I en värld karakteriserad av förändring och globalisering och med nya ekonomiska och globala konkurrenter som konkurrerar om samma kunder och resurser ökar trycket på organisationernas konkurrenskraft. Dessutom står organisationer inför ytterligare utmaningar på grund av en ständigt ökande mängd data och den allt större utmaningen att analysera data och hålla data säkert. Framgångsrika företag präglas av att deras intellektuella kapital utnyttjas på ett effektivt sätt. 1, 2 Således har den mest värdefulla tillgång som en organisation har idag blivit sina medarbetares kunskap.3 Baserat på den teoretiska ramen och noggrann granskning samt analys av intervjuer och observationer har detta resulterat i tre viktiga områden: artificiell intelligens, blockchain och industri 4.0. Analysen visade att de vetenskapliga artiklarna och litteraturen har olika perspektiv, olika definitioner och bygger på olika teorier men kärnan är att de alla verkar komma fram till samma resultat och slutsats, även om de har olika synpunkter och perspektiv. Slutsatsen är att organisationskulturen påverkar kunskapshantering och spridning av information på grund av dess direkta inverkan på individen. Rekommendationen är därför en fortsatt insats för att ge anställda verktyg för att bättre kunna kommunicera och dela med sig av kunskap. För att ytterligare stärka arbetstagarnas motivation rekommenderas dessutom en ökad närvaro av ledningen på affärsgolvet.

Arbetet handlar om hur industrin i Sverige ställer sig till automatiserade smörjsystem. Genom flertalet intervjuer så har syftet varit att utvärdera mognaden av industrin inom automatiserade smörjsystem. Vidare så kommer det också utvärderas närmare vilka eventuella hinder det kan finnas för att implementera en automatisk lösning i stället för att använda sig av manuell smörjning. I arbetet så har folk från många olika branscher inom industrin medverkat och tanken är att få en bild om hur mogen den svenska industrin är överlag. Vidare så har olika branscher inom industrin jämförts för att se vilka som ligger i framkant respektive vilka man kan önska mer av. Genom att använda sig av vetenskapliga texter samt intervjuer med människor som besitter olika arbetsroller så har arbetet haft goda förutsättningar för att ge en objektiv bild om hur verkligheten ser ut. Syftet med arbetet är att se hur den svenska industrin ser ut generellt men även se om det går att upptäcka trender i att olika branscher inom industrin skiljer sig åt. Tre problemställningar har använts för att besvara syftet på ett trovärdigt sätt och därmed komma fram till en slutsats i arbetet. Metoden som har använts för arbetet är en kvalitativ metod i form av intervjuer. Den här metoden lämpar sig bäst för att få mer detaljerad information om hur det faktiskt ser ut i industrin. Vid en kvalitativ metod så har respondenterna haft möjlighet att gå in på mer detaljer i intervjuerna för att bättre kunna beskriva deras syn på hur industrin ser ut och vilka för- samt nackdelar det finns med automatiserade smörjsystem. Den här metoden har gett oss en djupare förståelse för automatiska samt manuella smörjsystem och därmed gett oss bättre förutsättningar att dra slutsatser. Resultatet i arbetet har visat att industrin generellt i Sverige har kommit långt inom automationen av smörjsystem men att det fortfarande finns förbättringspotential. Branscher skiljer sig åt i hur långt de har kommit i sin automation av smörjsystem och fordonsindustrin samt livsmedelsindustrin lyfts fram som två industrier som ligger i framkant av utvecklingen. Respondenterna som har varit en del av arbetet är starkt övertygade om att automationen av smörjsystem kommer fortsätta att utvecklas. / This thesis is about how the industry in Sweden views automated lubrication systems. Through several interviews, the purpose has been to evaluate the maturity of Sweden’s industry regarding automated lubrication systems. Furthermore, an evaluation concerning eventual obstacles for the implementation of automated solution versus a manual solution will be investigated. Additionally, different industries have been compared to see who has come along way and who to wish more from. By using scientific texts and interviewing people with different work roles, the thesis has had good conditions for giving an objective picture of what reality looks like. The purpose of the thesis is to see what Swedish industry looks like in general, but also to see if it is possible to observe trends within the different industries. Three issues have been used to answer the purpose in the best way and thus conclude in the thesis. The method that has been used for the thesis is a qualitative method in the form of interviews. This method is best suited for more detailed information on what it looks like in the industry. In a qualitative method, the respondents have had the opportunity to go into more details in the interviews to better describe their views on what the industry looks like and what the advantages and disadvantages of automated lubrication systems are. This method has given a better understanding of automatic and manual lubrication systems and thus given better conditions to draw conclusions.

