Since today’s fast-paced landscapes evolves into digital environments, businesses are faced by the need of performing digital transformation, as it will support them in staying competitive. However, when executing digital transformation, it becomes important to prioritize the right initiatives to ensure efficient budget allocation, as well as to track progress and value realization to assess real impact and to secure efficient realization. Therefore, tracking value and realization of digital transformation is an essential process in the progress of digitalizing business processes and staying competitive, and thus, should be executed in a mature manner. Consequently, this study’s purpose includes the development of a framework, which can be used to evaluate the maturity of organizations when tracking the value and the realization of digital transformation. To fulfill this, a case study was conducted, whose results were based on qualitative data collected through observation, interviews, and internal documentation. It was found that three aspects are relevant to be assessed when evaluating processes of tracking digital transformation value and realization, namely, formalization, integration, and utilization of the tracking system. For these three aspects, different ambition levels are defined and seen as targets to be sought after by organizations. Furthermore, it is found to be relevant to track progress of digital transformation in terms of development, deployment, and adoption, as well as to assess associated risks, impact on the company’s financials, and objectives and key results. To develop a maturity framework, additionally, five distinct maturity levels were identified, based on challenges and a future ambition for a tracking system. These levels range from “not started” to an “ambition level”. As a result, the maturity assessment framework developed in this study is deemed relevant to be used in a descriptive manner, illustrating key aspects to be considered when tracking the value and realization of digital transformation, as well as when analyzing organizations’ performance in that respect. The study’s outcomes are thus expected to support transparency in organizations when managing digital transformation. / Då dagens snabba landskap utvecklas till alltmer digitala miljöer måste företagen genomföra digital transformation för att kunna behålla sin konkurrenskraft. När man genomför digital transformation blir det dock viktigt att prioritera rätt initiativ för att säkerställa effektiv budgettilldelning, samt att uppfölja framsteg och värdeförverkligande för att bedöma verklig påverkan och säkerställa effektiv realisering. Därför är uppföljning av värde och realisering av digital transformation en viktig process för att digitalisera affärsprocesser och för att förbli konkurrenskraftig, och bör därför genomföras på ett moget sätt. Följaktligen inkluderar denna studies syfte utvecklingen av ett ramverk, som kan användas för att utvärdera organisationers mognad när man uppföljer värdet och realiseringen av digital transformation. För att uppfylla detta genomfördes en fallstudie, vars resultat baserades på kvalitativ data som samlades in genom observation, intervjuer och intern dokumentation. Det visade sig att tre aspekter är relevanta att bedöma när man utvärderar processer för att uppfölja värde och realisering av digital transformation, nämligen formalisering, integration och användning av uppföljningssystemet. Olika ambitionsnivåer definieras för dessa tre aspekter och ses som mål som organisationer ska sträva efter. Vidare konstateras att det är relevant att uppfölja framstegen i digital transformation när det gäller utveckling, införande och användning, samt att bedöma tillhörande risker, inverkan på företagets ekonomi, mål och nyckelresultat. För att utveckla ett ramverk för mognadsbedömning identifierades dessutom fem olika mognadsgrader, baserade på utmaningar och en framtida ambition för ett uppföljningssystem. Dessa nivåer sträcker sig från "inte påbörjad" till "ambitionsnivå". Som ett resultat av detta anses det ramverk för mognadsbedömning som utvecklats i denna studie vara relevant att använda på ett beskrivande sätt och illustrera de viktigaste aspekterna som ska beaktas när man uppföljer värdet och realisering av digital transformation, samt när man analyserar organisationers prestationer i det avseendet. Studiens resultat förväntas således stödja transparens i organisationer när de hanterar digital transformation.

