1 |
Corporate Mobility as a Valuable Service? : An Exploratory Study from a Business Model Perspective / Corporate Mobility as a Valuable Service? : En utforskande studie ur ett affärsmodellsperspektivLINDBLAD, SOFIE, NYGÅRDS, SUSANNA January 2018 (has links)
In light of globalisation and sustainability challenges, the potential of shared mobility, or Mobility as a Service (MaaS), has been acknowledged as a way to improve mobility and transport both for the individual user and society at large. A specific type of mobility is that of corporate mobility, or how companies enable their employees to transport themselves during the workday as well as to and from work. This is a an area where MaaS has previously not been applied, thus potentially creating an unexplored business opportunity for someone to offer shared mobility as a service towards companies in need of efficient corporate mobility. To investigate the new solution of corporate Mobility as a Service (cMaaS) and the potential to transform it into a service offered to external customers, this study has been carried out as a single case study applying a business model perspective to the pilot project Sustainable Mobility Services Södertälje, where MaaS is applied to an existing corporate mobility solution. Inquiries have revolved around what constitutes a cMaaS service and what value is created from it, as well as what value a potential customer and their potential users envision. Lastly, we investigate practical challenges associated with our specific case, as well as strategic challenges regarding the business model design for cMaaS. Our findings help to describe the novel concept of cMaaS and propose a definition of it, based on previous definitions of corporate mobility and MaaS. Furthermore, the study concludes that value from cMaaS is multi-dimensional and hard to account for in a single value proposition, both due to the interrelationship between customer and users, and the sustainability value created from it. This is especially critical since cMaaS is a user-centric service. Lastly, the study concludes that the development of a business model for cMaaS is subject to a number of challenges, however this is not a sign that cMaaS is not a promising business opportunity, but rather that it is in an early stage. An experimental approach to it is beneficial, however it is crucial to continue development in an informed way, building on acquired knowledge to improve the experiment and to ultimately decide if cMaaS is an attractive business opportunity and if so, what the most suitable business model is. / I takt med globalisering och ökande hållbarhetsutmaningar har potentialen i delad mobilitet, eller Mobility as a Service (MaaS), fått allt mer uppmärksamhet, som ett sätt att förbättra mobilitet och transporter både för den enskilda användaren och för samhället i stort. En särskild typ av mobilitet handlar om företags interna transporter (Corporate Mobility), det vill säga hur företag kan förbättra transport för sina anställda, både under arbetsdagen och till och från jobbet. MaaS har inte tidigare applicerats på den typen av mobilitet, och det skulle kunna vara en intressant affärsmöjlighet att erbjuda delad mobilitet som en service, till företag med behov av välfungerande interna transporter. Syftet med denna studie har varit att undersöka kombinationen av delad mobilitet (MaaS) och företags interna transporter (Corporate Mobility), kallat corporate Mobility as a Service (cMaaS), och möjligheten i att sälja den som en tjänst till externa kunder. För att uppnå det har studien genomförts som en enfallsstudie där ett affärsmodellsperspektiv applicerats på pilotprojektet Sustainable Mobility Services Södertälje, som introducerar MaaS i ett företags existerande interntransportsystem. Undersökningarna har handlat om vad en cMaaS-lösning innefattar och vilket värde det skapar, samt vilket värde en potentiell kund och dess potentiella användare vill ha från det. Dessutom har utmaningar kring att sälja och definiera en affärsmodell för cMaaS undersökts. Våra resultat bidrar till att beskriva konceptet cMaaS och vi föreslår en definition av det, baserad på definitioner av företags interna transporter och MaaS. Vidare indikerar resultaten att värde från cMaaS är multi-dimensionellt och därför svårt att beskriva i en enda value proposition, detta både på grund av den inbördes relationen mellan kunden och användarna, och hållbarhetsvärdena cMaaS skapar. Detta är särskilt kritiskt eftersom cMaaS är en användarfokuserad tjänst. Till sist visar resultaten att affärsutvecklingen av cMaaS står inför ett antal utmaningar, men att det inte nödvändigtvis innebär att cMaaS inte är en lovande affärsmöjlighet, utan snarare att utvecklingen är i ett tidigt skede. Att testa sig fram med en experimentell affärsutveckling kan vara bra, men det är också viktigt att göra det på ett strukturerat sätt, och bygga vidare på insamlad kunskap för att justera och förbättra testandet. På så vis kan man uppnå målet att avgöra om cMaaS är en attraktiv affärsmöjlighet, och i så fall hur en lyckad affärsmodell ser ut.