Detta arbete har gått ut på att jämföra olika tekniker för styrning av industriella maskiner och robotar. jämförelsen har gjorts mellan trådbunden och trådlös kommunikation där den trådbundna delen genomförts med en PLC och den trådlösa med Arduino enheter med WiFi och GSM funktionalitet. Jämförelsen har gjorts genom teoretiska jämförelser med värden tagna från bland annat litteratur och mätningar på fördröjning samt testning av funktionalitet,användarupplevelse etc. Arbetet gav ett resultat att trots många fördelar för den trådlösa tekniken kan den inte just nu uppnå den stabilitet och korta fördröjning som krävs för dagens automatiserade system utan är mer anpassad för andra implementeringar inom industrin. Dock går utvecklingen framåt och detta kan leda till en förändring av detta i framtiden.

Digitaliseringen innebär att stålindustrin idag står inför stora utmaningar, där krav på minskad miljöpåverkan i kombination med hög konkurrens ställer höga förväntningar på stålindustrins tillverkningsmetoder. För att erhålla en mer hållbar tillverkningsprocess och höja sin konkurrenskraft väljer många industrier att försöka digitalisera sin verksamhet i allt större utsträckning. Som ett steg i sin digitaliseringsprocess har Sandvik SMT Strip utökat ett befintligt styrsystem med en CMS-modul och givare för vibrationsmätning. Detta examensarbete ämnar presentera ett proof of concept för lagring och visning av data från vibrationsmätning i ett kallvalsverk vid Sandvik SMT Strip. Arbetet har bedrivits som en del av ett pilotprojekt hos Sandvik SMT Strip. Målsättningen med pilotprojektet är att uppnå en välfungerande implementering av vibrationsmätning för att kunna börja arbeta mer prediktivt med underhåll som idag sker helst proaktivt, men också reaktivt. Om en omställning kan göras där mer underhåll kan ske prediktivt är förväntningarna att kunna spara tid och resurser. Metoden för arbetet har varit av experimentell utvecklings-karaktär där det önskade resultatet varit styrande. Resultatet som presenteras i detta examensarbete är ett lösningsförslag på hur datalagring och presentation av vibrationsmätning med tillhörande frekvensanalys kan komma att se ut. Vidare har vissa delar av lösningsförslaget påbörjats med målet att visa upp ett proof of concept. Den slutsats som kan dras av arbetet är att en implementation för lagring och presentation av data med efterfrågad hård- och mjukvara är möjlig, men vidare arbete behövs för att erhålla ett proof of concept. / The fourth industrial revolution means that the steel manufacturing industry are faced with great challenges, where less environmental impact combined with high competition sets high expectations for the manufacturing method of steel. To achieve improvements in manufacturing and raise competitiveness, many manufacturers choose to digitalize their businesses to a greater extent. As a step in the digitalization process, Sandvik SMT Strip has chosen to extend one of their existing control systems with a CMS-module and sensors for vibration measurement. This bachelor thesis intends to present a proof of concept for presenting and storing data collected through vibration measurement in a cold rolling mill at Sandvik SMT Strip. The thesis work will be part of a pilot project at Sandvik SMT Strip. The goal of the pilot project is to achieve a well implemented vibration measurement solution to be able to use more predictive maintenance instead of the proactive and reactive maintenance used today. If an adaptation can be achieved where predictive maintenance is used to a larger extent the prospects are to save resources and time. The method for this thesis work has been experimental work in which the desired results have been governing. The result of this thesis work is a solution proposal for storing and presenting the data of vibration measurement in both time and frequency domain. Some parts of the solution proposal have been started with the goal to achieve a proof of concept. The conclusion presented in this thesis work is that an implementation for storing and presenting collected data with the desired soft- and hardware is possible, but more time is needed to obtain a proof of concept.

