Nobel Biocare is an international medical technology company that manufactures dental implants which are used by licensed doctors for patients with dental problems who want to improve their oral health. The company is currently interested in Industry 4.0 and wants to upgrade into smart workshops through digitization and automation. This project's problem area is one of several areas that need improvement in Nobel, which in the long term can lead to Industry 4.0 and a smarter workshop. The packaging process in the company is today, to some extent, automated where an automatic machine is used for packaging implant articles (IP). In order for the products to be packed in the machine, it is required that an operator loads the articles one at a time onto a conveyor belt. This manual work activity that is performed by the operator today is repetitive, time consuming and laborious, which makes automation of interest. Thus, this thesis aims to generate and develop an efficient and practical solution for loading articles on the conveyor belt through automation or other solutions. The problem has been addressed by first mapping the current situation with the help of interviews, observations, document studies and time study to establish a value stream map. At the next step, requirements and desires were identified in a requirements specification and then solution proposals were generated with brainstorming and market research. Furthermore, external companies working with automation solutions were contacted to investigate whether the ideas developed are feasible. In connection with company contact, the result was developed and evaluated through an elimination matrix and a weighted criteria matrix.  Based on the weighted criteria matrix, it emerged that the best solution for the problem is a combination of a conveyor belt, magazine and two collaborative robots. Investing in the solution proposal means, among other things, a saving in manpower and time, which is presented in a value stream map of the future state. For further work, the solution should be studied further and tested before implementation. / Nobel Biocare är ett internationellt medicintekniskt företag som tillverkar tandimplantat, vilka används av legitimerade läkare för patienter med tandproblem som vill förbättra deras munhälsa. Företaget har i dagsläget intresse för Industri 4.0 och vill övergå till smarta verkstäder genom digitalisering och automatisering. Examensarbetets problemställning utgör ett av flera möjliga förbättringsområden inom Nobel, vilket på lång sikt kan leda mot Industri 4.0 och en smartare verkstad. Packningsprocessen i företaget är idag till en viss del automatiserad där en automatmaskin används för paketering av implantat-artiklar (IP). För att produkterna ska packas i maskinen krävs det att en operatör laddar artiklarna en i taget på ett transportband. Detta manuella arbetsmoment som utförs av operatören idag är repetitivt, tidskrävande och påfrestande vilket gör automatisering av intresse. Detta examensarbete syftar därmed till att generera och ta fram en effektiv och praktisk lösning för laddning av artiklar på transportbandet genom automation eller andra lösningar. Problemet har behandlats genom att först kartlägga nuläget med hjälp av intervjuer, observationer, dokumentstudier och tidsstudie för att upprätta en värdeflödeskarta. Vid nästa steg identifierades krav och önskemål i en kravspecifikation för att sedan generera fram lösningsförslag med brainstorming och marknadsundersökning. Vidare kontaktades externa företag som arbetar med automationslösningar för att undersöka om de framtagna idéerna är realiserbara. I samband med företagskontakt vidareutvecklades och utvärderades resultatet genom en eliminerings- och kriterieviktsmatris.  Utifrån kriterieviktsmatrisen framkom det att det bästa lösningsförslaget till problemet är en kombination av ett transportband, magasin och två kollaborativa robotar. Investering i lösningsförslaget innebär bland annat en besparing i arbetskraft och tid vilket redogörs i en värdeflödeskarta över det framtida tillståndet. Vid fortsatt arbete bör lösningen studeras vidare och testas innan implementering.

No description available.

