Studien syftar till att identifiera bilreducerande styrmedel som har implementerats i den nyskapade stadsdelen Rosendal i Uppsala kommun. Vidare syftar arbetet till att analysera olika faktorer som bidrar till att identifierade styrmedel potentiellt kan implementeras i traditionella stadsdelar.   Kommunens och de privata aktörernas perspektiv utforskas genom en kvalitativ semi-strukturerad intervjumetod. För identifierandet av de olika styrmedlen som använts i Rosendal intervjuas fyra respondenter som varit med vid skapandet av stadsdelen. Avslutningsvis analyseras traditionella stadsdelar genom en gruppintervju där tre respondenter anställda på Uppsala kommun ingår.  Studiens resultat åskådliggör administrativa, ekonomiska samt informativa styrmedel som har föranlett till bilreducerande åtgärder. Cykelhus på markplan, gratis medlemskap i bil- och cykelpool, smala gator med delat utrymme samt valarkitektoniska åtgärder genom placering av parkeringshus i stadsdelens perifera områden som innebär att individer måste transportera sig längre för att ha åtkomst till bil är exempel på några vidtagna åtgärder. Studiens resultat indikerar även att bilreducerande åtgärder är komplexa i traditionella stadsdelar eftersom kommunen inte har rådighet över kvartersmark där de inte är huvudman vilket är vanligt i dessa stadsdelar. Resultatet påvisar även kommunala ingrepp i traditionella stadsdelar gällande bilreducernade i form av förtätning, reglering av parkeringspriser, omvandling av det fysiska rummet samt användandet av indirekta styrmedel som vägleder privata aktörer i en bilreducerande riktning.

Frågeställning: Vilken typ av människor har störst benägenhet att ändra sina resvanor?Vilka marknadsföringsstrategier är bäst lämpade för att få Eskilstunas invånare att ändra sina attityder och beteenden så att de väljer mer hållbara resealternativ? Syfte: Syftet med denna uppsats är att presentera marknadsföringsåtgärder som Eskilstuna kommun kan använda sig av för att främja hållbart resande samt att redogöra vilka målgrupper dessa åtgärder bör riktas mot. Metod: Vi valde att göra en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Kvantitativ data har vi hämtat från sekundärkällor i form av tidigare undersökningar som är gjorda i Eskilstuna och andra jämförbara kommuner i Sverige. Primärdata i denna studie är kvalitativ och kommer från intervjuer med olika personer som jobbar med att främja hållbart resande. Teorin och empirin vävdes sedan samman till en analys. Slutsats: I slutsatsen presenterar vi vilka målgrupper som är intressanta att arbeta med samt med vilka marknadsföringsåtgärder vi anser att Eskilstuna kommun bäst kan nå dem. Vår förhoppning är att de åtgärder vi presenterat kommer till användning för Eskilstuna kommun och att de kommer föra med sig en beteendeförändring. / Research questions: What kind of people is most likely to change their travel habits?Which marketing strategies are best suited to get Eskilstuna’s residents to change their attitudes and behaviors so they will choose more sustainable travel options Purpose: The purpose of this paper is to present different marketing measures which Eskilstuna municipality can use to promote sustainable travel and to present which target groups such measures should be directed towards. Method: We chose to use a combined quantitative and qualitative research method. Quantitative data was obtained from secondary sources in the form of previous investigations that were made in Eskilstuna and other comparable municipalities in Sweden. The primary data in this study is qualitative and comes from interviews with various people who are working to promote sustainable travel. The theory and empirical data were woven together to constitute an analysis. Conclusion: In the conclusion, we present the target groups that are of interest to work with and with which marketing measures we consider Eskilstuna municipality best can reach them. We hope that the measures we have presented will be useful for Eskilstuna municipality and that they will lead to behavioral change.