Inledning: Begreppet industri 4.0 tillkom 2011 i Tyskland under Hannovermässan och kan betraktas som den fjärde upplagan av den industriella revolutionen. Det är ett begrepp för flera teknologier och en rad koncept inom automation, process och IT världen. Industri 4.0 berör ämnesområden som bland annat Digitaliseringen, Maskininlärning, Artificiell Intelligens, Big Data-analys och Internet Of Things. Denna studie har undersökt hur den svenska tillverkningsindustrin påverkats av industri 4.0, och främst digitaliseringen, samt vilka effekter det har haft på industrier både i nutid men även framtiden. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kompetens inom ett ämne som är aktuellt i dagsläge inom industrier. Studien medför en ökad kännedom och bildar en förväntad bild på hur arbetslivet kan se ut efter utbildningen. Problemformulering: Hur jobbar svenska tillverkningsindustrier med implementeringen av industri 4.0 samt vilka effekter har det haft på företagen? Vad är framgångsfaktorer samt hinder vid implementeringen av industri 4.0 inom tillverkningsindustri? Vad är sambandet mellan hållbarutveckling och digitaliseringen? Metod: Studien har använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer, fält- och litteraturstudier. Detta för att kunna öka kompetensen inom ämnet samt för att sedan kunna jämföra, analysera och ta välgrundade slutsatser. Att använda sig av triangulering forskningsmetod bidrog till studiens validitet. Resultat: Resultatet visade att det förekommer diverse fördelar om organisationer inom tillverkningsindustrin implementerar industri 4.0, vilket även tidigare forskning visat. Dessa fördelar är högre effektivitet och produktivitet i samband med kortare ledtider, bättre informationsdelning och mer spårbarhet i produktionskedjan. Dessutom främjar industri 4.0 och digitaliseringen företagens arbete mot en hållbar utveckling, då både miljön och ekonomin gynnas. Studien kunde även konstatera att företagen med hjälp av robotar och återanvändningav material hade förbättrad resursanvändning. / Introduction The concept of industry 4.0 was introduced 2011 in Germany during the HanoverFair and can be considered as the fourth edition of the industrial revolution. It is a concept for several technologies and a number of concepts in the automation, process and IT world. Industry 4.0 touches on subject areas such as Digitization, Machine Learning, Artificial Intelligence, Big Data Analysis and the Internet of Things. This study has examined how the Swedish manufacturing industry has been affected by industry 4.0, mainly by digitalisation, and what effects it has had on industries both in the present but also in the future. Purpose The purpose of the study is to develop knowledge regarding a subject that is relevant in the current situation of industries. The study entails an increased awareness and forms an expected picture of what working life can look like after the education. Research questions How do Swedish manufacturing industries work with the implementation of industry 4.0 and what effects has it had on the companies? What are the success factors and obstacles in the implementation of industry 4.0 in the manufacturing industry? What is the relation between sustainable development and digitalisation? Method The study has used a qualitative research method with interviews, field- and literature studies. This helped to increase competence in the subject and to then be able to compare, analyze and make substantial conclusions. Using the triangulation research method contributed to the validity of the study. Results The results showed that there are various advantages for organizations in the manufacturing industry to implement industry 4.0, as previous research also has shown. These benefits are higher efficiency and productivity in conjunction with shorter lead times, better informationi sharing and more traceability in the production chain. In addition, Industry 4.0 and digitalisation promote companies' work towards sustainable development, as both the environment and the economy benefit from this. The study also found that companies who works with robots and reuse of materials had improved their resource use.

