SAMMANFATTNING Bakgrund Barnmorskan har en viktig roll under en kvinnas graviditet då hon har kontinuerlig kontakt med kvinnan under graviditeten och en unik möjlighet att informera kring betydelsen av en hälsosam kosthållning. Att öka förståelsen för hur barnmorskorna känner inför kostrådgivning kan ge verktyg för att utveckla samarbetet mellan barnmorskor och dietister, och därmed förbättra mötet med den gravida kvinnan. Syfte Syftet med studien var att utforska hur bekväma barnmorskor var i sin roll att ge kostråd till gravida kvinnor både inom specifika kostområden och generellt. Metod En webbenkät med 22 frågor rörande barnmorskornas upplevda bekvämlighet vid kostrådgivning, hur de upplevde sin kunskap och vad de önskade att lära sig mer om skickades ut till minst 360 barnmorskor, varav 139 svarade. Materialet analyserades i SPSS (v.20). Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Generellt rankade barnmorskorna sin kunskap inom kost som hög, dock svarade endast 35% att de var bekväm att ge kostråd inom alla områden. De kostområden barnmorskorna kände sig mest bekväm med var fett, kolhydrater, mineraler och övervikt medan de var mindre bekväm med allergier och intoleranser, vegetarisk kost och modedieter samt minst bekväm med vegankost. Varken ålder, yrkeserfarenhet, vårdenhet eller storlek på arbetsort påverkade hur bekväma de kände sig. Slutsats Trots att barnmorskorna ansåg att de hade goda kunskaper kring kost kände de sig inte helt bekväma att ge kostråd till gravida kvinnor i alla situationer. Resultatet var oberoende av barnmorskornas ålder, yrkeserfarenhet, storlek på arbetsort eller vid vilken vårdenhet de arbetade, vilket tyder på att mer fortbildning borde erbjudas till alla barnmorskor samt att mer kostutbildning borde finnas i barnmorskornas utbildning. Framtida studier skulle kunna undersöka varför barnmorskorna kände sig mindre bekväma inom vissa kostområden.

Idag är människans påverkan på klimatet och den globala uppvärmningen ett ständigt återkommande ämne i samhällsdebatten. Det finns en mängd miljöcertifieringar som ska tydliggöra för konsumenten att varan är framställd på ett sätt som är hållbart ur miljösynpunkt och kan exempelvis röra djurhållning, arbetsvillkor eller andra faktorer som påverkar ett hållbart samhälle. Dessa certifieringar finns för att konsumenten ska få bättre kännedom om matens ursprung och produktion och på så sätt kunna fatta mer medvetna val av livsmedel.   Vår studie syftade till att undersöka hur konsumenter, i detta fall gravida kvinnor som väntar sitt första barn, resonerar när de står inför att välja en miljöcertifierad eller en icke-miljöcertifierad livsmedelsvara. Vi har även undersökt huruvida faktorerna kunskap, pris och tillgänglighet påverkar valet av vara. Utifrån vår undersökning har vi kunnat konstatera att det råder ett gap mellan respondenternas intention till beteende och hur deras beteende ter sig i verkligheten. Vi valde att använda oss av målgruppen gravida kvinnor som väntar sitt första barn då tidigare studier visat att föräldrar tenderar att i större utsträckning köpa miljöcertifierade produkter än innan de blev föräldrar. Vi ville se om denna förändring sker redan när kvinnan är gravid. Vi har inte kunnat se något ökat intresse för eller konsumtion av miljöcertifierade livsmedel hos respondenterna jämfört med innan graviditeten. Av faktorerna kunskap, pris och tillgänglighet var kunskap den enskilt största faktorn som påverkade val av miljöcertifierade livsmedel då de respondenter som hade mest kunskap inhandlade desto mer miljöcertifierade varor än de som saknade kunskap. Eftersom samtliga respondenter ansåg att mer information och kunskap skulle göra att de köpte mer miljöcertifierade varor stärker det vår slutsats att kunskap är den faktorn som har störst påverkan på respondenterna.    För våra respondenter var tillgänglighet inte ett problem då samtliga handlade på stormarknader där det generellt sett är bra utbud av miljöcertifierade varor. De respondenter som uppgav tillgänglighet som en anledning till att inte köpa miljöcertifierat valde ändå inte miljöcertifierade varor när tillfälle gavs vilket gör att vi tolkar tillgänglighet som en liten påverkansfaktor. Inte heller pris bedömer vi vara en viktig påverkansfaktor. Visserligen fanns det respondenter som uppgav pris som avgörande faktor men det var även dessa som hade låg kunskap och som trodde att mer kunskap skulle få dem att köpa mer miljöcertifierade livsmedel. Detta stärker ytterligare vår slutsats att kunskap är den största påverkansfaktorn. Slutligen kan vi konstatera att större delen av våra respondenter inte uppfyller den gröna köpbeslutsprocessen eftersom det fanns hinder på vägen som påverkade respondenten i dennes beslut.

