Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för medelstora företag inom detaljhandeln för att utforma ett serviceinriktat butikskoncept som en strategi för långsiktig överlevnad? Syfte: Att analysera och utvärdera hur tre medelstora företag fattar strategiska beslut för att utforma butikskoncept och hur kunderna upplever butikskoncept. Metod: Denna studie har utgått från en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. En gapanalys kommer användas som analytiskt verktyg. Undersökningen innefattar kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar. Teori: Butikskoncept, Affärsidé, Service value profit chain, Totalkommunikation, Intern marknadsföring, Konsumentbeteende och Involveringsteorin. Empiri: I denna studie består empirin av en sammanställning av totalt 6 intervjue roch 75 stycken enkäter. Resultat: Icke överensstämmelse av butikskoncept upptäcktes mellan ledning, anställda och kunder. Slutsats: Att inte underskatta makten som internet gett kunden. Involvera flerpersoner i framtagningen av butikskoncept för långsiktigt överlevnad och att lära känna dina kunder Att använda butiken som plattform för att nå kunderna men även att använda butiken som mer än bara ett skyltfönster för produkterna. Den upplevda kvaliteten hos kunden påverkas både av hur kundenuppfattar butikens utformning och dess personal. Företaget behöver hjälpakunden att se företagets hjärta i butiken. Butikskonceptet ska vara välförankrat hos ledning, anställda och kunder.

Sammanfattning Titel: The one to one master thesis – Implementeringsprocessen av one to one marketing ur ett sällanköpsperspektiv Kurs: FED 321, Marknadsföring i imaginära organisationer, Vt 2006 Författare: Karolina Arestad, Christopher Horn, Christoffer Ramstadius Handledare: Stig G Johansson Examinator: Stig G Johansson Nyckelord: One-to-one marketing, anpassning, lärande relation, värde, sällanköpsvaror Bakgrund: Nytt fokus på kunden innebär att företag mer på en individuell nivå ska förstå kunden och dennes kräsenhet för att villkor och behov lättare ska kunna tillgodoses. Innebörden av detta leder till ett arbetssätt för marknadsföring som har blivit ett alltmer vanligt begrepp, nämligen one-to-one marketing, och som är myntat av Peppers och Rogers. De har teoretiskt presenterat ett tillvägagångssätt; implementeringsprocessen, för att införa one-to-one marketing. Processen innehåller fyra steg; identifiering, differentiering, interaktion och anpassning som ska hjälpa företag att mer optimalt förstå kunden så dennes behov kan tillgodoses genom anpassning av de produkter eller tjänster som erbjuds. Att utveckla en förtroendefull och trogen relation med kunden är betydelsefullt. Extra viktigt är det vid köp av sällanköpsvaror eftersom det efter köp av dessa varor kan dröja en längre tid innan kunden förhoppningsvis söker sig tillbaka till den tidigare relationen. Sällanköpsvaror är dyra konsumentvaror som till skillnad från dagligvaror inte inhandlas lika ofta. Syfte: Uppsatsens syfte är att, analysera hur företag som tillhandahåller sällanköpsvaror kan arbeta med implementeringsprocessen vid införandet av one-to-one marketing och hur användandet av denna process påverkar relationen med kunden. Vidare är syftet att ge förslag på såväl teoretisk utveckling som praktiska åtgärder gällande processen ur ett sällanköpsperspektiv. Avgränsning: Uppsatsen avgränsas till att utifrån ett företag i husbyggarbranschen, Willa Nordic, inhämta data för att kunna dra slutsatser om sällanköpsvaror och implementeringsprocessen, samt dess effekter ur ett företagsperspektiv. Företaget valdes eftersom branschen är ett utmärkt exempel på sällanköpsvaror, samt på grund av att Willa Nordics erbjudande till stor del belyser vikten av att förstå kunden. Det valdes även med tanke på dess geografiska läge. Metod: Fallstudien av Willa Nordic har genomförts genom personliga intervjuer