Information är ett väsentligt och stort organ inom organisationer och inom tillverkningsindustrin används det till all kommunikation som sker. För att säkerställa att informationen är säker krävs informationssäkerhet. Målet med informationssäkerhet anses vara uppfyllt när informationens integritet, tillgänglighet samt konfidentialitet kan garanteras. I dagens industri är informationssäkerhet ytterst viktigt på grund av att den fjärde revolutionen (Industri 4.0) kräver data i realtid. Ett problem med informationssäkerheten är att resurser främst läggs på tekniska lösningar men inte på att minska den mänskliga faktorns påverkan som står för cirka 85% av alla organisatoriska olyckor. En bransch som är i behov att moderniseras är småhustillverkare med inriktning trä (SIT). SIT-branschen behöver moderniseras för att följa med i den nya digitala generationen. Branschen i sitt nuläge kräver en ökad produktivitet för att fortsätta vara konkurrenskraftiga på marknaden men även för att öka sin lönsamhet. Det kan verkställas genom att öka förståelsen för hur SIT arbetar med informationssäkerhet och vilka förbättringar som kan implementeras för att uppnå målet. Metoden som används för att öka förståelsen över hur arbetet med informationssäkerhet sker inom SIT-branschen är en kvantitativ enkätstudie. Enkätfrågorna skapades utifrån teori om standarden ISO/IEC 27000 samt CIA-triadens komponenter (konfidentialitet, integritet samt tillgänglighet). Standarden bedömer om informationssäkerheten har en god nivå medan CIAtriadens komponenter påvisar om målet med informationssäkerhet är uppfyllt. Svarsfrekvensen som studien gav var 20,83%. En bedömningsmodell gjordes för att kategorisera resultatet i en skala från icke-uppfylld nivå till uppfylld nivå. Resultatet visar på att branschen är i behov av att förbättra sitt informationssäkerhetsarbete. Frågorna kring standarden ISO/IEC 27000 uppgav att branschen tenderar mot en icke uppfylld nivå och CIA-triadens komponenter hamnade på ett mellanläge för varken uppfylld eller icke-uppfylld nivå. Enkätstudien visade att den mänskliga faktorn har en påverkan på informationssäkerheten vilket överensstämmer med teorin angående att mer resurser läggs på tekniska lösningar. Slutsatsen blev att SIT-branschen har en bristfällig nivå på informationssäkerheten. Genom att implementera förbättringsförslagen ges förutsättningar för branschen att nå upp till en väldigt god informationssäkerhetsnivå.

Bakgrund: Under de senaste tio åren har världen fått uppleva en våg av innovationer och teknologier som svept över produktionsanläggningar, detta fenomen kallas industri 4.0 eller den fjärde industriella revolutionen. En av de industrier som industri 4.0 har haft en stor påverkan på är stålindustrin. Hur kommer en högre grad av digitalisering påverka ekosystemet inom en industri där många av aktörerna är anpassade till traditionella och konventionella tillvägagångssätt? Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse kring hur ett ekosystem inom den svenska stålindustrin kommer förändras i takt med utvecklingen och anpassningen till industri 4.0. Genomförande: Denna studie har utgångpunkt i en abduktiv ansats och med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Intervjuer har utförts med sjuföretag med koppling till den svenska stålindustrin. Slutsats: Studien har bidragit till slutsatsen att SSAB:s ekosystem kommer röra sig mot att bli mer integrerat företagen emellan och samtliga aktörer kommer agera mer för ekosystemets hälsa och det gemensamt skapade värdet. Detta kommer karaktäriseras av ett större förmedlande av data och i sin tur värde genom hela ekosystemet. Det som ligger till grund för att detta ska ske är förändringen av företagens affärsmodeller. Tjänstefiering har blivit och kommer bli allt mer vanligt bland företag inom stålindustrin. Förändringen av ekosystemet kommer kräva att företag måste leverera mer än bara stålet; det är data och tjänster kopplat till produkten som kommer bli allt mer viktigt. För att detta ska realiseras krävs det dock specifika kompetenser inom respektive företag, vilka är intern kompetens, rättledarskap och ökad transparens. Dessa tre kompetenser blir således grundstenarna till att ekosystemet slutligen kommer att förändras. / Background: Over the past 10 years, the world has experienced a wave of innovations and technologies that has swept across production facilities, this phenomenon is known as Industry 4.0 or the Fourth Industrial Revolution. One of the industries that Industry 4.0 has had a major impact on is the steel industry. How will a higher degree of digitalization affect the ecosystem of an