Försörjningskedjan består av ett komplext system med flera avgörande variabler som kostnad, tid, kvalitet, flexibilitet och produktivitet i tillverkningsindustrin. Samtidigt ställs det hårdare krav från konsumenterna och marknaden som påverkar verksamhetens konkurrenskraft. En del av dessa krav avser kedjans egna målsättningar, men även regleringar. Strävandet efter smarta flöden och system, samt övergången till industri 4.0 medför att nya tekniker tillämpas i syfte att uppfylla dessa krav och optimera flöden och processer. Informationsflödet har en avgörande roll för att kunna bemöta tillgång och resurser från ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Information och data påverkar försörjningskedjans output och processer som är alltifrån konsumentens val att köpa produkten till tillverkningsprocessens olika mekanismer. Det innefattar även andra viktiga och avgörande parametrar om kräver beslutsfattande. Bristande data från medverkande aktörer i försörjningskedjans nätverk avseende produktursprung, samt tillförlitlighet av data om produkter och processer påverkar beslutsfattanden, konkurrenskraften och effektiviteten. Emellertid finns det en bristande förståelse om vad blockkedjan innebär och dess tillämpningsområden i tillverkningsindustrin. I den nya globala ekonomin framstår blockkedjetekniken som en central fråga för effektivisering av processer och flöden. Förståelsen för blockkedjetekniken har därför visat sig vara en viktig faktor för att identifiera värden och fatta investeringsbeslut i en verksamhet. Detta arbete undersöker och studerar blockkedjetekniken i försörjningskedjan, riktat till tillverknings-industrin. Syftet med studien är att studera mekanismer, kriterier och omständigheter som möjliggör värdegenerering i försörjningskedjan. Uppdraget sker i syfte att bidra till djupgående förståelse för intressenter och aktörer inom tillverkningsindustrin. De huvudsakliga värdegenererande möjligheterna avser de vanligaste målen i försörjningskedjan som grundar sig i litteraturen. Detta i sin tur medför en förenklad förståelse om metoden för olika typer av industrier och vägledning om vilka problem det löser. Resultatet påvisade vikten av teknisk kompetens, samt att värdemöjligheterna är relativ i förhållande till syfte och behov. Blockkedjeteknikens huvudsakliga funktioner medför transparens, spårbarhet och tillförlitlighet som i sin tur leder till effektiv informationshantering. Det kan därför generera värden för verksamheter för att minska kostnader, öka kvalitet, flexibilitet, responsivitet, tillförlitlighet och andra hållbarhetskriterier. En av dem lämpligaste konsensusalgoritmerna för försörjningskedjan är därför PoA, samt en stängd och privat blockkedja. Detta medför både säkerhet och effektivitet för informationsflödet. Det kan även bestå av en egen intern algoritm och blockkedja. De identifierade värdena kan inte generaliseras för alla verksamheter och skiljer sig därför beroende på verksamhet. Beslutsfattandemodeller som Birch-Brown-Parulava modellen och Wüst - Gervais modellen kan användas för behovsidentifiering för verksamheter som överväger att tillämpa tekniken. Dessa modeller beaktar de tekniska funktionerna och hållbarhetsaspekterna vid tillämpning. Arbetet genomfördes genom en kvalitativ metod genom att studera litteratur och intervjua forskare och experter. Intervjuerna genomfördes med personer som har ingående och kontextuell förståelse för ämnet. Detta möjliggjorde undersökning av det underliggande lagret av problemet som i sin tur medförde reliabilitet och tillförlitlighet av studien. / Supply chains have evolved into complex systems with numerous factors that influence key supply chain objectives. It is largely determined by objectives such as cost, time, quality, flexibility, reliability, and productivity in the manufacturing industry. Growing market pressures along with higher customer requirements impact a company's overall competitiveness. Among the requirements are the need to meet the objectives of the supply chain, as well as compliance and sustainability criteria. Intelligent operations and systems provide opportunities for new technologies as a result of the industry 4.0 vision. This in return meets requirements and optimizes operations and processes to achieve various supply chain objectives. Thus, information flows are critical to satisfying short- and long-term supply and demand. Data and information play a key role at every point of the supply chain, from product source to final consumption. Decisions and assessments of data in different processes are affected, which also impacts the consumer. Insufficient information about the sources of materials, products, and components in the supply chain network, as well as reliability issues related to certain parameters, are adversely affecting the network. Consequently, this impacts the decision-making process, competitiveness, and efficiency of the supply chain. Information and data can be managed by facilitating the flow of information through blockchain technologies (BCT). However, there is a lack of contextual insight about blockchain as a method and the potential application areas in the manufacturing industry. This creates challenges in determining decision-making strategies for conditions facilitating value and how BCT should be evaluated before being implemented. This is one of the major issues regarding the efficiency of flows and processes in the new global economy. In order to identify organizational values and value enablers, understanding the technology is essential. This study investigates the use of blockchain technology in supply chains, aimed at the manufacturing industry. BCT mechanisms, functions and algorithms were studied to cultivate value-enabling possibilities. The secondary purpose of this study was to provide contextual and profound understanding for stakeholders and actors in the manufacturing sector. The value enablers are identified according to the objectives and ambitions outlined in the literature. Hence, it simplifies the decision-making processes. However, the study emphasized technical competence and demonstrated how potential values are dependent on purpose and need. Among the principal functions of BCT are: transparency, traceability, interoperability, compliance, and reliability resulting in efficient information management. Thus, it can contribute to reducing costs, enhancing quality, flexibility, responsiveness, reliability, and other sustainability metrics. One of the most appropriate and widely used consensus algorithms for the supply chain is PoA (Proof of Authority), which is closed and private. This algorithm contributes to security and efficiency of information flows. Another option is to build a blockchain algorithm internally for the purpose of customizing the solution. There is no generalizability to the identified values for all organizations, so they may vary between them. The Birch-Brown-Parulava and Wüst-Gervais decision-making models are suitable for identifying investment needs and creating implementation strategies. The models take technical and organizational needs into account as well as sustainability concerns. This study was carried out using a qualitative approach that included a review of the literature as well as an empirical examination. Interviews were conducted with individuals with a thorough understanding and expertise within the context of BCT and the supply chain. Studying the underlying layer of problems lead to the enhanced reliability of this study.