|
2 |
Konzeption, Stand der Umsetzung und Weiterentwicklung von multimodalen Mobilitätsflatrates & -paketenNied, Julius 06 February 2020 (has links)
Diese Arbeit befasst sich detailliert mit multimodalen Mobilitätsflatrates und -paketen im Zusammenhang mit Mobility-as-a-Service (MaaS) und liefert eine ganzheitliche Gesamtschau zu diesem Forschungsgebiet. Dabei werden verschiedene wissenschaftliche als auch praktische Ansätze zur Konzeption aufgezeigt, woraus jedoch noch keine favorisierte Ausführung hervorgegangen ist. Dies hängt mit der Aktualität des Themas und den erst wenig umgesetzten Beispielen in der Praxis zusammen. Herausforderungen treten insbesondere im regulatorischen, wirtschaftlichen und im geringeren Umfang auch im technischen Kontext auf. Der wichtigste Aspekt bei der Konzeption ist die Wirtschaftlichkeit, weshalb es unabdingbar ist, die Nachfrage und die Angebotskonditionen sorgfältig zu ermitteln. Der ÖPNV stellt bei den Mobilitätspaketen das Rückgrat dar, der durch zusätzliche andere Verkehrsdienstleistungen erweitert wird. Multimodale Mobilitätsflatrates und -pakete verfügen über die Fähigkeit die verschiedenen Verkehrsdienstleistungen zu kombinieren und dabei teilweise eine einfachere, komfortablere, nachhaltigere und auch günstigere Mobilität zu realisieren als dies mit dem eigenen Auto möglich wäre. Verschiedene Ansätze zur zukünftigen Weiterentwicklung schließen diese wissenschaftliche Arbeit ab.:Abbildungsverzeichnis
Tabellenverzeichnis
Abkürzungsverzeichnis
Glossar
1 Einführung
1.1 Hintergrund
1.2 Untersuchungsgegenstand und Forschungsfragen
1.3 Inhalt und Aufbau
2 Grundlagen und Klassifizierung
2.1 Definitionen
2.1.1 Bündelung
2.1.2 Flatrate
2.1.3 Mobility-as-a-Service (MaaS)
2.2 Literaturüberblick zur Klassifizierung von Mobilitätsflatrates und -paketen
innerhalb von MaaS
3 Konzeption von multimodalen Mobilitätsflatrates und -paketen
3.1 Stakeholder und Ecosysteme
3.1.1 Stakeholder
3.1.2 Ecosysteme
3.2 Kontext und Anforderungen
3.2.1 Technischer Kontext
3.2.2 Regulatorischer und gesetzlicher Kontext
3.2.3 Wirtschaftlicher Kontext
3.3 Produktkonzeption
3.3.1 Allgemeines und Theorie
3.3.2 Produktgestaltung
3.3.3 Produktbündelung
3.3.4 Produktpreisbestimmung und Zahlungsbereitschaft
3.3.5 Produkterweiterung
3.4 Chancen und Risiken
3.5 Business Model Canvas
4 Stand der Umsetzung
4.1 Übersicht Anwendungsbeispiele
4.2 Whim
4.2.1 Geschäftsmodell
4.2.2 Produkt
4.2.3 Erfahrungen und Auswirkungen
4.2.4 Zukunft
4.3 UbiGo
4.3.1 Geschäftsmodell
4.3.2 Produkt
4.3.3 Erfahrungen und Auswirkungen
4.3.4 Zukunft
4.4 swa Mobil-Flat
4.4.1 Geschäftsmodell
4.4.2 Produkt
4.4.3 Erfahrungen und Auswirkungen
4.4.4 Zukunft
4.5 SBB Green Class
4.5.1 Geschäftsmodell
4.5.2 Produkt
4.5.3 Erfahrungen und Auswirkungen
4.5.4 Zukunft
4.6 Zusammenfassung der Praxisbeispiele
5 Weiterentwicklung und Ergänzung um branchennahe Dienstleistungen und
Produkte
5.1 Weiterentwicklung
5.1.1 Roaming
5.1.2 Gamification und verhaltensbeeinflussende Maßnahmen
5.1.3 Ticketportfolio
5.1.4 Verhältnis Sharing und Owning
5.2 Ergänzung um branchennahe Dienstleistungen und Produkte
5.2.1 Versorgungs- und Immobilienbranche