industry where many of the players are adapted to traditional and conventional approaches? Purpose: The purpose with this study is to contribute with a higher knowledge about how an ecosystem within the Swedish steel industry will change along with the development of and adaption to industry 4.0. Completion: This study is based on an abductive perspective and with a qualitative approach. Interviews have been conducted with seven companies with links to the Swedish steel industry. Conclusion: The study has contributed to the conclusion that SSAB's ecosystem will move towards becoming more integrated between the companies and all players will act more for the health of the ecosystem and the jointly created value. This will be characterized by a greater dissemination of data and, in turn, value throughout the ecosystem. The basis for this to happen is the change in the companies' business models. Servitization have become and will become more and more common among companies in the steel industry. The change in the ecosystem will require companies to deliver more than just the steel; it is data and services linked to the product that will become increasingly important. However, in order to achieve this, specific competencies within each company are required, which are internal competence, the right leadership and increased transparency. These three competencies thus become the cornerstones for the ecosystem to eventually change.

Blybatterier är ett uppladdningsbart batteri som har utvecklats i över 100 år och används i ett brett spektrum där det krävs en långvarig och pålitlig strömkälla. Däremot har blybatterier en begränsad livslängd och kapacitet som styrs av underhållet av batteriet. En faktor som påverkar batteriets kapacitet är sulfatering, vilket sker när batteriet urladdas och stått med en låg laddningsstatus under en lång tid. När transporter av blybatterier sker är det därför viktigt att ha tillförlitliga och säkra processer för att säkerställa batteriets kvalitet genom hela transportkedjan. Syftet med denna studie var att ta fram konceptmodeller genom att undersöka och identifiera olika metoder för att säkerställa kvaliteten på blybatterierna under långa transporter. Konceptmodellernas syfte var även att öka livslängden på blybatterierna med hänsyn till användarvänlighet och miljöpåverkan. Följande forskningsfrågor har besvarats: I. Hur kan företag inom tillverkningsindustrin säkerställa kvalitet på ett blybatteri under långa transporter?II. Hur kan urladdning av blybatterier undvikas genom övervakning av batteriet? En fallstudie har genomförts på Volvo CE, ett globalt företag som verkar inom interkontinentala och regionala transporter. I Pedeneiras, Brasilien, etablerades en produktionsanläggning år 1995 för anläggningsmaskiner som sedan levereras till återförsäljare i Nord- och Sydamerika samt Australien. Anläggningsmaskinerna har ett 24 V-system som innehåller två stycken seriekopplade 12 V blybatterier. Transporten för anläggningsmaskinerna från produktionsanläggningen till återförsäljare kan ta upp till två månader vilket innebär att batterierna riskerar att självurladdas och blir permanent skadade. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna, Volvo GTT samt produktionsanläggningen i Pederneiras, för att samla in relevant data. Parallellt har en litteraturstudie utförts för att utforska tillgängliga teknologier samt tekniker för att underhålla laddningen och mäta batteriets status. Studien resulterade i tre stycken konceptmodeller som bygger på den empiriska data samt teknologier som framkom under litteratursökningen. Konceptmodell I är ett förslag på implementering av ett individuellt serienummer på blybatterierna. Denna lösning skapar transparens genom att kunna spåra batterierna, identifiera och logga batteriets status när maskinen har lämnat produktionsanläggningen. Genom att sammankoppla detta med digitala verktyg möjliggörs spårning av det individuella batteriet. Konceptmodell II innebär att en batterisensor placeras på batteriet som med fjärrstyrning möjliggör övervakning av batteriets status och position. Detta innebär att batteriet kan övervakas på distans i realtid och användaren varnas automatiskt om batteriets spänning är för låg. Detta innebär att batteriet kan laddas upp innan det förlorat sin kapacitet vilket har en positiv inverkan på miljön samt användarvänligheten. Konceptmodell III är en utökning av föregående koncept men innebär att underhållsladdningen automatiseras med solpaneler och laddningsregulator. Lösningen tar hänsyn till både användarvänligheten och miljöpåverkan genom att säkerställa att batteriet inte urladdas.

