sex anställda vid en butik i en företagskedja som använder sig av personalutbildning i form av e-lärande. För att behandla frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade telefonintervjuer med informanterna som sedan transkriberades. Resultatet analyserades genom en tematisk analys samt med utgångspunkt i Säljös (2014) perspektiv på det sociokulturella lärandet och tillhörande begrepp. Resultatet visade på en genomgående positiv upplevelse av utbildningsformen. Informanterna beskrev att de erhöll kunskaper om produkter, försäljning samt administration och säkerhet genom att använda videor från utbildningarna som redskap för att lära sig. Att erhålla kunskaper från utbildningarna och dess tillhörande videor beskrevs underlättas av att de var enkla att förstå och användarvänliga i sitt upplägg. Att diskutera innehåll med kollegor beskrevs även det som ett sätt att erhålla kunskaper från dessa personalutbildningar. Kunskaper kunde sedan används i det dagliga arbetet i säljsamtal med kunder och genom att de delade med sig av kunskapen till kollegor.

Titel: Verksamhetsstyrning inom detaljhandeln vid en digital förändringFörfattare: Olivia Eriksson och Emma NilssonHandledare: Henrietta NilsonNyckelord: Digitalisering, ledarskap, verksamhetsstyrning, digital transformation, detaljhandelBakgrund: Digitaliseringen har haft stor påverkan på företag och samhället det senaste decenniet. Detta har inneburit att företag måste anpassa sin verksamhet och styrning för att kunna fortsätta utvecklas och vara framgångsrika. Att implementera nya arbetssätt och digital teknik kan vara utmanande för företag, därför krävs det en tydlig verksamhetsstyrning för att företag ska kunna hantera dessa förändringar. Inom detaljhandeln har det blivit möjligt att nå fler kunder än tidigare då allt fler handlar online, detta gör att företag måste synliggöra sig på nya plattformar för att vara fortsatt konkurrenskraftiga.Forskningsfråga: Vilka effekter har digitalisering på verksamhetsstyrning inom detaljhandeln?Syfte: Syftet med denna studie är att ur ett ledarskapsperspektiv förstå digitaliseringens effekter på detaljhandelns verksamhetsstyrning.Genomförande: Författarna av studien har använt sig av en kvalitativ metod och anser sig vara hermeneutiker då de gör subjektiva tolkningar. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter i ledande roll på olika företag.Slutsats: Digitaliseringen visar sig ha flera olika effekter på verksamhetsstyrning inom detaljhandeln. Det krävs att företag genomgår större digitala förändringar för att anpassa sig till det digitala samhället. Som ledare är det viktigt att vara förändringsorienterad, innovativ och flexibel. Det är viktigt för företag att utnyttja de digitala kanaler som kunderna använder för att vara synliga och konkurrenskraftiga. Studien visar även att de företag som lagt mest tid och resurser på att anpassa sin verksamhet efter digitala förändringar är de som lyckats bäst. Det visar sig även i studien att implementering av e-handel leder till ett ökat kundflöde till den fysiska butiken. Digitaliseringen har varit en stor utmaning för företagen men också utgjort stora möjligheter som inte fanns tidigare. Trots att konkurrensen blivit allt hårdare så har företag möjlighet att nå fler kunder och öka deras lönsamhet.