5.2.2 Finanz- und Versicherungsbranche
5.2.3 Medienbranche
5.2.4 Lokale Gastronomie und lokaler Einzelhandel
5.2.5 Lieferservices und Logistik
6 Schlussbetrachtung
6.1 Zusammenfassung
6.2 Offene Forschungsfelder
6.3 Schlussfolgerungen und Ausblick
Anhang
Literaturverzeichnis / This thesis examines multimodal mobility flat rates and packages in relation to Mobilityas-a-Service (MaaS) in detail and provides a holistic overview of this field of research. Various scientific as well as practical approaches to the concept are outlined but have not resulted in a favoured version yet. This is due to the recency of this topic and the fact that only a few cases have been implemented in practice. Challenges particularly arise in regulatory, economic and, to a lesser extent, technical contexts. The most important aspect in the design is economic efficiency. Therefore, it is essential to carefully determine demand and service conditions. Public transport is the backbone of mobility packages, which is complemented by other transport services. Multimodal mobility flat rates and packages have the capability to combine the various transport services and to realise a simpler, more comfortable, more sustainable and more affordable mobility compared to car-ownership. Finally, several approaches for future development complete this academic thesis.:Abbildungsverzeichnis
Tabellenverzeichnis
Abkürzungsverzeichnis
Glossar
1 Einführung
1.1 Hintergrund
1.2 Untersuchungsgegenstand und Forschungsfragen
1.3 Inhalt und Aufbau
2 Grundlagen und Klassifizierung
2.1 Definitionen
2.1.1 Bündelung
2.1.2 Flatrate
2.1.3 Mobility-as-a-Service (MaaS)
2.2 Literaturüberblick zur Klassifizierung von Mobilitätsflatrates und -paketen
innerhalb von MaaS
3 Konzeption von multimodalen Mobilitätsflatrates und -paketen
3.1 Stakeholder und Ecosysteme
3.1.1 Stakeholder
3.1.2 Ecosysteme
3.2 Kontext und Anforderungen
3.2.1 Technischer Kontext
3.2.2 Regulatorischer und gesetzlicher Kontext
3.2.3 Wirtschaftlicher Kontext
3.3 Produktkonzeption
3.3.1 Allgemeines und Theorie
3.3.2 Produktgestaltung
3.3.3 Produktbündelung
3.3.4 Produktpreisbestimmung und Zahlungsbereitschaft
3.3.5 Produkterweiterung
3.4 Chancen und Risiken
3.5 Business Model Canvas
4 Stand der Umsetzung
4.1 Übersicht Anwendungsbeispiele
4.2 Whim
4.2.1 Geschäftsmodell
4.2.2 Produkt
4.2.3 Erfahrungen und Auswirkungen
4.2.4 Zukunft
4.3 UbiGo
4.3.1 Geschäftsmodell
4.3.2 Produkt
4.3.3 Erfahrungen und Auswirkungen
4.3.4 Zukunft
4.4 swa Mobil-Flat
4.4.1 Geschäftsmodell
4.4.2 Produkt
4.4.3 Erfahrungen und Auswirkungen
4.4.4 Zukunft
4.5 SBB Green Class
4.5.1 Geschäftsmodell
4.5.2 Produkt
4.5.3 Erfahrungen und Auswirkungen
4.5.4 Zukunft
4.6 Zusammenfassung der Praxisbeispiele
5 Weiterentwicklung und Ergänzung um branchennahe Dienstleistungen und
Produkte
5.1 Weiterentwicklung
5.1.1 Roaming
5.1.2 Gamification und verhaltensbeeinflussende Maßnahmen
5.1.3 Ticketportfolio
5.1.4 Verhältnis Sharing und Owning
5.2 Ergänzung um branchennahe Dienstleistungen und Produkte
5.2.1 Versorgungs- und Immobilienbranche
5.2.2 Finanz- und Versicherungsbranche
5.2.3 Medienbranche