The manufacturing industry stands before the fourth industrial revolution, Industry 4.0, caused by fast-changing technology and implementation of digitalization. Manufacturing companies need to realize and adapt to these changes to maintain their competitive advantage. Many of the companies in the industry struggle to understand how to start their transformation and what benefits are connected to their workshops. To aid in this complex situation there are maturity models developed to assist companies in this transformation.Sandvik Coromant are one of the biggest companies within the metal cutting manufacturing industry and they want to aid their customers on the digitalization transformation journey by developing a maturity evaluation model. There is currently no model on the market aimed at the CNC manufacturing industry and earlier research have identified that existing models are ill-fitting towards small and medium enterprises. Therefore, this thesis aimed at investigating how the CNC manufacturing industry can benefit from digitalization and to develop a maturity model by answering the following research question, “How should a maturity model be structured in order to provide companies of all scales and in all segments within CNC manufacturing with information regarding how to move forward on their digitalization journey?”The maturity model was developed through an extensive literature search and an iterative process with focus on the users of the model. A total of 28 initial interviews were performed that lead up to six concept iterations assessed by 27 concept tests. The finalized maturity model evaluates a company through questions regarding the current and future target state within 4 dimensions, Data collection, Data analysis, Software and Employees & Competences. By answering these questions, the company is provided with a radar chart displaying their current and future state in relation to each other and to a benchmark company. They are further provided with stories from similar companies aimed at contributing with suggestions for how to move forward in their transformation. The model structure and questions are developed to suit companies of all scales and within all segments of the CNC manufacturing industry. / Tillverkningsindustrin står inför den fjärde industriella revolutionen, Industri 4.0, orsakad av snabb utveckling av teknik och implementering av digitalisering. Tillverkande företag måste skapa förståelse för och anpassa sig till dessa förändringar för att bibehålla sin konkurrenskraft. Många företag inom industrin har svårt att förstå hur de ska starta sin förändring och vilka fördelar som finns i anslutning till deras verkstäder. För att underlätta den komplicerade situationen finns idag mognadsmodeller utvecklade för att hjälpa företag i deras digitala förändringsarbete.Sandvik Coromant är ett av de största företagen inom metallbearbetnings industrin och de vill hjälpa sina kunder genom att utveckla en utvärderingsmodell för digital mognad. I dagsläget finns det ingen modell på marknaden riktad mot CNC-tillverkningsindustrin och tidigare forskning har identifierat de existerande modellernas dåliga anpassning mot små- och medelstora företag. Därav är syftet med detta arbeta att undersöka vilka fördelar CNC-tillverkningsindustrin kan se genom digitalisering samt att utveckla en mognadsmodell genom att svara på följande forskningsfråga, “Hur ska en mognadsmodell vara uppbyggd för att förse företag av alla storlekar och inom alla segment av CNC-tillverkningsindustrin med information kring hur de ska fortsätta framåt i sitt digitala förändringsarbete?”Den digitala mognadsmodellen utvecklades genom en grundlig litteraturstudie och en iterativ process med fokus på användaren av modellen. 28 inledande intervjuer hölls vilket ledde till sex konceptiterationer utvärderade genom 27 koncept test. Den slutgiltiga mognadsmodellen utvärderar ett företag genom frågor kring nuvarande situation samt framtida målbild inom 4 dimensioner, Datainsamling, Dataanalys, Mjukvaror och Anställda & kompetenser. Genom att besvara frågorna blir företaget försett med ett radardiagram vilket visar nuvarande och framtida situation i relation till varandra samt ett benchmark företag. De blir vidare försedda med historier från liknande företag med målet att föreslå sätt att ta sig framåt i deras förändringsarbete. Modellens struktur och frågor är skapade för att passa alla storlekar av företag inom alla segment av CNC-tillverkningsindustrin.