Nedsatt psykiskt välbefinnande och graviditetsrelaterad stress innebär en risk för påfrestning på den gravida kvinnan samt kan påverka barnets utveckling negativt. Om det finns ett samband mellan nedsatt psykiskt välbefinnande och graviditetsrelaterad stress är dock mindre känt. Syftet med denna uppsats var att undersöka psykiskt välbefinnande och graviditetsrelaterad stress hos gravida kvinnor (medelålder = 30.9 år [range 19-43]) i Västerbotten, samt hur dessa tillstånd hör samman med varandra och med ett urval relevanta bakgrundsfaktorer. Enkäter besvarades av 448 kvinnor från graviditetsvecka 24 inom ramen för ett större forskningsprojekt (Northpop). Resultatet visade en hög prevalens av nedsatt psykiskt välbefinnande (27.9%) och att tillståndet kan höra samman med förhöjd graviditetsrelaterad stress samt med bakgrundsfaktorer som ålder, utbildning och sysselsättning. Den graviditetsrelaterade stressen gällde främst oro över barnets hälsa, missfall och/eller förlossningskomplikationer, samt ekonomi och/eller studie-/arbetssituation. Låg ålder visades ha ett samband med nedsatt psykiskt välbefinnande och ökad graviditetsrelaterad stress och låg utbildning hade ett samband med nedsatt psykiskt välbefinnande. Även sjukskrivna och studerande kvinnor verkade ha en högre risk att drabbas av nedsatt psykiskt välbefinnande och ökad graviditetsrelaterad stress. Denna kunskap kan vara av betydelse för utformande av preventiva insatser samt för vägledning i mötet med gravida kvinnor inom mödrahälsovården.

Abstract   Westerholm, I. (2011). Gravidas hälsovanor. Hälsopedagogiska programmet. Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle. This study aimed to investigate whether pregnant women change their health habits following recommendations and, if so, find out where they get this information from. Nineteen respondents participated in the study which was a non-random sample of pregnant women or women who were pregnant in the recent past, ranging from nine weeks of pregnancy to a mother who had her baby 17 months ago. Open-ended questions were answered and the results showed that counseling on health during pregnancy took place during the first visit to the maternal health care center. The main advice given regarded the foods women should avoid, to drink plenty of water and follow the plate model. Most respondents followed this advice carefully, more so if they were pregnant for the first time. Many participants searched more information about nutrition in pregnancy and this was mainly done through various internet sites but also through literature and acquaintances. To completely stop taking alcohol and tobacco when they found out they were pregnant was obvious to many respondents, however, there were some who felt that they could not completely resist the tobacco and went ahead anyway.   Keywords: pregnant women, health, recommendations.

No description available.