Digitaliseringen inom industrin medför ett antal utmaningar där manuella tillståndskontroller övergår till digitaliserade mätningar. Utmaningarna som uppstår med det nya arbetssättet är vilken data som ska samlas in samt hur den genererade data ska analyseras. Syftet med detta examensarbete är att förslå åtgärder för att effektivisera och implementera Industri 4.0 (Smart Maintenance) genom prediktivt underhåll på Scania. Således uppnås en mer kostnadseffektiv verksamhet samtidigt som det bidrar till att skapa ett hållbarare företag. Detta genom att utnyttja komponenters fulla livslängd och inte utföra onödigt underhåll. Det prediktiva underhållet kommer medföra en högre tillgänglighet och tillförlitlighet inom maskinparken på Scanias cylinderhuvudlinje. För att implementera underhållsstrategin i examensarbetet så används en mjukvara som skapats av styrsystems leverantör FANUC. Mjukvaran är ett mätverktyg som heter Servo Viewer och kan mäta maskinens status genom att avläsa procentsatsen utav den totala mängden vridmoment som bildas samt positionsfel under maskinens körning. Ett arbetssätt för att automatisera analysering av data som hämtas ifrån Servo Viewer är att mätningarna samlas i databasen MT-LINKi för att sedan kunna analyseras av ett program FANUC AI Servo Monitor. Den slutsats som kan dras av arbetet är att det går att använda FANUC Servo Viewer till att avläsa maskinens kondition och därmed prediktera när underhåll behöver utföras eftersom det går att avläsa avvikande faktorer under mätningarna. Vid dessa faktorer går det att sätta triggers som kommer larma i systemet när maskinen överstiger dem. De komponenter som mjukvaran kommer varna systemet för är alla komponenter som har en påverkande faktor på fleroperationsmaskinen. Dessa komponenter kan vara allt från kulskruvar, linjärstyrning, pulsgivare, remmar, servomotorer och servokort. Men arbetet är inte ett färdigt koncept i sig, det behövs fler mätningar över tid för att kunna skapa ett tydligare normalläge samt identifiera felutvecklingskurvor för att ställa in triggers i mjukvaran. Eftersom analys och insamling av mätdata blev mer tidkrävande än planerat så har ej utvärderingen av MT-LINKi samt AI Servo Monitor utförts och en vidare beskrivning av arbetet har lämnats. / Digitalization in the manufacturing industry involves many challenges due to moving from manual controls towards digitalized condition monitoring. The challenges that occur with the new way of working is what data should be collected and how it should be analyzed. This thesis aims to streamline the industry and implement Industry 4.0 and Smart Maintenance through predictive maintenance in Scania. In this way a more cost-effective business is achieved at the same time as it contributes to creating a more sustainable company. The predictive maintenance will lead to a higher availability and reliability within the machine park at Scania´s cylinder head line. To be able to implement the maintenance strategy a software created by FANUC, the system supplier, is used. The software is a measuring tool called Servo Viewer and it can analyze the status of the machine by measuring the percentage of the total amount of torque that is available and the position error while the machine is running. The thesis also aims to investigate how to automatize the measurements within a database called MT-LINKi and later be analyzed by a software called AI Servo Monitor. The conclusion that can be drawn from the thesis is that it is possible to use FANUC Servo Viewer to measure the condition of the machine and therefore being able to predict when the maintenance needs to be performed as it is possible to read deviating factors during the measurements. With these factors it is possible to set triggers that will alarm the system when the machine exceeds them. Some of the components that will be possible to monitor condition for, are ball screws, linear control, encoders, belts, servomotors and servo cards. However the work isn’t not a complete concept in itself, more measurements are needed to be performed over time to create a normal situation and identify error development graphs to set the triggers in the software. As analysis and collection of measurement data became more time consuming than planned, the evaluation of MT-LINKi and AI Servo Monitor has not been performed and a further description of the work has been provided.

