Syftet med denna studie var att undersöka riskkommunikation rörande förhöjd terrorhotnivå i Sverige. Studien kommer främst fokusera på hur artiklarna kommunicerar risken bakom hotet och hur de beskrivs. Artiklarna är från Sveriges två största tidningar Aftonbladet och Expressen. Materialet i studien är nio artiklar som analyseras med en kvalitativ innehållsanalys av hur risken kring terrorhot kommuniceras tillsammans med känslor som trygghet och otrygghet. Teorier som spelar roll för kommunikationen och dess utformning är risksamhället, medielogik, trygghet och den andre. Hur effektiv riskkommunikation bör utformas har framställts genom tidigare forskning. Resultaten visade att riskkommunikationen kommuniceras tillsammans med verktyg inom riskkommunikation. Författarna av artiklarna använder sig främst av experter som ger råd till allmänheten för att kommunicera trygghet. Samtidigt som trygghet kommuniceras framkommer viss otrygghet genom tvetydiga budskap och instruktioner. Identifieringen av den andre sker i form av en stereotypisering av onda andra.

Purpose of this thesis is to study the impact of wind turbines on their surroundings. It also aims to analyze how the communication looks between the authorities, the planner and local residents prior to the establishment of wind turbines in Lännäs/Odensbacken in Örebro, where three wind turbines set up in a group. The results of this survey show that the participants experience themselves not as especially disturbed of the turbines in the form of large noise, shadows, and sleep disturbance indoors and outdoors. Participants felt that no change had taken place on the natural environment (52%) since the turbines became operational. It was 49% of participants had got no information about the establishment of Örebro Municipality, Örebro County Administrative Board or Wind Power Company. Scientists/­experts had the highest confidence of 86%, politicians and the media/journalists had least confidence. In the case of knowledge that people have about wind power's impact in their environment, the responses were "quite positive" under the effect of cleaner air (81%), on Odensbacken (79%), on housing value (44%), on outdoor recreation (38%) and on the property value (38%). According to this study, the three plants were well located, the works do not entail any major interventions in the landscape, impact and disruption on the local environment was limited and the area can be assessed as a rugged landscape of new elements. Local people in the area need more knowledge about impact of wind turbines on humans, plants, birds, animals and landscapes. The communication described in our case less participant friendly because there is no transparency. Confidence in the wind as renewable energy, for government agencies or for wind developer can damage players and officials do not choose the right methods for good communication. A lack of communication can thus increase the resistance and can even stop the wind developments in the region in the future. / Uppsatsens syfte är att studera vindkraftverkens påverkan på sin omgivning. Syftet är även att analysera hur kommunikationen ser ut mellan myndigheter, projektören samt närboende före etableringen av vindkraftverken i Lännäs/Odensbacken, i Örebro kommun, där tre vindkraftverk etablerats i en grupp. Resultaten av denna undersökning visade att deltagarna upplevde sig inte som speciellt störda av verken i form av stora bullerstörningar, skuggor, eller sömnstörningar inomhus respektive utomhus. Deltagarna tyckte att ingen förändring hade skett på naturmiljön (52%) sedan vindkraftverken togs i drift. Det var 49%  av deltagarna fick ingen information om etableringen av Örebro kommun eller från vindkrafts­bolaget. Forskare/experter hade det högsta förtroendet att ge information 86%, politiker och media/journalister hade lägst förtroende 29%. När det gäller kunskap som befolkningen hade om vindkraftens påverkan på sin omgivning svaren var ”ganska positivt” vid påverkan på renare luft (81%), påverkan på Odensbacken (79%), på boendemiljön (44%), på friluftsliv (38%) och på fastighetsvärde (38%). Enligt denna undersökning var de tre verken väl placerade, verken medför inte några stora ingrepp i landskapet, påverkan och störningar på närmiljön hade begränsats och området kan bedömas som ett tåligt landskap för nya inslag. Lokalbefolkningen i området behöver mer kunskap om vindkraft­verkens påverkan på människor, på växter, fåglar, djur och på landskap. Kommunikationen beskrivs i vårt fall som mindre deltagarvänlig eftersom det saknas öppenhet. Förtroendet för vindkraftverk som förnyelsebar energi, för myndigheter eller för vindkraftsbolaget kan skadas om aktörerna och tjänstemän inte väljer rätt metoder för en god kommunikation. En bristfällig kommunikation kan därmed öka motstånd och kan även stoppa vindkrafts­utvecklingen i området i fram tiden.