Bakgrund: Förlossningsrädsla klassificeras som lätt rädsla eller oro, måttlig rädsla samt svår eller intensiv förlossningsrädsla. Prevalensen av svår förlossningsrädsla hos gravida kvinnor uppskattas till 14 procent ur ett globalt perspektiv. Förlossningsrädsla kan ge konsekvenser i form av att kvinnor väljer att inte föda fler barn och eller att det går ofrivilligt lång tid mellan graviditeterna samt att kvinnorna kan uppleva mer smärta under en förlossning. Syfte: Syftet med den här metasyntesen är att beskriva upplevelser och rädslor hos förlossningsrädda kvinnor under graviditet och förlossning. Metod: Kvalitativ metasyntes med meta-ethnografi som analysmetod. Datainsamling har utförts i databaserna PubMed, Cinahl, Web of Science och PsycINFO. Totalt ingår 15 artiklar i metasyntesens resultat och dessa valdes ut efter kvalitetsgranskning. Resultat: Fyra huvudteman identifierades, Beskrivning av förlossningsrädsla, Rädsla för sin egen hälsa och det okontrollerbara, Rädslor i samband med möten i vården och Rädslor för barnets hälsa. Även sex underteman identifierades, Det oförutsägbara, Att inte ha kontroll, Den fysiska hälsan, Smärta, Möten med barnmorska och annan vårdpersonal och Interventioner. Slutsats: Resultatet visar att de vanligaste rädslorna som förlossningsrädda kvinnor har under graviditet och förlossning är rädsla för bristningar, smärta och att barnet ska skadas. De förlossningsrädda kvinnorna uppger även att de är rädda för att inte erhålla tillräckligt med stöd från barnmorskan. Klinisk tillämpbarhet: Den här metasyntesen visar att det är av stor vikt att identifiera och hjälpa förlossningsrädda kvinnor i ett tidigt stadie under graviditet för att kunna främja deras hälsa och förebygga förlossningsrädsla. För att hjälpa dessa kvinnor kan barnmorskan förslagsvis erbjuda föräldrautbildning för kvinnor som känner oro eller rädsla inför sin förlossning. Denna utbildning skulle kunna innehålla studiebesök på en förlossningsavdelning samt information om de vanligaste rädslorna och åtgärder som vidtas om komplikationer skulle uppstå. / Background: Fear of childbirth can be classified as low fear or worry, moderate fear and severe fear of childbirth. The prevalence of severe fear of childbirth among pregnant women is estimated to be 14 percent globally. Consequences of fear of childbirth is not wanting to have another child, involuntarily long time between pregnancies and more pain during labour. Method: Qualitative meta- synthesis with meta-ethnographic analysis method. Databases that was used to find the articles were PubMed, Cinahl, Web of Science and PsycINFO. Totally 15 articles are included in the meta-synthesis after a quality review. Results: Four main themes were identified Description of fear of childbirth, Fear of their own health and the uncontrollable, Fear associated with meetings with healthcare and Fear of the health of the child. Also six subtopics were identified, The unpredictable, Not having control, The physical health, Pain, Encounters with midwives and other healthcare professionals and interventions. Conclusion: The results showed that the most common fear among pregnant women with fear of childbirth were fear of tearing, pain and the health of the baby. The women with fear of childbirth is also afraid of encounter a midwife who would give inadequate support. Clinical implications: This meta-synthesis shows it is of huge importance to identify fear of childbirth in early pregnancy to promote health and reduce fear of childbirth. To help these women, the midwife may propose parental education for women who feel anxious or afraid of childbirth. This training could include study visits to a maternity ward as well as information on the most common fears and measures taken if complications should occur.