Den fjärde industriella revolutionen (Industri 4.0) anses enligt forskare och internationella röster ha enorm inverkan på individens framtida karriärupplevelser, vilket fortfarande är obeforskat. Därmed syftar studien till att undersöka individens karriärupplevelse med anledning av smart teknologi inom Industriell 4.0. Studien är av kvalitativ karaktär med empiri från tio yrkesverksamma personer i olika redovisningsbyråer med AI- eller automatiseringsteknik. Resultatet visar på individuella skillnader i karriärupplevelsen samt i upplevda möjligheter och hinder på den fortsätta karriären i organisationen. Begreppet karriär har i studien bestått av erfarenheter som möjliggör professionell utveckling och som bidrar till individens anställningsbarhet. Den smarta tekniken tillför med klart professionellt avancemang – ifall organisationer haft lyckade transformationer och implementeringar – men bidrar även med minskad anställningsbarhet för vissa grupper. Dessa är nyutexaminerade och individer utan teknisk kompetens. Individer med teknisk kompetens intar därmed ett försprång i sin karriärutveckling och karriärjustering i syfte att hålla sig anställningsbara i en framtid präglad av smart teknologi.

Syftet med studien är att studera vilka möjligheter arbetsledningen på svenska byggföretag har, att på ett effektivare sätt styra värdeflödet av resurser med visuell styrning. Målet med studien är att identifiera förbättringsförslag och fördelar som finns och som kan skapas med visuell styrning för arbetsledningen vid anläggningsarbeten.Studien bygger på mätningar som har genomförts på ett anläggningsarbete av en cirkulationsplats i Ullared under 7 dagar där Skanska AB var entreprenör.Under mätningarna har författarna tagit fram fördelar och förbättringsförslag som finns eller kan skapas med visuell styrning. Slutsats och diskussion ska ge en indikation till svenska byggföretag om vad de kan göra för att tillgodogöra sig framstegen från tillverkningsindustrin.

För att ge olika maskiner olika utväxlingar används kugghjul. Dessa kugghjul tillverkas genom olika typer av processteg. Ett av dessa steg kan vara att dragbrotscha ett kilspår. När dessa kilspår dras, bildas det grader på under och ovansidan av kilspåret. Dessa gradas för hand i dagsläget av Swepart transmission, med processfördröjning och arbetsskador som följd. Hela kugghjulets tillverkningsprocess förutom gradningen av kilspåret, sker helt automatiskt i en större robotcell, där dess processrobot är den som sätter tillverkningstakten. Genom att studera olika gradmetoder och system för automatisk gradning kommer ett lösningsförslag att tas fram för att automatisera gradningen av dessa kilspår utan att påverka tillverkningsprocessens cykeltider negativt. Lösningsförslaget blir en maskin som bygger på modulärt linjärsystem och som gradar kilspåret med hjälp av skärande bearbetning från två håll samtidigt. Dessutom kommer maskinen själv att leverera kugghjulet till transportbandet ut från robotcellen.

Internet, automation, digitalisering och liknande tillverkningsteknologier som associeras med Industri 4.0, eller den fjärde industriella revolutionen, håller på att förändra sättet som tillverkningsindustrier styr hela sin produktionskedja. De nya teknikerna som inkapslas av Industri 4.0-paradigmet har genererat nya smarta sätt för att effektivisera produktionen och samtidigt spara in på resurser. Men denna revolution har genererat utmaningar, liksom förmåner, inte minst för de individer som jobbar inom den industriella sektorn. I denna studie undersöks hur operatörer inom tillverkningsindustrin upplever och anpassar sig till denna typ av nya teknologi på sina arbetsplatser. Vad för typ av utmaningar och möjligheter har upplevts av de människor som står i direkt kontakt med dessa nya typer av innovationer. För att besvara denna fråga, genomfördes intervjuer med operatörer på två fabriker inom tillverkningsindustrin där ny teknologi införts och påverkat produktionskedjan. Totalt åtta operatörer, varav fem från Fabrik A och tre från Fabrik B, intervjuades genom semi-strukturerade intervjuer. Detta i syfte att generera insikt i upplevelsen av automation, internettjänster och övriga digitala hjälpmedel i arbetsuppgifter som tidigare utförts utan det. Genom metoden för grundad teori kodades och tolkades den insamlade intervjudatan och kategorier kunde bildas. Resultaten visade att det fanns ett stort behov av tydligt kommunicerad information gällande ny teknik och nya arbetssätt. Resultaten indikerar att det finns mycket utvecklingspotential när det kommer till hur operatörer underrättas om nya innovationer i deras arbete. Vidare drogs slutsatsen att det krävs en gemensam förståelse för nya systemuppdateringar och förändringar, för att dessa ska mottas och hanteras på ett bra sätt. Ur analysen framställdes en modell över de utmaningar och möjligheter som industriföretag står inför vid implementation av smarta system i sin produktion, ur de anställdas perspektiv.

