Trots att den moderna ledarskapsforskningen började redan på 1950 – talet och är ett av de gångna årens mest studerade områden så finns det fortfarande aspekter inom detta område som inte är lika utforskade som andra. En av dessa ledarskapsaspekter är något som kallas ”det vardagsnära ledarskapet”. Ett tämligen nyetablerat och ”svenskt” fenomen som i korta drag, enligt de få tidigare, men väldigt erkända, studierna innebär att chefen bör delta så mycket som möjligt i de vardagliga arbetsuppgifterna istället för att sitta på kontoret. I dessa tidigare studier framkommer det även att det vardagsnära ledarskapet är högst lämpligt inom detaljhandeln och är speciellt lyckat inom mindre butiker. Denna vedertagna information leder rapporten mot sitt syfte, som är att undersöka det vardagsnära ledarskapet inom detaljhandeln och identifiera vilka eventuella kännetecken som kan finnas i dessa mindre butiker. För att kunna svara på studiens syfte har rapportens insamlingsmetod utgått från en kvalitativ semi-strukturerad observation kompletterat med kortare intervjuer. I studien har fyra mindre butiker granskats och iakttagits med hjälp av utformade observationstabeller, för att säkerställa att analysen och diskussionen kring studiens resultat blir så rättvisande som möjligt. Resultat från studien visar att det finns utmärkande kännetecken av det vardagsnära ledarskapet inom mindre butiker, och att dessa kännetecknande egenskaper i allra högsta grad påverkar butikscheferna i deras ledarskap.

The purpose of the present study was to explore teachers’ orchestration of the class communication during teaching and to show whether the communication can be explained by frame factors. This study is a multiple case study of two physics teachers – one public and one private school teacher - using observational and interview data to illustrate and analyze their communication/talk process in the classroom. Implications are drawn for the way that they develop dialogue, which is further explored in regards to identified frame factors. Data collection was complemented with field notes and audio-recordings. The observations served for identifying the communication process. Interviews were used to develop the understanding of the teacher’s background and their beliefs on teaching for further strengthening the evidence for the findings. Transcripts were developed for detailed qualitative analysis of selected episodes of their communicative approaches.Concepts and theories on the importance of the communication process for reflective thinking and a learner-centered classroom along with the frame factors theory aid the construction of the research and are linked to the findings.The study provides insight on the frequency of elicitation of dialogic communication encouraging of reflective thought occurring at recurrent rate by the private school teacher during lecturing. The findings showed that frame factors steering the two teacher’s elicitation of communication were the curriculum, the teachers’ educational opportunities, external support and their ideologies. Findings suggest that reverting the teachers discourse fully towards an environment of dialogic communication encouraging of reflective thought - an aim of the Kosovo Curriculums - require additional sustenance and a profounder inquiry of the influence of teachers ideologies and how it can be diminished. Furthermore, an assessment of the curriculums implementation in classrooms and its limiting aspect of providing dialogically organized instruction is necessary along with assessment of the trainings offered to teachers.