Dagligen utsätts vi för en stor mängd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Många av dessa kemikalier har en negativ påverkan genom att förgifta miljön men också oss människor. Barn och foster är speciellt utsatta för skadliga kemikalier och främst hormonstörande kemikalier. Detta eftersom de befinner sig i ett kritiskt utvecklingsstadium från fostertiden fram till vuxen ålder. Idag fokuserar mycket av arbetet kring kemikalier på redan födda barn, men mycket lite eller inget arbete görs i förebyggande syfte för att skydda foster under graviditeten. Den yrkesgrupp som träffar gravida och ger råd kring graviditeten är barnmorskor. Därför syftar denna studie till att undersöka hur gravida och barnmorskor upplever kommunikationen mellan dem om skadliga kemikalier. Utöver upplevelsen undersöker också studien vilka hinder och möjligheter som finns för en god riskkommunikation mellan barnmorskor och gravida kring skadliga kemikalier. Det teoretiska perspektivet för uppsatsen är Ulrich Beck och hans teori om risksamhället samt teorier om riskkommunikation. Studien har en kvalitativ ansats och metoderna som har använts är intervju och enkät. Intervjuer för att undersöka barnmorskornas upplevelser och enkäten var en internetbaserad enkät som har figurerat på ett socialt media (Facebook) för att få svar på gravidas upplevelser. Resultatet visar på flera hinder som barnmorskan upplever till exempel tidsbrist, brist på arbetsrutiner, riktlinjer och arbetsmaterial, okunskap och ett bristande intresse hos kollegor och organisation. Upplevda möjligheter är att frågan har börjat väckas. Det finns möjligheter till att utveckla arbetsrutiner och riktlinjer och att alla intervjuade barnmorskor är positiva till att frågan får mer utrymme. Upplevelsen av kommunikationen är bland annat att både barnmorskorna och gravida upplever att debatten och vetenskapen är svår att tolka, det finns en känsla av att det mesta utgör en risk samt att debatten och kommunikationen behöver nyanseras och få en vetenskaplig grund. Studiens slutsatser är att att dagens obefintliga riskkommunikation mellan gravida och barnmorskor bör utvecklas då både barnmorskor och gravida efterfrågar en kommunikation kring riskerna. / We are on a daily basis exposed to a large amount of chemicals that have been shown to be more or less dangerous. Many of these chemicals have a negative effect by poisoning the environment, but also humans. Children and fetuses are especially vulnerable to harmful chemicals and particularly endocrine disrupting chemicals. This is because they are in a critical stage of development from the fetal period to adulthood. Today, much of the work on chemicals are concentrate to already born children, but very little or no work is done as a preventive measure to protect the fetus during pregnancy. Midwives are the profession that meet the pregnant women continuously during the pregnancy and already informs the pregnant woman about different risks associated with the pregnancy. Therefore is the aim of this study to explore how pregnant women and midwives are experiencing their communication on harmful chemicals during pregnancy. In addition to the experience, is the aim to explore obstacles and opportunities that are needed for a good risk communication between midwives and pregnant women about harmful chemicals. The theoretical perspective of this paper is Beck and his "risk society" and theories of risk communication. The study has a qualitative approach and methods that have been used are interview and questionnaire. Interviews to explore midwives’ experiences and the survey were an online survey that has appeared on a social media (Facebook). The result indicates several obstacles that the midwife experience, for example: lack of time, lack of guidelines, work routines and working material. Ignorance and a lack of interest among colleagues and organization. Perceived opportunities are that the question has begun to be brought into action, there are opportunities to develop operating procedures and guidelines and that the interviewed midwives have a positive attitude to give the issue more space. The experience of the communication is that both the midwives and pregnant women perceive that the debate and the science is difficult to interpret, there is a sense that almost everything represents a risk and that the debate and the communication needs to be qualified and have a scientific basis. The study's conclusions are that today's non-existent risk communication between pregnant women and midwives should be developed as both midwives and pregnant women ask for a communication about the risks.

Uppsatsens syfte var att öka förståelsen för hur kuratorer inom vuxenhabiliteringen och barnmorskor på mödravårdscentraler förhåller sig till och arbetar med gravida kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar. Avsikten var även att undersöka likheter respektive olikheter mellan yrkesgrupperna. För att genomföra studien använde vi kvalitativ metod. Vi intervjuade två barnmorskor på mödravårdscentraler och tre kuratorer inom vuxenhabiliteringen. Intervjuerna analyserades med hjälp av de teoretiska perspektiven normalitet, juridisk diskurs och emotionell diskurs. Resultaten visar att barnmorskorna hade ett barnperspektiv medan kuratorerna ett föräldraperspektiv. Dessa perspektiv avspeglar olika förhållningssätt inom den emotionella och juridiska diskursen. Trots olika inriktningar och respondenternas olika yrkesroller, hade respondenterna liknande föreställningar gentemot kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar. Ifrågasättande av dessa kvinnors föräldraförmåga återkom i alla intervjuer. I detta avseende såg respondenterna dessa kvinnor som avvikare från det ”normala”. Att tala om målgruppen påtalar respondenterna vara känsligt och även tabubelagt, då det för inte så många decennier sedan inte var lagligt för dessa kvinnor att skaffa barn och familj. Varken kuratorerna eller barnmorskorna hade egentligen någon utarbetad arbetsmetod för arbetet med gravida kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning, utan arbetade mycket utifrån egna erfarenheter. Kuratorerna menade att barnmorskorna hade otillräcklig kunskap om funktionsnedsättningar. / The purpose of this study was to increase the understanding of how social workers in adult habilitation and midwives in maternity clinics relate to and work with pregnant women with intellectual disabilities. The intention was also to examine the similarities and differences between the occupational groups. To conduct the study, we used qualitative methods. We interviewed two midwives at maternity clinics and three counselors in adult habilitation services. The interviews were analyzed by means of the theoretical concepts normality, legal discourse and emotional discourse. The results show that midwives had a child perspective while the curators had a parental perspective. These perspectives reflect different attitudes in the emotional and legal discourse. Despite the different approaches and respondents' various professional roles, the respondents had similar perceptions towards women with intellectual disabilities. Challenge of these women's parenting skills recurred in all interviews. In this regard the respondents saw these women as deviant from the "normal". To speak about the target group the respondents complains of being sensitive and even taboo when it is not so many decades ago, it wasn’t legal for these women to have children and family. Neither the curators nor the midwives really had any elaborate methodology for working with pregnant women with intellectual disabilities, but worked from their own experience. The curators implied that the midwives had insufficient knowledge of impairments.