5.2.4 Lokale Gastronomie und lokaler Einzelhandel
5.2.5 Lieferservices und Logistik
6 Schlussbetrachtung
6.1 Zusammenfassung
6.2 Offene Forschungsfelder
6.3 Schlussfolgerungen und Ausblick
Anhang
Literaturverzeichnis
|
3 |
Mobility services outside the cities : Development of mobility services in rural areas with self-driving technologyLindén, Thomas, Ishimwe, Toussaint January 2018 (has links)
This thesis aims to create a first draft of a value-driven business model describing a mobility service for areas outside cities, which uses self-driving vehicles. The methodology used to fulfil the aim is based on service design thinking. User studies are conducted using qualitative interviews to explore the mobility needs and behaviour in rural areas. This is then combined with a morphological analysis, which is used as a structuring method for creating new business model concepts for the mobility service. Finally, stakeholder interviews are conducted in order to revise the developed business model and to find out their opinions about the proposed mobility service. The resulting mobility service is a feeder-service that includes self-driving vehicles, operated by the public transport authority. The study shows that a concept with self-driving vehicles like this would meet the users' mobility needs. Regarding the implementation of the service, stakeholders involved have driving factors that could facilitate the implementation, such as cost savings, increased accessibility, rural development, and environmental aspects. However, some barriers are identified as well, that mainly concerns the sparse structure and long distances in rural areas, the dimension of the vehicle fleet, laws and regulations, but also the psychological barriers such as acceptance of the users to go from using their own car to utilize self-driving vehicles in a mobility service.
|
4 |
Desired Qualities of Mobility-as-a-Service : Informing User-centred Service DesignBaduna, Maryam January 2021 (has links)
Desired qualities of Mobility-as-a-Service (MaaS) represent what potential users want, hope for, and expect of MaaS without having experienced the service yet. Knowledge about the desired qualities is essential to design MaaS to meet users’ needs. However, little attention has been paid to understand potential users' desired qualities in the literature on MaaS. This paper addresses this void in literature with an explorative study with potential MaaS users in Sweden. The results of the study are desired qualities of MaaS such as reliability, entertainment and inclusivity. The study contributes with a thematization and classification of desired qualities of MaaS. The themes are desired qualities that make life easier, desired qualities that provide assurance, desired qualities that reward, desired qualities that appeal to inclinations and desired qualities that maintain preferred habits. The four levels of classification are functional, emotional, life-changing, and social significance. Researchers and service designers could work backward from these desired qualities to design user-centred services towards user satisfaction.
