Prior research suggests that industry 4.0 could bring numerous benefits to firms manufacturing operations. Despite industry 4.0’s overwhelming popularity, there is considerable confusion surrounding how to approach a transformation, and additionally how it will affect organizations. Bus manufacturing has seen minor advancements in initiating change towards industry 4.0 due to characteristics with low volumes, high product varieties, high complexity and a large variety of customer adaptations. This thesis intends to give clarity to the opportunities and challenges that industry 4.0 technologies entail for bus manufacturing operations. Furthermore, contribute with a roadmap for how to manage a transformation towards industry 4.0 directed for bus manufacturing. The thesis was conducted studying a case using the process of systematic combining. Qualitative methods were applied to address the research questions, collecting data from ten interviews with operational- and manufacturing managers. Empirical findings indicate that the characteristics of bus manufacturing influence the industry 4.0 technologies that are applicable and suited for implementation. The findings suggest opportunities in terms of increased production efficiency, improved flexibility and reduced takt times with data management and real-time capabilities from adapting data management, cloud technology and sensors. Other opportunities such as virtualization with digital twin and virtual training were also suggested to enable factory simulations and virtual representations of manufacturing stations. Prominent challenges identified were lack of knowledge regarding industry 4.0 technologies, data analytics, how to motivate investments, system integration and using robotics in the bus manufacturing operations. Furthermore, the proposed roadmap for how bus manufacturing can manage a transformation towards industry 4.0 consists of eight steps that include important factors identified from the study such as vision, determination, barriers, responsibility, consistency and working in small steps. This study’s theoretical contribution is providing knowledge about industry 4.0 in the context of bus manufacturing operations. The findings suggest that knowledge is a primary factor for managing a transformation towards industry 4.0, where educating and engaging personnel could facilitate the change work. Further, the results of this study lend support to the argument that approaching industry 4.0 is dependent on the organization and industry. The study also emphasizes that future research should focus on establishing a uniform definition of industry 4.0, and further examine what the costs for a transformation towards industry 4.0 could necessitate for bus manufacturing operations. / Tidigare forskning tyder på att industri 4.0 kan ge många fördelar för företag som bedriver tillverkningsverksamhet. Trots industri 4.0’s överväldigande popularitet finns det betydande förvirring kring hur man närmar sig en transformation, samt hur det kommer att påverka organisationer. Busstillverkningsindustrin har sett en obetydlig utveckling i förändringsarbetet mot industri 4.0 på grund av dess egenskaper med låga volymer, stora variationer, höga komplexitet samt många kundanpassningar. Denna uppsats har för avsikt att klargöra de möjligheter samt utmaningar som teknologier inom industri 4.0 innebär för verksamheten inom busstillverkning, då industri 4.0 anses medföra stora förändringar inom produktionen. Studien bidrar vidare till en färdplan för hur man kan hantera en omvandling mot industri 4.0 inriktad för busstillverkning. Studien genomfördes genom att studera ett fall med tillvägagångssätt enligt “systematic combining”. Kvalitativa metoder tillämpades för att kunna behandla forskningsfrågorna med datainsamling från tio intervjuer med operativa- och produktionschefer. Empirin indikerar att kännetecknen för busstillverkning påverkar vilka teknologier inom industri 4.0 som är tillämpbara och lämpliga för implementering. Analys av empirisk data tyder på möjligheter i form av ökad produktionseffektivitet, flexibilitet samt reducerad takttid genom datahantering och real-tidsfunktioner från användning av artificiell intelligens, molnteknik samt sensorer. Ytterligare möjligheter antyddes inom virtualisering med digitala tvillingar samt virtuell träning för att simulera fabriken och produktionsstationer i virtuella miljöer. Framträdande utmaningar som antyddes var brist på kunskap om teknologierna inom industri 4.0, att analysera stora mängder data, att kunna motivera investeringar, systemintegration samt tillämpningen av robotik i produktionen. Den föreslagna färdplanen för hur busstillverkning kan hantera en omvandling mot industri 4.0 består av åtta steg som inkluderar viktiga faktorer som identifierades från studien såsom vision, beslutsamhet, hinder, ansvarighet, kontinuitet samt att arbeta i små steg. Det teoretiska bidraget från studien är kunskap om industri 4.0 i kontexten för busstillverkning. Resultatet tyder på att kunskap är en primär faktor för att hantera en förändring mot industri 4.0, där informera och engagera personal kan underlätta förändringsarbetet. Resultaten av denna studie ger stöd till argumentet att hur man närmar sig industri 4.0 är beroende av organisationen samt inom vilken industri som verksamheten bedrivs inom. Studien understryker även att framtida forskning bör fokusera på att skapa en enhetlig definition av industri 4.0, samt att vidare undersöka de kostnader som bussproduktion kan kräva vid en förändring mot industri 4.0.