Diss. Lund : Lunds universitet, 2007. / S. 413-447: Bibliografi.

SAMMANFATTNING Övervikt och fetma är något som idag ökar globalt. I barnmorskans yrke ingår ett hälsofrämjande arbete och enligt lag ska vård ges på lika villkor. Övervikt i samband med graviditet anses vara förknippat med flera risker för såväl moder som foster. Det råder en kunskapsbrist hos den obstetriska vårdpersonalen och ämnet övervikt anses vara känsligt att prata om. Den obstetriska vårdpersonalen menar att det råder en kunskapsbrist avseende övervikt kopplat till graviditet även hos allmänheten. Vidare anser den obstetriska vårdpersonalen att övervikt på senare år blivit mer socialt accepterat och normaliserat i samhället. Slutligen menar den obstetriska vårdpersonalen att övervikt hos gravida kvinnor försvårar deras arbete inom förlossningsvården.  Syftet var att belysa överviktiga gravida kvinnors upplevelser av mötet med den obstetriska vården under graviditet och förlossning. Metoden var en integrerad litteraturöversikt baserad på 16 kvalitativa studier. Ur resultatet framkom tre teman med sex subteman. Det första temat var interaktioner med den obstetriska vårdpersonalen och skildrades i två subteman, ett gott bemötande och ett nedlåtande bemötande. Temat skildrade överviktiga gravida kvinnors olika upplevelser de fått i mötet med den obstetriska vårdpersonalen, kvinnan ville bli stöttad och vården skulle bedrivas individanpassat. Kvinnor hade upplevt att de mötts med misstro och fördomar vilket hade fått dem att känna sig utfrysta. Vidare hade kvinnorna upplevt att den obstetriska vården inte varit anpassad för dem. Det andra temat som framkom var rådgivning från den obstetriska vårdpersonalen, vilket skildrade kommunikationen mellan den överviktiga gravida kvinnan och den obstetriska vårdpersonalen, ur både positiva och negativa aspekter. Det tredje temat synen på fetma, skildrade hur kvinnorna hade upplevt ordet fetma, deras egen syn på fetma och hur kvinnorna hade upplevde sig stigmatiserade av den obstetriska vårdpersonalen. Slutsatsen var att arbetets resultat genererade flera skilda upplevelser av överviktiga gravida kvinnors möten med den obstetriska vårdpersonalen. I mötet med den obstetriska vårdpersonalen önskade kvinnorna bli mötta som enskilda individer och med en icke dömande attityd. Överviktiga gravida kvinnor upplever att den obstetriska vårdpersonalen var motvillig att diskutera ämnet övervikt då det ansågs vara ett känsligt ämne. Dessutom hade flera överviktiga gravida kvinnor upplevt stigmatisering av den obstetriska vårdpersonalen. Slutligen behövde barnmorskor mer kunskap för att således kunna erbjuda överviktiga gravida kvinnor en mer jämlik vård.           Nyckelord:  fetma, gravida kvinnor, mötet, upplevelse, övervikt