Dagligen utsätts vi för en stor mängd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Många av dessa kemikalier har en negativ påverkan genom att förgifta miljön men också oss människor. Barn och foster är speciellt utsatta för skadliga kemikalier och främst hormonstörande kemikalier. Detta eftersom de befinner sig i ett kritiskt utvecklingsstadium från fostertiden fram till vuxen ålder. Idag fokuserar mycket av arbetet kring kemikalier på redan födda barn, men mycket lite eller inget arbete görs i förebyggande syfte för att skydda foster under graviditeten. Den yrkesgrupp som träffar gravida och ger råd kring graviditeten är barnmorskor. Därför syftar denna studie till att undersöka hur gravida och barnmorskor upplever kommunikationen mellan dem om skadliga kemikalier. Utöver upplevelsen undersöker också studien vilka hinder och möjligheter som finns för en god riskkommunikation mellan barnmorskor och gravida kring skadliga kemikalier. Det teoretiska perspektivet för uppsatsen är Ulrich Beck och hans teori om risksamhället samt teorier om riskkommunikation. Studien har en kvalitativ ansats och metoderna som har använts är intervju och enkät. Intervjuer för att undersöka barnmorskornas upplevelser och enkäten var en internetbaserad enkät som har figurerat på ett socialt media (Facebook) för att få svar på gravidas upplevelser. Resultatet visar på flera hinder som barnmorskan upplever till exempel tidsbrist, brist på arbetsrutiner, riktlinjer och arbetsmaterial, okunskap och ett bristande intresse hos kollegor och organisation. Upplevda möjligheter är att frågan har börjat väckas. Det finns möjligheter till att utveckla arbetsrutiner och riktlinjer och att alla intervjuade barnmorskor är positiva till att frågan får mer utrymme. Upplevelsen av kommunikationen är bland annat att både barnmorskorna och gravida upplever att debatten och vetenskapen är svår att tolka, det finns en känsla av att det mesta utgör en risk samt att debatten och kommunikationen behöver nyanseras och få en vetenskaplig grund. Studiens slutsatser är att att dagens obefintliga riskkommunikation mellan gravida och barnmorskor bör utvecklas då både barnmorskor och gravida efterfrågar en kommunikation kring riskerna. / We are on a daily basis exposed to a large amount of chemicals that have been shown to be more or less dangerous. Many of these chemicals have a negative effect by poisoning the environment, but also humans. Children and fetuses are especially vulnerable to harmful chemicals and particularly endocrine disrupting chemicals. This is because they are in a critical stage of development from the fetal period to adulthood. Today, much of the work on chemicals are concentrate to already born children, but very little or no work is done as a preventive measure to protect the fetus during pregnancy. Midwives are the profession that meet the pregnant women continuously during the pregnancy and already informs the pregnant woman about different risks associated with the pregnancy. Therefore is the aim of this study to explore how pregnant women and midwives are experiencing their communication on harmful chemicals during pregnancy. In addition to the experience, is the aim to explore obstacles and opportunities that are needed for a good risk communication between midwives and pregnant women about harmful chemicals. The theoretical perspective of this paper is Beck and his "risk society" and theories of risk communication. The study has a qualitative approach and methods that have been used are interview and questionnaire. Interviews to explore midwives’ experiences and the survey were an online survey that has appeared on a social media (Facebook). The result indicates several obstacles that the midwife experience, for example: lack of time, lack of guidelines, work routines and working material. Ignorance and a lack of interest among colleagues and organization. Perceived opportunities are that the question has begun to be brought into action, there are opportunities to develop operating procedures and guidelines and that the interviewed midwives have a positive attitude to give the issue more space. The experience of the communication is that both the midwives and pregnant women perceive that the debate and the science is difficult to interpret, there is a sense that almost everything represents a risk and that the debate and the communication needs to be qualified and have a scientific basis. The study's conclusions are that today's non-existent risk communication between pregnant women and midwives should be developed as both midwives and pregnant women ask for a communication about the risks.