Sjöfartshögskolan i Kalmar har kurser i bl.a. programmerbara styrsystem. För att undervisningen ska ta steget in i Industri 4.0 vill skolan först ha utlåtande om svårighetsgraden att implementera en IO-linkgivare i befintlig process. Syftet med arbetet var att installera och konfigurera en IO-linkgivare i skolans ånganläggning för att på så sätt kunna utvärdera implementeringsarbetets svårighetsgrad. Detta sattes sedan i relation till att istället installera en traditionell analog tryckgivare. Genom att göra en installation och konfiguration implementerades IO-linkgivaren och för kontroll av funktion genomfördes en provning mot befintlig mätutrustning som referenser. Resultatet visade på en relativt komplicerad implementering men ett noggrant mätvärde samt många möjligheter utöver det. / The Maritime Academy in Kalmar wanted to learn about how the implementation of IO-link sensors in a steam process could be used in teaching. The work aimed to investigate how an IO-link sensor works and provide input to develop the content of the school's programming courses. This was done by first implementing a new pressure sensor (IO-Link) in a steam process and then performing the electrical installation in the existing automatic cabinet. In the control cabinet, the existing PLC system was expanded with an IO link master for communication between sensor and PLC system. The result was a fully functional IO link sensor that transferred the vapor pressure in the system to the PLC system. As the IO link sensor for this purpose does not use many of the functions that may be sought in an IO link sensor, it becomes an expensive and complicated installation. If the teaching and course content are developed to use more of the IO link donor's competence, it can justify a higher purchase price and a more complicated implementation.

Det blir viktigare för företag att tillämpa lyckade implementeringar på arbetsplatser. Detta för att kunna matcha den ökande standarden som företag ställs inför. Företaget pressas därför från flera olika fronter. Teknologier kan därför implementeras som en del av industri 4.0. Detta för att skapa ökad kommunikation, säkrare arbetsplatser och en bättre arbetsmiljö för den anställde med högre kompetens. Detta samtidigt som det ska vara gynnsamt ekonomiskt. För att behålla sig plats på marknaden krävs därför utveckling. Implementeringar på arbetsplatsen är en typ av utveckling. Implementeringar kräver dock struktur och planering för att uppnå ett lyckat resultat. Frågeställningen blir därmed hur implementeringen av de nya teknologierna påverkar människorna i företaget. Detta då förändringar som sker drastiskt på arbetsplatsen påverka säkerheten för den anställde då struktur och kunskap kan saknas. Företag behöver därför arbeta parallellt och med samspel av andra teknologier för att inte utsätta den anställde för risker. Det finns ett flertal teknologier att tillämpa vid implementering av industri 4.0 som påverkar den anställde. Dessa teknologier påverkar olika aspekter även sammanhängande och bör därför implementeras med samspel. Att skapa fördelar på arbetsplatsen med hjälp av teknologierna som förbättrad kommunikation ger den anställde möjlighet till att kunna ta del av teknologins fördelar vid implementering. Genom studien har slutsatsen dragits att dessa fem aspekter kommunikation, arbetsmiljö, säkerhet, ekonomi, utbildning/kompetens är de viktigaste påverkande på den anställde vid implementering av industri 4.0. Syftet med detta examensarbete är att studera teknologier inom industri 4.0 för att finna dess påverkan på den anställde vid implementering. För att besvara frågeställningen har studien använt sig av sekundärdata som innefattar vetenskapliga artiklar och böcker. Teorierna är analyserade och avgränsades under arbetets gång för att presentera en slutsats på frågeställning.