2005 gick startskottet för ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Katrineholms kommun och Peab med syfte att förena byggindustrins och samhällets erfarenhet med akademisk forskning. Detta resulterade i forskningscentrumet Brains & Bricks. En forskningsgren kom att bli bygglogistik, vilken sedan utvecklades mot att arbeta med SCOR-modellen för att utreda dess anpassningsbarhet till byggbranschen. Examensarbetet har genomförts inom ramen av uppdragsgivarna Peab och Linköpings Universitets önskemål om att utreda de logistiska flödena på Peabs byggarbetsplats Bläckhornet i Nyköping. Detta görs med syfte att undersöka SCOR-modellens anpassningsbarhet till byggbranschen samtidigt som förbättringsförslag kopplade till det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen utreds. Fokus för studien läggs på produktions- och returprocesserna, men övriga områden som även anses ha stor inverkan på dessa undersöks. De fyra problemområden som valts ut och där fokus har lagts är: Godsmottagningen: Anledningen till området valts är att det idag inte finns någon strukturerad leveranskontroll eller leveransmätning. Uppföljningar är på grund av detta inte möjliga och leder till att ett potentiellt utvecklingsarbete för att driva leverantörsförbättringar avstannar. Åtgärder är här att få till en strukturerad mätning samt se till att Peab inser vikten av att mäta sina leveranser. För att göra mätningsförfarandet effektivare bör ett streckkodssystem implementeras. Kontinuerliga förbättringar: Området har valts på grund av dagens avsaknad av ett återrapporteringssystem samt att arbetarnas åsikter ej kommer fram. För att ett kontinuerligt förbättringsarbete ska kunna nås måste Peab få till en struktur för hur rapporteringen av fel ska gå till. Dagens lokala och begränsade inlärning måste bytas ut mot en koncernvis inlärning där projektledare delar med sig av sina erfarenheter till andra projekt. Materialplanering: Materialplaneringen utförs idag bristfälligt på en rad olika punkter. Mängdningsprocessen där mängden material till lägenheterna beräknas utförs idag manuellt, vilket medför en risk för fel. Detta styrks av punktmätningar där mängden överflödigt material är stort. Vidare finns det en rad brister över hur material ställs in för att mellanlagras i lägenheterna. Hänsyn tas ej till avstånd från vägg samt till kommande innerväggar vilket leder till onödiga materialförflyttningar. Lösningar till dessa problem är få till datorhjälp för mängdningsförfarandet genom användning av BIM-modellering samt skapa en struktur över hur material får och inte får ställas i lägenheterna. Vidare råder det dålig struktur på verktyg, material och maskiner, vilket exempelvis kan lösas med en användning av 5S. Ritning- och konstruktion: Problem är här främst kopplade till konstruktörer och arkitekter och tar bland annat upp fel som kan härledas till dem. En rad kollisionsfel gås igenom och varför dessa har uppstått samtidigt som ett försök görs att kvantifiera resursåtgången för att åtgärda felen. Uteslutande får Peab stå för kostnaderna på grund av dagens uppfattning kring hur kontrakten är utformade samt att det idag inte är praktiskt möjligt att detaljgranska ritningarna. Ett sätt att minska kollisioner samt verifierings- och kontrollarbetet är att implementera BIM. Genomgående i samtliga fokusområden, är att BIM erbjuder förbättringsmöjligheter. För mängdningen kan BIM ge automatiska underlag vid mängdningförfarandet utifrån ritningsunderlagen samt lösa problemen med hur bystningsplaneringen görs för att minska framtida onödiga förflyttningar. Ritningskollisioner kan undvikas, samtidigt som möjligheten finns i att BIM-modellen kan utgöra en bas för felloggning och därmed kontinuerliga förbättringar genom att få felinformation samlad på ett strukturerat sätt samt knutet till var felen uppstod. Sett till godsmottagningen kan en BIM-modell ge strukturerade beställningsunderlag och leveransplaner kan genom detta tas fram i ett tidigt skede. Genom en koppling till tidsplanen kan leveransplanen hållas uppdaterad oberoende av om ändringar i tidsplanen sker. Att ha en strukturerad leveransplan i ett tidigt skede ger även att denna lättare kan kommuniceras, exempelvis till underentrepenörerna. Samordningen av resurser, såsom användning av lullen bör därmed kunna ske bättre. Enligt Peab själva är BIM redan nu redo för användning i skarpt läge, och bör således också användas. Det är dock viktigt att de tar hänsyn till mer än bara kollisionkontroll och mängdningsavtagning vid BIM-användande. En nackdel med dagens BIM-strategi är att implementeringen av metoden idag först och främst vilar på arbetschefen eller projektledarens vilja, vilket leder till suboptimering endast för vissa projekt. För att driva en gemensam utveckligen över hela Peab-koncernen bör ansvaret för att BIM tillämpas ligga centralt. Beträffande arbetet med SCOR har ett uppslag av möjliga mätningar tagits fram. SCOR är ett bra initiativ för att få till den struktur som idag saknas inom byggbranschen. Ett problem är dock att en stor del av det som sker på ett bygge är situation sberoende, varför jämförelser mellan olika projekt i flera fall är svåra att göra. Svårigheten med att tillämpa SCOR inom byggindustrin är att modellen ofta mäter absoluta mått såsom tiden det tar att färdigställa en viss produkt eller process. Relativa mått bör således prioriteras, då dessa lättare kan jämföras över olika byggprojekt med olika förutsättningar. För studiens fokusområden har ett antal mätetal tagits upp för diskussion. Vidare diskuteras även mätetal som bör läggas till för att passa byggindustrin och Peab. Perfect order fullfillment bör användas vid leveransmätningar för att få till en strukturerad mätning och därmed användas till att driva leverantörsförbättringar, vilket idag är svårt utan några mätningar. Ett mätetal som har lyfts fram för att driva ett förbättringsarbete är Yield som innebär att fel mäts i förhållande till processinput. Exempel på hur detta kan mätas är att mäta ej planerad tid i förhållande till planerad tid, vilket även kan fungera som en morot för att planera bättre. Ett lätt använt absolut mått som även bör användas för att driva förbättringar är mätning av antalet besiktningsanmärkningar. Detta kan även sättas i relation till total projektbudget eller total nedlagd tid för att öka jämförbarheten med andra projekt. Planeringen av mängdningen bedöms som intressant att mäta, beträffande kostnad och/eller tid. För att inte detta ska gynna en snabb mängdning måste mätetalet även ställas i relation till mängden överblivet material. Lättast är att mäta med hänsyn till inköpskostnad, men kostnaden kan även räknas upp med hänsyn till andra kostnader såsom hanteringskostnader, avfallskostnader med mera. Diskussioner förs även kring Issue Sourced/In-Process Product Cycle Time och Cost to issue Sourced/In-Process Product för att mäta de förflyttningar, med fokus på onödiga förflyttningar, som sker på bygget. Mätningar  av dessa typer är svåra att genomföra kontinuerligt och till ett lågt resursanspråk, och är därför inget som bör prioriteras, även om de vore intressanta att mäta. Dagens förfarande med att granska ritningar via en uppsjö av papper leder till att onödig tid läggs ned på att verifiera och kontrollera ritningar. Detta leder till att mätetalen Finalize Production Engineering Cycle Time samt Cost to Finalize Production Engineering vore intressanta att mäta. Dessa kan mätas absolut som de är utformade idag då verifieringen och kontrollera ritningsunderlag inte lika starkt beror av exempelvis varierande omvärldsförförhållanden såsom själva byggprocesserna. Dessa mått bör dock även ställas i förhållande mot exempelvis antal framtida uppkomna bygg, konstruktions och ritningsfel för att öka jämförbarheten mellan olika projekt och för att driva ett förbättringsarbete.