Goods that children come in contact with on a daily basis for example toys, electronics, textiles, household items, have attracted an increased attention in recent years because of a common occurrence of residues of potentially hazardous chemical substances. Some municipalities in Stockholm have developed plans for managing chemical risks and work systematically to phase out products containing hazardous substances. This thesis aims to contribute to an improved knowledge base for any future work with non-toxic nursery schools in Haninge. The study's focus is on the challenges encountered by conditions and problems of preschool personnel to manage chemical risks in early childhood environments. Primary data was collected through a qualitative approach based on semi-structured interviews with both the preschool staff and practitioners working in the central organization of the municipality. Identified key scientific studies and theories related to the concepts of risk management, risk perception and risk communication were used to put the results of the study in a larger context. A thematic analysis was then performed using developed indicators of effective risk management related to, for example, risk perception, accountability and internal and external risk communication. The results from this study show that most of the indicators of effective risk management are not met in the current situation. For example, the communication failure and pre-school staff's discretion is limited by budget, procurement contracts and imperfect knowledge while there is no routine monitoring work to follow up requirements associated with procurement. Haninge municipality can improve the pre-school staff conditions including setting higher standards in procurement, focus on communication and information, be clearer in its guidelines on hazardous chemicals in children's everyday lives and develop follow-up work around the requirements.

Denna kvalitativa studie undersöker riskförståelsen gällande brandrisker i hemmet hos boende i MKB:s studentlägenheter i Malmö och är således en målgruppsanalys. Studien behandlar teorier kring riskförståelse, målinriktad handling, risk och genus, samt ämnesinvolvering och bidrar till att utveckla kunskapen kring attityder, motivationer och praktiker gällande brandrisker och brandsäkerhet i hemmet vilket i sin tur kan leda till effektivare strategisk kommunikation. Genom enskilda djupintervjuer på ämnet med boende i fyra olika studenthus runtom i Malmö erbjuder studien en större insyn i unga vuxnas riskförståelse och riskförebyggande praktiker. Resultaten vittnar dels om bristande medvetenhet och kunskap gällande ämnet, dels om bristande motivation och osäkerhet kring förebyggande åtgärder. I de fall där förebyggande åtgärder vidtogs, såsom att kontrollera att apparater och dylikt var avstängda, framställdes dessa ofta som undermedvetna handlingar och var därför något som få av respondenterna tycktes reflektera över. I de fall där respondenten varit med om, eller kände någon som varit med om, en mindre brandrelaterad olycka uttryckte respondenterna sig på ett sätt som kunde tolkas som att de inte lade så stor vikt vid händelsen och inte heller såg på situationen som så allvarlig. / This qualitative study investigates the risk understanding of fire risks in the home of residents in MKB:s student apartments in Malmö and is thus a target group analysis. The study deals with theories of risk perception, planned behaviour, risk and gender, as well as issue involvement and contributes to increase knowledge about attitudes, motivations and practices regarding fire risks and fire safety at home, which in turn can lead to more efficient strategic communication. Through individual in-depth interviews on the subject with residents in four different student houses around Malmö, the study offers a greater understanding of young adults' risk understanding and risk prevention practices. The results partly suggest a lack of awareness and knowledge about the subject, partly a lack of motivation and uncertainty about preventive actions. In cases where preventive practices were taken, such as checking that devices and the like were switched off, they were portrayed as subconscious actions and therefore something that few of the respondents seemed to consider. In cases where the respondent had been, or knew someone who had been, involved in a minor fire-related accident, the respondents expressed themselves in a way that could be interpreted as not ascribing the incident much importance, nor did they seem to perceive the situation as seriously.

Title: The Power of Communicative Strategies - A Multimodal Analysis of MSB´s Risk Communication to the Public In an era marked by increasing uncertainties and risks, effective communication from authorities has become crucial. This study examines the risk communication on Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) official website through a multimodal analysis method. By focusing on both textual and visual elements on the website, the study aims to critically examine how risks are constructed, communication is formulated, and recipients are portrayed.  The analysis of the MSB´s website reveals significant use of logically structured communication, appealing to individuals with an avoidant approach to risk communication. However, emotional elements also emerge in the communication to serve those requiring a more reality-based understanding of risks. This balance between logical and emotional communication suggests a presumption by MSB that recipients may be alarmed and thus prone to irrational action. Furthermore, the study shows that MSB assumes a pedagogical role in its communication, indicating an authoritarian relationship between the agency and the public. This authoritarian tone, coupled with a lack of interactivity, implies a transmission view of communication, where the agency is regarded as an expert conveying facts to a passive recipient. Lastly, regarding the construction of risks, the term "risk" is downplayed to avoid alarming, while an emotional message reinforces the sense of reality and possibly fear. This communication strategy challenges the agency's assumptions about recipients and emphasizes the need to adapt communication to appeal to a heterogeneous audience. By clarifying and analyzing these aspects of MSB's risk communication, this study contributes to a deeper understanding of the complex dynamics between authorities and the public in a digital age characterized by ever-increasing uncertainties and risks.