|
5 |
Mobility-as-a-Service (MaaS) for disincentivizing car ownership and use in ReykjavíkQuintana, Francisco Javier Ari January 2021 (has links)
Iceland faces problems in achieving decarbonization goals, especially regarding its transportation sector having highly car-oriented passenger transport in the capital city, Reykjavík. Therefore, there is a need to shift toward more sustainable transport modes. It is well established that private and car-centered mobility regimes impose externalities on the environment and the livability of cities. Mobility-as-a-Service (MaaS) is a recent mobility service concept that poses a promising solution to shift much of the travel demand within urban settings from private car ownership to shared mobility. This thesis aims to determine whether MaaS can function as a disincentive for private car ownership and find use in the context of Reykjavík, Iceland. Specifically, it provides an initial investigation on how influences on car ownership and use, and opinions on shared mobility services and the concept of MaaS may differ between different demographic groups. To test whether MaaS can function as a disincentive for private car ownership and use in Reykjavík, an online survey was distributed to car owners in the city. Respondents volunteered and were asked to respond to two sets of inquiries relating to perceived influences on car ownership and use, and sentiments on shared mobility and MaaS, respectively. The responses were inferentially analyzed. The results showed that in Reykjavík’s current state (i.e. public transport infrastructure and built environment), MaaS would struggle to disincentivize car ownership and be adopted city-wide. However, the younger generations are the most promising first adopters of the service. The results suggest that the city should focus on increasing urban densification and enhancing public transport. Furthermore, the results suggest that as these factors are enacted, the disincentivizing function of MaaS may become more effective. In line with this, further research should be focused on how to facilitate first adopters in their use of MaaS.
|
6 |
mFUND-Projekte im Porträt - 7 Fragen an DG4MaaSWissenschaftliches Institut für Infrastruktur und Kommunikationsdienste 31 January 2022 (has links)
Ein Gespräch mit Prof. Dr.-Ing. Michael Ortgiese, Professor für Verkehrswesen an der Fachhochschule Potsdam und Leiter des mFUND-Projekts Data Governance Regeln für Mobility-as-a-Service (DG4MaaS).
|
7 |
Mobility as a Service: Exploring Young People’s Mobility Demands and Travel Behavior / Mobilitet som tjänst: Ett utforskande av unga människors resvanor och beteendeJohansson, Mårten January 2017 (has links)
Increasing vehicular travel and environmental issues are trends increasing the pressure on urban transport systems. The new concept Mobility as a Service (MaaS) is one approach to tackle these challenges. The aim of MaaS is to reduce the need of the private car and increase the use of shared resources by providing one single application that integrates all transport modes, payment, and services. Several ongoing societal trends such as urbanization, technologic development, and sharing economy are examples of reasons for the emergence of MaaS. Young people are often leading the development and are early adopters of new technologies. The mobility demands of young people today and in the future will therefore play an important role in the implementations of MaaS. This qualitative study uses focus groups to explore mobility demands today and in the envisioned future of young people (aged 15-23) living in Stockholm. Our understanding of travel behaviour and mobility demands among young people is limited, and this study also aims to get deeper understanding of the underlying values and attitudes towards mobility that influence those demands and behaviours. This study aims to answer how young people’s mobility demands look like and if they correspond to the visions of MaaS as stated by developers and experts of the concept. Findings indicate that mobility demands and behaviour are strongly influenced by parents, and underlying values such as ‘Freedom’ and ‘Comfortable life’ affect mobility more than factors such as availability and travel time. There is little need for increased accessibility to transport today and in the envisioned future. Findings also indicate a relatively widespread environmental awareness, but an unwillingness to convert awareness to change of behaviour. The demands of young people correspond to some extent with the visions of MaaS, and the probability of young people to adopt MaaS and to choose environmentally friendly journey is high if demands for convenience and comfort are fulfilled.