med utvalda personer från företaget och sekundärdata från undersökningsinstitutet IMA samt relevant litteratur. Genom att deduktivt utgått från befintliga teorier om implementeringsprocessen och belysa hur dessa fenomen kan se ut i husbyggarbranschen för att sedan dra generella slutsatser om sällanköpsvaror. Uppsatsen studerar syftet ur ett företagsperspektiv. Slutdiskussion: Implementeringsprocessens steg klarar sig inte utan varandra och de val och beslut som tas under arbetsprocessens gång påverkar vad som sker därefter. Därför är det av yttersta vikt att varje steg tas på största allvar och verkligen genomarbetas, så både företaget och kunden i slutänden får ut något positivt och värdegivande. Vi menar att processen bör utökas genom att inkludera interaktion i anslutning till identifieringssteget, eftersom en god kommunikation ger en lättare förståelse för kundernas behov. Gällande sällanköpsvaror ska inte kunder behandlas olika, eftersom urvalet av värdefulla kunder är av mindre betydelse då alla kunder ska ses som värdefulla. Att inneha en lärande relation enbart utifrån identifieringssteget är enligt oss inte möjligt, eftersom det krävs en interaktion mellan parterna för att företag ska kunna förstå och lära sig det kunden efterfrågar. Grundpelarna för lärande relationer i implementeringsprocessen är identifiering och interaktion. Eftersom skapandet av en lärande relation gör denna process möjlig är det centralt att ständigt förstå meningen med en sådan relation och försöka arbeta därefter.

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: The one to one master thesis – Implementeringsprocessen av one to one marketing ur ett sällanköpsperspektiv</p><p>Kurs: FED 321, Marknadsföring i imaginära organisationer, Vt 2006</p><p>Författare: Karolina Arestad, Christopher Horn, Christoffer Ramstadius</p><p>Handledare: Stig G Johansson</p><p>Examinator: Stig G Johansson</p><p>Nyckelord: One-to-one marketing, anpassning, lärande relation, värde, sällanköpsvaror</p><p>Bakgrund: Nytt fokus på kunden innebär att företag mer på en individuell nivå ska förstå kunden och dennes kräsenhet för att villkor och behov lättare ska kunna tillgodoses. Innebörden av detta leder till ett arbetssätt för marknadsföring som har blivit ett alltmer vanligt begrepp, nämligen one-to-one marketing, och som är myntat av Peppers och Rogers. De har teoretiskt presenterat ett tillvägagångssätt; implementeringsprocessen, för att införa one-to-one marketing. Processen innehåller fyra steg; identifiering, differentiering, interaktion och anpassning som ska hjälpa företag att mer optimalt förstå kunden så dennes behov kan tillgodoses genom anpassning av de produkter eller tjänster som erbjuds. Att utveckla en förtroendefull och trogen relation med kunden är betydelsefullt. Extra viktigt är det vid köp av sällanköpsvaror eftersom det efter köp av dessa varor kan dröja en längre tid innan kunden förhoppningsvis söker sig tillbaka till den tidigare relationen. Sällanköpsvaror är dyra konsumentvaror som till skillnad från dagligvaror inte inhandlas lika ofta.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att, analysera hur företag som tillhandahåller sällanköpsvaror kan arbeta med implementeringsprocessen vid införandet av one-to-one marketing och hur användandet av denna process påverkar relationen med kunden. Vidare är syftet att ge förslag på såväl teoretisk utveckling som praktiska åtgärder gällande processen ur ett sällanköpsperspektiv.</p><p>Avgränsning: Uppsatsen avgränsas till att utifrån ett företag i husbyggarbranschen, Willa Nordic, inhämta data för att kunna dra slutsatser om sällanköpsvaror och implementeringsprocessen, samt dess effekter ur ett företagsperspektiv. Företaget valdes eftersom branschen är ett utmärkt exempel på sällanköpsvaror, samt på grund av att Willa Nordics erbjudande till stor del belyser vikten av att förstå kunden. Det valdes även med tanke på dess geografiska läge.