Vi som är författare är båda födda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har på så vis av erfarenhet sett och under våra år på studie- och yrkesvägledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och förhållningssätt gentemot att flytta ifrån hemstaden för såväl studier som arbete. För ett år sedan skrev vi vår B-uppsats med fokus på ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanför hemstaden. Det framkom där att de ungdomar vi intervjuade själva ansåg att de hade ganska liten eller ingen kunskap om arbetsmarknaden. För att bygga på detta har vi i den här undersökningen intervjuat personer som på olika sätt möter ungdomarna i samband med övergången från skola till arbetsliv.Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med en lärare, en rektor samt två arbetsledare på olika företag i kommunen som anställer många ungdomar på deras första jobb. Detta för att ta reda på vad som å ena sidan efterfrågas av arbetsgivarna och å andra sidan vad skolan förbereder eleverna inför. Vi har med hjälp av dessa intervjuer svarat på frågor som rör hur skolan respektive lokala arbetsgivare upplever ungdomars övergång från skola till arbetsliv. Vidare har vi sammanställt resultatet och med hjälp av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare analyserat de tidigare nämnda respondenternas berättelser. Vi har med studie- och yrkesvägledarna samtalat om hur de tänker kring övergången och även hur de tror att vi, som yrkesgrupp, kan arbeta med att göra övergången smidigare.Avslutningsvis har vi som författare även utifrån ett par karriärteorier analyserat och diskuterat resultatet. Vi har i den här undersökningen utifrån respondenternas berättelser valt att använda oss av Savickas Theory of Career Construction, Patton & McMahons System Theory of Framework, Krumboltz Happenstance Approach Theory samt Lent med fleras Social Cognitive Career Theory.Det vi har kommit fram till är att det finns ett par vanliga missuppfattningar som uppstår när ungdomarna ska gå över från en individtänkande skola till en kollektivtänkande arbetsmarknad samt att det finns utrymme för oss som studie- och yrkesvägledare att arbeta vidare med överbryggande åtgärder.

Den fjärde industriella revolutionen (Industri 4.0) anses enligt forskare och internationella röster ha enorm inverkan på individens framtida karriärupplevelser, vilket fortfarande är obeforskat. Därmed syftar studien till att undersöka individens karriärupplevelse med anledning av smart teknologi inom Industriell 4.0. Studien är av kvalitativ karaktär med empiri från tio yrkesverksamma personer i olika redovisningsbyråer med AI- eller automatiseringsteknik. Resultatet visar på individuella skillnader i karriärupplevelsen samt i upplevda möjligheter och hinder på den fortsätta karriären i organisationen. Begreppet karriär har i studien bestått av erfarenheter som möjliggör professionell utveckling och som bidrar till individens anställningsbarhet. Den smarta tekniken tillför med klart professionellt avancemang – ifall organisationer haft lyckade transformationer och implementeringar – men bidrar även med minskad anställningsbarhet för vissa grupper. Dessa är nyutexaminerade och individer utan teknisk kompetens. Individer med teknisk kompetens intar därmed ett försprång i sin karriärutveckling och karriärjustering i syfte att hålla sig anställningsbara i en framtid präglad av smart teknologi.