Vid pågående och långvariga miljö- och hälsorisker är det viktigt att kommunicera med invånare kontinuerligt. Denna enkätstudie undersöker därför informationsbehovet hos invånare vid förorenade områden och hur det överensstämmer med myndigheternas syn på kommunikationen. Vidare undersöks oro och riskuppfattning hos invånarna samt hos kommunikatörerna på kommunerna och länsstyrelserna. Undersökningen görs med glasbruksområden som exempel då studier pekar på förorening vid och i närheten av dessa områden men risken för människors hälsa inte är helt fastställd. Resultatet visar att en stor andel av, både invånare och myndigheternas kommunikatörer, tror att det finns risk för och är oroliga för hälsa, miljö och kommande generationers hälsa i närheten av de förorenade områdena. Oron för att bo i närheten är inte lika stor som oron för hälsa och miljö. Både riskuppfattningen och oron är större för miljö än för hälsa. Av dem som bor närmre än 5 km från närmsta glasbruk vill 68 % ha mer information vilket är fler än bland dem som bor längre ifrån, 31%. Tidigare information har de flesta fått från lokala media. Helst vill invånarna kommunicera med kommunen, länsstyrelsen, Naturvårdsverket och till viss del även med lokala media. De som bor närmre än 5 km från ett glasbruk vill ha information via papperstidning, informationsmöten och brev. Detta överensstämmer inte helt med myndigheternas åsikt där kommunikation främst skett via hemsidan och där hemsida, informationsmöten och sociala media är de kommunikationsvägar myndigheterna vill använda. Kommunen, länsstyrelsen och Naturvårdsverket anses som ansvariga för kommunikationen och det är flest som litar på dessa aktörer. Sammantaget visar studien att kommunikationen hittills kan ses som bristfällig och att det behövs förbättrad kommunikation vid långvariga miljö- och hälsorisker. Det finns, i det specifika fallet, utrymme för att förbättra kommunikationen och förutsättningarna är goda om kommunicerande aktörer ser upp för fallgroparna. / At ongoing and long-term environmental- and health risks is it important to communicate with the inhabitants continuously. This study therefore uses a survey to investigate the need for information among inhabitants and how it aligns with the authorities view on the communication. Further, worry and risk perception is examined among inhabitants and the municipalities and the county administration. The study is done with glasswork areas as an example since earlier research indicate contamination on and near these areas but the risk for human health is not yet established. The result show that a substantial share, of both inhabitants and the authority’s employees, thinks there is risk for and is worried about health, environment, and future generations health at contaminated sites. The worry about living close by is not as big as the worry about health and environment. Both risk perception and worry are greater for the environment than for health. Of the inhabitants living closer than 5 km from nearest glasswork, 68% wants more information which is more than among the inhabitants living further away, 31%. Previous information has most people got from local media. The inhabitants prefer to communicate with the municipality, the county administration, and the Swedish EPA and to some extent even with local media. The ones living closer than 5 km from a glasswork want information through newspapers, briefings and letters. This is not fully consistent with what the authorities think, where communication mainly occurred through the website and the website, briefing and social media are the ways authorities want to use for communication. The municipality, county administration and the Swedish EPA considers as responsible for the communication and these authorities got most trust among the inhabitants. Altogether this study shows that the communication so far can be considered as inadequate and that there is a need for improved communication at long term environmental and health risks. There is, in the specific case, room to improve the communication and the conditions are good, if the communicating actors watch out for pitfalls.

A chemical accident can cause damage in individuals, groups or entire communities. The injury may concern human life, property or the environment. An accident can affect a large part of society and requires cooperation between the actors involved. Different stakeholders need to be informed, but it is not certain how a message should be delivered and who should do it. The study's purpose is to study risk communication generally, as exemplified by the accident in Halmstad September 21, 2012, when a fire broke out in a warehouse in Halmstad harbor. How the involved persons experienced communication, What factors could affect the communication at such types of critical situations. In the study, two methods have been used. The first used method was a web-survey of people working in civil protection in Halmstad municipality, environmental office in Halmstad, the public living in the municipality, police, Coast Guard, industries and media. The second method was semi-structured interviews addressed to some of those affected who worked in media, police, coast guard, the company, emergency services and the local authority. This study showed that there were differences between the respondents' answers on how respondents perceived that there were risks to human health or the environment in this accident. Many of the respondents who responded to the survey felt that the risk communication worked well after the fire. This survey and semi- structured interviews showed that respondents felt that the municipality's website was a good information channel and the internet and social media could be a good source for the responsible authorities to quickly disseminate information to the public. This study showed that the municipality and emergency services were actors most concerned in this context when it came to communicating risks in major accidents where chemicals were involved and all respondents had great confidence to the emergency services and municipality.