</p><p>Metod: Fallstudien av Willa Nordic har genomförts genom personliga intervjuer med utvalda personer från företaget och sekundärdata från undersökningsinstitutet IMA samt relevant litteratur. Genom att deduktivt utgått från befintliga teorier om implementeringsprocessen och belysa hur dessa fenomen kan se ut i husbyggarbranschen för att sedan dra generella slutsatser om sällanköpsvaror. Uppsatsen studerar syftet ur ett företagsperspektiv.</p><p>Slutdiskussion: Implementeringsprocessens steg klarar sig inte utan varandra och de val och beslut som tas under arbetsprocessens gång påverkar vad som sker därefter. Därför är det av yttersta vikt att varje steg tas på största allvar och verkligen genomarbetas, så både företaget och kunden i slutänden får ut något positivt och värdegivande. Vi menar att processen bör utökas genom att inkludera interaktion i anslutning till identifieringssteget, eftersom en god kommunikation ger en lättare förståelse för kundernas behov. Gällande sällanköpsvaror ska inte kunder behandlas olika, eftersom urvalet av värdefulla kunder är av mindre betydelse då alla kunder ska ses som värdefulla. Att inneha en lärande relation enbart utifrån identifieringssteget är enligt oss inte möjligt, eftersom det krävs en interaktion mellan parterna för att företag ska kunna förstå och lära sig det kunden efterfrågar. Grundpelarna för lärande relationer i implementeringsprocessen är identifiering och interaktion. Eftersom skapandet av en lärande relation gör denna process möjlig är det centralt att ständigt förstå meningen med en sådan relation och försöka arbeta därefter.</p>

Med det levnadssätt vi människor har idag krävs det femtio procent mer naturresurser än vad jorden har att erbjuda. Att det krävs en förändring syns bland Sveriges företag där 8 av 10 företagare nu väljer att arbeta med hållbarhet i någon form. Men samtidigt fortsätter vi i Sverige att öka vår miljöpåverkan, därför behövs förändring. Trots att fler individer har positiva hållbara attityder och en ökad medvetenhet om vår miljöpåverkan väljer inte mer än fem procent att konsumera hållbara produkter. Studier utförda på konsumtion visar att det finns ett gap mellan konsumentens attityd och beteende, då konsumenten inte väljer att köpa en hållbar vara trots hållbara attityder. Studier har funnit att det finns upplevda barriärer som försvårar att individens attityder överensstämmer med dennes beteende. För att förändra svenskars konsumtion menar vi att fokus bör flyttas och även innefatta försäljaren som individ, då dennes kunskap och hjälp efterfrågas av kunden och är en viktig del i köpsituationen. Då vi vet mycket om den ena individen i köpsituationen vill vi därför skifta fokus till den individ vi inte vet så mycket om, nämligen försäljaren. Vi har undersökt försäljarens kommunikation av hållbara varor, då förståelsen om försäljarens upplevda barriärer är begränsad. Vi fokuserar på försäljaren som individ med hållbarhet som ett övergripande tema och har använt oss av en kvalitativ forskningsansats. Vi har tagit hjälp av studier gjorda på attityd-beteendegapet hos konsumenten för att se om de barriärer som återfunnits hos konsumenten, när det kommer till konsumtion av hållbara varor, även går att återfinna hos försäljaren. Vi har även tagit hjälp av studier utförda inom etiskt beteende och andra studier på individens beteende för att få inblick i vad som påverkar människan att agera på ett visst sätt.   Studien bidrar till att öka förståelsen för vilka barriärer en försäljare kan uppleva för att kommunicera hållbara varor. Företag kan använda sig av studien för att uppmärksamma och arbeta för att minska de barriärer som finns hos försäljaren och kan på så vis få kunder att i större utsträckning välja hållbara varor framför andra och därmed bidra till en mer hållbar värld.