Industry 4.0 and the development of novel digital technologies is forcing manufacturing companies to introduce drastic changes to their productions systems. These technologies provide unique opportunities for manufacturing companies to collect, process and store large data volumes, which can be used to facilitate the coordination of factory elements. Previous research indicate that decisions based on data can provide fact-based decisions which can contribute to an increased productivity. However, manufacturing companies are not fully exploiting data as support for decision-making, which is desirable for an increased competitiveness. Currently, much attention is pointed towards the technology instead of the humans responsible for interpreting data and making decisions. Adding to this, there is a lack of guidance on how manufacturing companies can go from current decision making practices (i.e., decisions based on gut feelings) to fact-based decisions driven by data. To address this gap, the purpose of this thesis is to propose a framework for achieving data-driven decision making in production development in the context of Industry 4.0. The purpose is accomplished by using a qualitative-based case study approach at a small and medium sized enterprise in the electronics industry. The results indicate that both challenges and enablers for achieving data-driven decision making in production development are related to perspectives and attitudes, processes for data quality, technology and processes for decision making. Four maturity levels of data-data driven decision making are also identified. The proposed framework can be used by manufacturing companies to help them plan and prepare for their own specific development path towards data-driven decision making. Contributing to current understanding, this thesis considers the human decision makers perspective to develop the ability to collect, process, analyze and use the data to support time efficient and high-quality decisions, an insight lacking in prior academic studies. Future research may include confirmation of the findings presented in this thesis with additional use cases and industry types. / Industri 4.0 och utvecklingen av nya digitala teknologier tvingar tillverkningsföretag att introducera drastiska förändringar i sina produktionssystem. Dessa teknologier skapar unika möjligheter för tillverkningsföretag att samla, processa och lagra stora datavolymer, vilka kan användas för att stödja koordineringen av fabrikselement. Tidigare forskning indikerar att beslut baserade på data kan innebära faktabaserade beslut vilket kan bidra till en ökad produktivitet. Tillverkningsföretag utnyttjar dock inte data som underlag för beslutsfattande, vilket är önskvärt för en ökad konkurrenskraft. I dagsläget är mycket uppmärksamhet riktat mot teknologier istället för de människor som är ansvariga för att tolka data och fatta beslut. Dessutom saknas ledning gällande hur tillverkningsföretag kan gå från nuvarande beslutsrutiner (exempelvis beslut baserade på magkänsla) till faktabaserade beslut på data. Syftet med detta examensarbete är därför att föreslå ett ramverk för att åstadkomma data-baserade beslut genom produktionsutveckling i ett Industri 4.0 kontext. Syftet har uppnått genom en kvalitativ fallstudie på litet och mellanstort företag i elektronikindustrin. Resultaten påvisar att både utmaningar och möjliggörare för att åstadkomma databaserade beslut i produktionsutveckling är relaterade till perspektiv och attityder, processer för datakvalitet, teknologi och processer för beslutsfattande. Fyra olika mognadsnivåer för data-baserade beslut har också identifierats. Det föreslagna ramverket för databaserade beslut kan användas av tillverkningsföretag i syfte att hjälpa dem planera och förbereda sig för deras egna specifika utvecklings mot databaserat beslutsfattande. Genom att bidra till nuvarande kännedom avser detta examenarbete de mänskliga beslutsfattarnas perspektiv gällande utveckling at förmågan att samla, processa, analysera och använda datan för att stödja tidseffektiva och högkvalitativa beslut. Detta är en insikt som saknas i tidigare akademiska studier. Framtida studier kan inkludera verifiering av resultaten presenterade i detta examensarbete med fler tillämpningsområden och typer av industrier.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den sociala barnavårdens socialsekreterare hanterar mognadsbedömningarnas komplexitet, mer specifikt hur de resonerar gällande eventuella skillnader som beaktas mellan barn i bedömningarna av olika barns mognad. Vidare syftade studien till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring deras tolkningsföreträde över barns mognad respektive barns rätt att komma till tals i barnavårdsutredningar. Studien tar avstamp i kritiska barndomsstudier som teoretiskt ramverk och baserar sig empiriskt på sju intervjuer med socialsekreterare. Våra fynd visar att även om socialsekreterarna talar om alla barn som unika individer framhävs ”det talbara” och ”det sårbara” barnet som avgörande olikheter när olika bedömningar förs på tal. Respondenterna diskuterar ett ”starkt barnperspektiv” och samtidigt hur mandatet över att bestämma barns mognad kan vara “läskigt” och “farligt” då mognadsbedömningen har stor inverkan på barns liv. Resultatet av vår studievisar att det är komplicerat att göra mognadsbedömningar eftersom det inte finns tydliga riktlinjer om hur de ska genomföras. / The aim of this study was to examine how child welfare social workers handle the complexity of maturity assessments, and more precisely how they reason concerning the potentialdifferences between children that they take into account in such assessments. Furthermore, the aim was to examine how social workers reason concerning their interpretation primacy over children’s maturity versus the right of the children to have their say in child welfare investigations. The study uses critical childhood studies as a theoretical framework. Empirically, it is based on seven semi-structured interviews with social workers. Our findings indicate that although social workers address all children as unique individuals, they still foreground differences related to “talkable” or “vulnerable” children as essential in assessments. The respondents discuss a “strong child perspective” and simultaneously how their mandate in maturity assessments is “scary” and even “dangerous” because maturity assessments have a great impact on children’s lives. The outcome of our study revealed that itis complex to carry out maturity evaluations on children as there are no comprehensible recommendations on how it should be carried out.

This paper tries to measure the level of digital transformation among Swedish organizations. This is done through utilizing a maturity model and collecting data through an online questionnaire from 21 different organizations and measuring their digital readiness. The result seem to indicate that Swedish organizations have a been affected by digital transformation and have a slightly lower level of digitalization than foreign organizations. / I denna uppsats försöks den digitala transformationen mätas bland svenska organisationer. Detta gjordes genom att använda sig av en maturity/mongnadsmodell och samla data om 21 olika organisationer genom ett frågeformulär som publicerades online. Denna data användes sedan för att mäta organisationernas digitala mognad. Resultat indikerar att Svenska organisationer har blivit påverkade av den digitala transformerinen, dock är nivån av digital mognad något lägre än hos utländska organisationer.