I dagens samhälle befinner sig tillverkningstekniksindustrin i en övergångsfas på väg in i en digital era. Till skillnad från Industry 3.0 som involverar automatisering av enstaka maskiner och processer omfattar Industry 4.0 digitalisering och uppkoppling av alla aktiviteter i sin värdekedja. Mängden av tillgängliga data ökar hela tiden. Målet med detta examensarbete var att ta reda på vad digitalisering kan tillföra till Scanias motortillverkning med fokus på förbättring av nuvarande KPI:er (Key Performance Indicator). För att säkerställa att det ovanstående målet uppfylls formulerades nedanstående frågeställningar: • Hur kan Scania Motortillverkning förbättra KPI i bearbetningsprocesser genom insamling och analys av data från maskiner? o Vilka faktorer påverkar Scanias nuvarande KPI? o Vilka av dem har potential att utvecklas vidare eller styras genom införande av digitalisering? o Vilka maskindata är nödvändiga att samlas in för att öka KPI:er och på vilket sätt kan data samlas in? För att besvara frågorna och identifiera vilka data som kan tillföra nytta, användes främst kvalitativa metoder. Data samlades in från olika aspekter av genom praktik, observationer, intervjuer och studiebesök. För att kunna dra generella slutsatser och för att bekräfta hypoteser från de kvalitativa studierna utfördes även en kvantitativ studie som utförs på vevstakeline, genom sortering och analys av de befintliga insamlade data i dagens produktion. Efter en litteraturstudie kombinerad med intern informationssamling, kunde fokusområdet avgränsas ytterligare till OPE (Overall Production Effectiveness) som är väsentlig för produktiviteten och ofta inte når målvärdet i nuläget. Genom en analys av PUS (Produktionsuppföljningssystem) kunde faktorer som har en negativ inverkan på OPE tas fram. Genom intervjuer med olika funktioner inom Scania kunde författarna identifiera många konkreta parametrar, vilka kan fördelas till tre kategorier, Maskindata, Verktygdata och Processdata. En teknisk skanning av verktygs- och maskintillverkare genomfördes också för att kunna redogöra för vilka data som är möjliga att samla in med befintliga insamlingsmetoder.  Resultatet från detta examensarbetet bildar en utgångspunkt för att kunna digitalisera Scanias motorbearbetning, digitaliseringen kräver en del nya investeringar som författarna anser komma att löna sig på många plan. / The manufacturing industry is undergoing a transformation into a digital era. Industry 4.0 comprises digitization and connection of all aspects of its value chain, which results in more data being available and collected. The purpose of this degree project is to investigate the benefits that digitalization can bring to Scania’s engine manufacturing, with focus on improving the current KPIs (Key Performance Indicator). The following questions were formulated to ensure that this purpose could be reached: • How can Scania’s engine manufacturing improve KPIs in machining processes by collecting and analyzing data from machines?o What factors affect Scania’s current KPIs? o Which of the factors has the potential to develop further or control through the implementation of digitization? o Which machine data needs to be collected in order to improve KPIs and how can this data be collected? To answer these questions and investigate which data can be of use, a primarily qualitative method was initiated during the project. Information was collected from various aspects involved in production. This was done through observations, interviews and study visits. A quantitative study has also been performed to improve the generalizability of the thesis, by sorting and analyzing the existing collected data in the production line of the connecting rod. By combining literature studies with internal information gathering, the authors could further define the focus area to OPE (Overall Production Effectiveness), which is significant for productivity, and often does not reach the target value for Scania. Through an analysis of the data gathering from PUS (Production Follow-up System), factors that had a negative impact on OPE could be identified. The authors could also produce many concrete parameters by utilizing results from interviews of various functions within Scania. The parameters can be divided into three categories, Machine data, Tool data and Process data. A technical scan of tool and machine supplier has also been conducted to specify what data is possible to collect with the existing technology. The result of this degree project creates a starting point for digitalization of Scania’s engine manufacturing, which also results in potential new investments. According to the estimation of the authors, these investments will prove to be profitable on many levels over time.