Titel: Hållbarhetsrapportering inom två branscher - En jämförande studie på börsnoterade företag i Skandinavien   Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi   Författare: Emma Basic &amp; Albin Nordin   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2018 - januari   Syfte: Tidigare forskning har visat att bransch är en påverkande faktor till skillnader i hållbarhetsrapporter mellan företag. Forskning har gjorts på olika branscher från ett antal olika länder. Det finns ingen tidigare forskning på endast två branscher där en är förorenad och den andra icke förorenad och heller inte på Skandinavien. Syftet med denna studie är därför att undersöka om bransch är en påverkande faktor till skillnader i mängd hållbarhetsinformation i hållbarhetsrapporter mellan branscherna sällanköpsvaror och industritjänster för företag i Skandinavien.   Metod: Denna studie utgår från den positivistiska forskningstraditionen och följer den deduktiva linjen inom forskning. Studien syftar till att vara objektiv och använder sig av den kvantitativa metoden där en databaserad innehållsanalys utförs för att kunna mäta hållbarhetsrapporteringen. Studien utgår även från en komparativ design där insamling av data sker utifrån en tvärsnittsdesign. Statistiska kontroller i form av en bivariat analys och en multipel regression utförs i studien med hjälp av det statistiska programmet SPSS.   Resultat &amp; Slutsats: Studien visar att bransch är en påverkande faktor till skillnader i mängd hållbarhetsinformation i hållbarhetsrapporter för företag i Skandinavien. Studien visar att branschen sällanköpsvaror hållbarhetsrapporterar mer än branschen industritjänster. Denna bransch rapporterar mer både inom miljö- och social rapportering. Vi tror att detta främst beror på att branschen sällanköpsvaror påverkar miljön mer och därför också rapporterar mer inom miljö. Varför denna bransch även rapporterar mer inom det sociala kan bero på att orden i innehållsanalysen möjligtvis riktar sig mer mot produktionsföretag. Förslag till fortsatt forskning: Något som skulle vara intressant för vidare forskning är att göra en liknande studie men rikta sig mot andra branscher och även ta med landet Finland som ligger i Norden och liknar de skandinaviska länderna. Det skulle också vara intressant att undersöka hållbarhetsrapporter från två andra år då denna studie undersöker år 2014 och 2016 och även att rikta sig mot enbart företag från Small, Mid eller Large cap då denna studie riktar sig mot alla dessa. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med att fastställa att bransch är en påverkande faktor till skillnader i hållbarhetsrapporter mellan branscherna sällanköpsvaror och industritjänster för företag i Skandinavien vilket inte forskats kring tidigare. Studien använder sig även av ett antal kontrollvariabler och fastställer om dessa har en påverkan på skillnaderna i hållbarhetsapporter. Studien kommer fram till att storlek påverkar skillnaderna medan tid inte gör det. För variabeln land visar studien att företag från Danmark hållbarhetsrapporterar mindre än företag från Sverige och Norge. / Title: Sustainability reporting in two industries - A comparative study of listed companies in Scandinavia.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Emma Basic &amp; Albin Nordin   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2018-January   Aim: Previous research has shown that industry is an influencing factor to differences in sustainability reports for companies. Research has been conducted on different industries from various countries. Research has not been done on only two industries where one is polluted and the other is not for companies in Scandinavia. The aim of this study is therefore to investigate whether industry is a influencing factor to differences in the amount of sustainability information in sustainability reports between the industries durable goods and industrial services for companies in Scandinavia.   Method: This study is based on the positivist research tradition and follows the deductive line of research. The study aims to be objective and uses the quantitative method in which a data-based content analysis is performed to measure sustainability reporting. The study is also based on a comparative design where the data collection is based from a cross sectional design. Statistical controls in form of a bivariate analysis and a multiple regression are made in the study using the statistical program SPSS.   Result &amp; Conclusions: The study shows that industry is an influencing factor to differences in the amount of sustainability information in sustainability reports for companies in Scandinavia. The study shows that companies in the industry durable goods sustainability reports more than companies in industrial services. This industry reports more in both environmental and social reporting. We believe this may be because durable goods affects the environment more and therefore also report more environment information. Why the industry also reports more social information can according to us be because the words in the content analysis may possibly be more targeted to product companies.   Suggestions for future research: Something that would be interesting for further research is to do a similar study but focus on other industries. It would also be interesting to bring the country Finland in the study because the country is in the Nordic region and is similar to the Scandinavian countries. Further research could also investigate sustainability reports from two other years because this study examine 2014 and 2016 and also only target Small, Mid or Large cap since this study examines all of these.   Contribution of the thesis: The study helps to determine that industry is a contributing factor to differences in sustainability reports between the industries durable goods and industrial services for companies in Scandinavia which has not been researched earlier. The study also uses a number of control variables and determines whether these have an impact on differences in sustainability reports. The study finds that size affects the differences while time do not. For the variable country, the study shows that companies from Denmark sustainability reports less than companies from Sweden and Norway.