|
8 |
New challenges for transport planning : the institutionalization of mobility as a service in the Stockholm regionKriukelyte, Erika January 2018 (has links)
The new trends and challenges are transforming the traditional way of thinking and planning transport systems, with concepts like mobility as a service (MaaS) developing as a result of these transformations. Whilst, the concept of MaaS is still considered new, it is attracting attention from both researchers as well as actors involved within the transport sector. Countries are investigating, testing, and developing the MaaS concept, and Sweden is an active participant in this process with leading pilot projects and other initiatives in metropolitan areas of Stockholm and Gothenburg. However, the definition and ideas about this mobility solution are still not fully defined, and it is not clear how the implementation of the new ideas could and should be institutionalized in the real-life practices. Therefore, this thesis explores and discusses the institutionalisation of MaaS in the public sector in the Stockholm region. The theoretical approach of this thesis is based on institutional theory, which is used to guide the collection of data and analysis of the gathered dataset. The study utilises the method of document analysis and semi-structured interviews to collect information and abductive reasoning for further investigation. The empirical analysis draws attention to three overall aspects of ongoing institutionalization of MaaS: 1) the explanation of the process and drivers of it; 2) the emergence of new challenges; 3) and the impact of the institutionalization of MaaS to the public organizations. The final discussion suggests that in the Stockholm region the institutionalisation of MaaS is still nominal and uncertain when considered in general transport planning between the public organisations. However, the actors discussed are in the process of identifying the core challenges and are working to address them. These actions and changes manifest in the transforming roles and positions with the actors' network; in the development of new collaborations; and in the altering of future ambitions in the transport planning and the linkages to the long-term spatial infrastructural planning, which still lacks attention. The study outlines key areas of future research, including issues with the evolving requirements MaaS can bring to the transport infrastructure and the need for short- and long-term analysis of the MaaS impact to the sustainable transport system. / Nya trender och samhällsutmaningar har skapat ett förändringstryck gentemot den traditionella transportplaneringen, vilken i sin tur har banat väg för nya begrepp och lösningar – t ex mobilitet som tjänst (MaaS). MaaS är ett relativt nytt fenomen, som har rönt stor uppmärksamhet bland forskare, myndigheter och privata aktörer inom transportsektorn. Flera länder och stadsregioner undersöker, testar och utvecklar just nu olika typer av MaaS lösningar. Sverige är en aktiv aktör på området, och sjösätter pilotprojekt och andra initiativ bl. a. i storstadsområdena Stockholm och Göteborg. Samtidigt är det fortfarande inte helt tydligt vilken roll MaaS kan ha i det urbana transportsystemet, och det finns betydande osäkerheter gällande hur MaaS skulle kunna genomföras i större skala, i praktiken. I denna uppsats undersöks den pågående institutionaliseringen av mobilitet som tjänst hos aktörer inom offentlig sektor i Stockholmsregionen. Uppsatsen grundas i institutionell teori, som tillämpas i en analys av policydokument och intervjuer med nyckelaktörer från offentliga organisationer inom transportplanering. I den empiriska analysen riktas uppmärksamhet mot tre övergripande aspekter av vikt för den pågående institutionaliseringen av MaaS: 1) viktiga steg och drivkrafter i institutionaliseringsprocessen hittills; 2) samtida utmaningar och problem; 3) konsekvenser för offentliga planeringsaktörer. Studien visar sammantaget på att det pågår en institutionalisering av MaaS i Stockholmregionen, men att den fortfarande är nominell och osäker – inte minst med tanke på den blygsamma roll som MaaS ännu spelar i transportplaneringen som helhet. De nyckelaktörer som uppmärksammas är emellertid redan på väg att identifiera och ta sig an de utmaningar som de har mött hittills, där de svåraste rör förändringen av roller och positioner, behov av att utveckla nya samarbeten samt förändrade ambitioner och mål för transportplaneringen i stort där konsekvenserna för långsiktig infrastrukturplanering fortfarande inte uppmärksammas i någon större utsträckning. Studien identifierar ett antal problem som behöver undersökas ytterligare, t ex konsekvenserna av MaaS för långsiktig transportinfrastrukturplanering och behovet av kort- och långsiktiga analyser av vad MaaS kan bidra med i arbetet för ett långsiktigt hållbart transportsystem.