This paper uses a comparative focus group method to explore the conditions for risk communication after a hypothetical nuclear accident requiring decontamination. This is achieved by examining and comparing how older men and younger women express their deeper thoughts and ideas about risk and risk communication, and possible dilemmas they might face in the event of such an accident. Four focus groups were conducted with 18 residents of Örebro (eight younger women and ten older men). The discussions were recorded, transcribed and analyzed thematically. The results showed clear differences between the groups in terms of frames of reference and ideas about their own actions. Similarities were found in how the view of risks related to radiation was dominated by fear, uneasiness and worry, and especially in how the need for information was expressed. The conclusions show that more research is needed to better understand the conditions for risk communication about such complex and stigmatizing issues in a Swedish context. / Denna uppsats använder en komparativ fokusgruppmetod för att undersöka förutsättningarna för riskkommunikation efter en hypotetisk kärnteknisk olycka som kräver sanering. Mer specifikt görs detta genom att undersöka och jämföra hur äldre män och unga kvinnor uttrycker sina djupare föreställningar om risk och riskkommunikation, samt möjliga dilemman de kan ställas inför vid en dylik olycka . Fyra fokusgrupper genomfördes med 18 personer bosatta i Örebro (åtta yngre kvinnor och tio äldre män). Diskussionerna spelades in, transkriberades och analyserades tematiskt. Resultaten visade på tydliga skillnader mellan grupperna vad gäller referensramar och föreställningar om det egna agerandet. Likheter framkom i hur synen på risker med strålning dominerades av rädsla, obehag och oro, och framförallt vilket informationsbehov respondenterna uttryckte sig ha. Slutsatserna pekar på att vidare forskning behövs för att bättre förstå förutsättningarna för riskkommunikation om sådana komplexa och stigmatiserade frågor i en svensk kontext.

Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka svenska konsumenters förhållningssätt, kännedom och informationssökning om kemikalier i kosmetiska produkter samt hur utbrett fenomenet kemofobi, den irrationella rädslan för kemikalier är. Framförallt har en kvantitativ ansats tillämpats i studiedesignen. Empirin samlades in med en webbaserad enkät som besvarades av 221 personer. Sociala bakgrundsfaktorer har ställts mot huvudvariablerna för att upptäcka möjliga samband. Respondenternas svar redovisas i resultatet med tabeller och grafer och jämförs sedan med en rad olika tidigare studier inom ämnet. Vårt resultat ger en indikation för förhållningssätten bland kvinnor, personer i medelåldern och högutbildade eftersom detta var den mest övervägande gruppen av våra respondenter. Resultatet indikerar på att det finns både en medelnivå av kemofobi och toxikologisk kunskap hos respondenterna. Det finns en negativ förknippning till begreppet kemikalier och riskmedvetenheten av kosmetiska produkter är inte speciellt utbredd. Sedan framgick även att informationssökningen kring innehållet i kosmetika är komplex då innehållsförteckningen som tillhandahålls till konsumenter är bristfällig i att kommunicera risker på ett lättförståeligt sätt. Därför behöver riskkommunikationen ses över för kosmetiska produkter men även att de ska riskbedömas och märkas likt andra produkter utan något undantag i kemikalieregleringen. Detta är ytterst viktigt för att säkerställa medvetna inköpsval och skydd av hälsa och miljö. / This study’s main purpose is to investigate Swedish consumers’ approaches, knowledge and how they search for information concerning chemicals in cosmetics as well as how widespread the phenomenon chemophobia, the irrational fear of chemicals, is. A mainly quantitative approach has been applied in the design of the study. Empirical data was collected with a web-based survey resulting in 221 respondents. Sociodemographic factors were connected to the main variables with the purpose of discovering possible correlations. The answers from the respondents are presented in the result with tables and graphs and then compared with several different studies on the subject. Our result indicates the views among women, middle-aged and people with higher education due to this being the most prevalent group of our respondents. The result indicates that there is a medium level of both chemophobia and toxicological knowledge among the respondents.There is a negative association with the word chemicals and the risk awareness for cosmetic products are not that widespread. Furthermore, it appeared that the information search concerning the contents of cosmetics are complex because the table of content that is provided to consumers is lacking in communicating risks in an understandable manner. Therefore, the risk communication concerning cosmetics should be evaluated and the products should also undergo the same risk assessments and labelling equal to other consumer products without exceptions in regulation. This is of outmost importance to ensure conscious purchasing behaviour and protection of health and the environment.