Trenden inom världsekonomin har på senare år indikerat på en mognad där tillväxten ligger på låga tal historisk. Detta har tvingat centralbanker runt omkring jorden att drastiskt ta till åtgärder för att stimulera tillväxten. Reporäntan har använts som det mest centrala instrumentet för detta ändamål. Sverige är ett levande exempel på detta, där de har sänkt räntan lägre än den fruktade nollnivån och har i dagsläget en ränta på -0,5 %. Effekterna av reporänteförändringar på aktievärdering har studerats brett och den ackumulerade åsikten bland forskare är att räntan påverkar aktiemarknaden direkt. De historiska studierna som har utförts fokuserar på hur marknaden som helhet påverkas där de individuella företagseffekterna hamnar i skymundan. Därför har denna studie fokuserat på att undersöka dessa branschrelaterade effekter av en ränteförändring på individuella företag inom de valda branscherna. Detta område har undersökts med hjälp av en eventstudie.  Resultaten från studien visar på homogena effekter för mindre bolag där dessa får en större påverkan vid förändringar än stora bolag. Detta visar sig även mellan de olika branscherna. De observerade branscherna är sällanköpsvaror och dagligvaror, de branschspecifika effekterna som studien visar är att dagligvaror påverkas signifikant mer än sällanköpsvaror. Vidare visar resultatet att företagsstorlek har en större påverkan än branschtillhörighet, där small-cap bolag inom sällanköpsvaror har större påverkan än large-cap bolag inom dagligvaror. En negativ förändring går även att hänvisa till mer homogena rörelser för branscherna samt de olika storlekarna. Vidare gav positiva nyheter en mer heterogen rörelse där de mindre bolagen ej korrelerade med dem större. / In recent years, the trend in the world economy has indicated a maturity in growth which is low in historical terms. This has forced central banks around the world to drastically act to stimulate growth. The prime rate has then been used as the most central instrument for this purpose. Sweden is a living example of this as they have lowered interest rates below the dreaded zero level and currently have an interest rate of -0.5 %. The effects of prime rate changes on stock valuation have been studied widely, and the accumulated opinion among researchers is that interest rates directly affect the stock market. The historical studies that have been carried out focus on how the market as a whole is affected where individual effects on businesses end up in the dark. Therefore, this study has focused on investigating these industry-related effects of an interest rate change on individual companies in the chosen industries. The results from the study show homogenous effects for smaller companies, where the impact is greater on them in addition to larger companies. This is also apparent between the different industries. This area of concerns has been studied with an event study. The observed industries are consumer discretionary and commodities, the industry-specific effects shown by the study are that commodities are significantly more affected than consumer discretionarys’. Furthermore, the results show that company size is a greater indicator than industry due to the greater effect on small companies within consumer discretionary than on larger companies in the commodities sector. A negative change can also be referred to more homogeneous movements for the industries as well as the different business sizes. In addition, positive news gave a more heterogeneous move where the smaller companies did not correlate with the larger ones.