|
9 |
Possible Implications of Mobility as a Service in a Mid-sized City : A Case Study of a Utility Company / Möjliga implikationer av Mobility as a Service i en medelstor stad : En fallstudie av ett verktygsföretagNilsson, Sara January 2019 (has links)
The human behaviour is the greatest source of greenhouse gas emissions, and according to the Paris Agreement, the transport sector should lower their emissions by 70 % compared to the year 2010. Today, many organizations seek competitive advantage from service-oriented business opportunities to create further value for customers by fulfilling their problem and need. A sustainable transport alternative that has become more popular around different cities is Mobility as a Service (MaaS). MaaS is a possible strategy for organizations to support climate change and develop further services to their customers. The concept aims to offer an alternative to travel more sustainable. MaaS consists of several service providers that offers a combined service through an integrated platform, which aims to be a more convenient and less expensive option. Today, there are four major aspects that need to be fulfilled to implement the service. Apart from the concept, political and government support are essential. Sharing economy has not only become a trend but something the society is facing. Therefore this study will investigate the possibility of a mobility concept through a business model perspective where circularity and sustainability supplementary are lifted through layers to understand the business opportunity more thoroughly. Local service providers and the utility company were interviewed to understand the feasibility of MaaS in relation to existing capabilities in the city. The study concludes that it is a large project to develop a service-oriented strategy that usually is uncommon for utility companies. Today, external partners or new businesses are needed for a MaaS solution to become marketable in Skellefte˚a. However, being first on the market can have long-term advantages and create a lock-in effect. Although, consumer perspective is an essential parameter that future research needs to investigate in to fully understand the business potential. / Det äanskliga beteendet är en avgörande faktor till utsläpp av fossila bränslen och enligt Paris avtalet så ska transportsektorn minska utsläppen av fossila bränslen med 70 % i jämförelse med 2010. Till följd av det så söker sig många organisationer till mer service inriktade koncept för att främja hållbarhet och skapa nya affärsmöjligheter genom att erbjuda kunder ett ökat värde genom att erbjuda mer anpassade erbjudanden och tjänster. Mobility as a Service (MaaS) är ett relativt nytt hållbart koncept som har etablerats i allt fler städer, och det är en möjlighet för organisationer inom transportsektorn att bli mer miljövänliga och stötta klimatavtalet. Konceptet erbjuder en möjlighet att resa mer hållbart genom att integrera flera olika transport alternativ i en och samma plattform. Genom att erbjuda flera tjänster i en och samma applikation kan resekostnaderna minskas och det kan ge upphov till ett flexiblare och mer anpassat resealternativ efter varje individs enskilda behov. Idag finns inget flexibelt resealternativ för invånarna i samhället, och det är en perfekt möjlighet för bolag att undersöka ifall de har resurser att ingå i ett sådant koncept. Det finns fyra distinkta krav som måste uppfyllas om MaaS är lämpligt att implementera i en stad och även statliga och politiska finansiella medel och stöd är nödvändigheter som behöver undersökas. Delningsekonomi har blivit en allt vanligare trend och det ställer samhällen för en kommande omställning. Därav kommer denna studie att undersöka MaaS från ett affärsmodellsperspektiv där delning och cirkulär ekonomi tillämpas närmare genom två komplimenterade lager av ett affärsmodells ramverk. Förutsättningarna för konceptet ges av intervjuer av lokala transport aktörer i staden samt av energibolaget för att förstå rimligheten av en mobilitetslösning i staden. Studien visar att det är ett omfattande projekt som inriktar sig på tjänsterelaterade strategier som är en ovanligt för produktrelaterade bolag. Studien visar att det krävs fler aktörer för att implementera en mobilitetslösning och externa samarbeten är nödvändiga för att lyckas göra detta till en lönsam affärsmöjlighet. Idag är konceptet relativt nytt för de flesta lokala aktörerna och genom att investera och undersöka vidare i MaaS kan det på långsikt ge lönsamma följder och skapa en låsning effekt genom att vara först på marknaden. För att förstå närmare hur samhället och de blivande konsumenterna upplever en delad ekonomi och en integrerad tjänst krävs vidare påbyggnad av studien.
|
10 |
Konceptet mobilitet som tjänst : Viktiga kompetenser och möjliga utmaningar vid vidareutvecklingen av MaaS i Sverige. / : Key competencies and potential challenges in the further development of Maas in Sweden.Hallenberg, Josefin, Bergström, Jonas January 2016 (has links)
Transport and travel is necessary for our society to function. Today, the privately owned car stands for more than half of all personal trips in Sweden. In the last couple of years researchers have highlighted the idea that personal transport is facing a paradigm shift, which means a reduction in the use and dependent of the privately owned car and an increased focus on individuals buying their Mobility as a Service (MaaS). MaaS is described as an integrated mix of different mobility services which are arranged in the form of customized mobility packages to the customer. These mobility packages can be compared to a mobile phone subscription, which includes various mobility services, such as train, bus, subway, taxi, carpool, etc. in various amounts depending on the individual's changing needs. The individual can take care of their own travel planning, booking and payment via an app in their smartphone. What distinguish MaaS from other mobility services is that the customer can travel from door-to-door instead of a predefine station to another. There have been various Maas projects around the world in order to increase understanding of the concept of MaaS, there is still a lot of unanswered questions and researchers would like to see more studies in the field, in order to find factors that are important and vital to the concept MaaS. The aim of the thesis is to: Discuss some competences that may be significant for the further development of the concept Maas in Sweden and discuss potential challenges that may arise at further development of the concept MaaS in Sweden. This study is based on previous research and experiences and thoughts on the concept MaaS from various stakeholders with knowledge and experience of the concept. This study has an abductive approach. Primary data were obtained through qualitative semistructured interviews with eight people who have knowledge and experience of the Maas. The main conclusions in this study is that the competences that are most important in the development of MaaS is collaborative skills and competences required to create an attractive mobility package based on customer needs. One challenge identified in this study is the challenge of creating individualized mobility package in which different types of mobility services are integrated. Another challenge can arise when public and private organizations collaborate and when new organizations enter the transport network and try to cooperate with the established organizations / Transporter och resor är nödvändiga för att vårt samhälle ska fungera. Idag står den privatägda bilen för mer än hälften av alla personresor. Flera forskare har under de allra senaste åren lyft fram idén att persontransportsektorn står inför ett paradigmskifte, som innebär ett minskat användande och beroende av den egenägda bilen och ett ökat fokus på att individer köper sin förflyttning i form av en tjänst, Mobilitet som tjänst; Mobility as a Service (MaaS). MaaS beskrivs som en integrerad mix av olika mobilitetstjänster vilka arrangeras till kunden i form av skräddarsydda mobilitetspaket. Dessa mobilitetspaket kan liknas vid ett mobiltelefonabonnemang, där det ingår flera olika mobilitetstjänster, så som tåg, buss, tunnelbana, taxi, bilpool med mera i olika mängd beroende på individens skiftande behov. Via en app i en Smartphone sköter individen själv sin reseplanering, bokning och betalning. Utmärkande för en MaaS-tjänst är att kunden kan köpa tjänsten att bli förflyttad från den punkt där denne befinner sig till den punkt individen vill åka till. Det har genomförts olika MaaS-projekt runt om i världen i syfte att öka förståelsen för konceptet MaaS, frågorna inom detta område är ännu många och flera forskare menar att det skulle behöva göras flera studier i syfte att finna faktorer som är viktiga och avgörande för konceptet Mobilitet som tjänst. Syftet med examensarbete är att diskutera några kompetenser som kan tänkas bli betydelsefulla vid vidareutvecklingen av konceptet MaaS i Sverige samt diskutera möjliga utmaningar som kan uppstå vid vidareutvecklingen av konceptet MaaS i Sverige. Denna studie har en abduktiv ansats. Primärdata har insamlats genom kvalitativa semistrukterade intervjuer med åtta personer vilka har delvis olika kunskaper och erfarenheter av MaaS. De viktigaste slutsatserna som dras i denna studie är att de kompetenser som är mest betydelsefulla vid utvecklingen av MaaS är samarbetsinriktade kompetenser samt de kompetenser som krävs för att skapa ett attraktivt MaaS-bjudande utifrån kundens behov. En utmaning som identifieras i denna studie är utmaningen att skapa individanpassade mobilitetspaket i vilka olika typer av mobilitetstjänster ska integreras. En annan utmaning kan uppstå då offentliga och privata aktörer ska samarbeta samt då nya aktörer träder in i transportnätverket och ska samarbete med de etablerade aktörerna.
|
Page generated in 0.1166 seconds