Utgör jämte förf:s: The emergence and change of Pharmacia Biotech 1959-1995 diss. Stockholm : Handelshögsk.

Rapid and accurate species identification and antibiotic susceptibility testing are of great importance for patients with sepsis and to stop over- and misuse of antibiotics contributing to antibiotic resistance. QuickMIC™ is a rapid antibiotic susceptibility testig system based on a microfluidic technology solution developed by Gradientech that measure MICs on bacteria from positive blood culture bottles. By combining QuickMIC™ with a rapid system for detection and identification, the time to detection, identification and antibiotic susceptibiolity testing could be shortened with days compared to pipelines used today which could mean the difference of life and death for patients. The T2Bacteria® panel and T2Dx® instrument developed by T2 biosystems is an FDA-cleared test for rapid detection and identification of bacteria from whole blood based on magnetic molecular resonance technology. The time to result of the T2Dx® instrument is 3-4 hours and the time to result for QuickMIC™ is 2-4 hours. In this project, the possibilities and benefits of such a pipeline have been studied by comparison to a pipeline typically used today. Time, accuracy and practical aspects have been investigated during the project and the results are promising for future further studies.

Detta arbete är en beställning från Vidilab AB som går ut på att kartlägga resistensmekanismer hos nematoder samt ta fram en resistensassay. Beställningen grundar sig i problematiken kring dagens metoder för resistensbestämning, som går ut på att analysera förekomsten av ägg i avföringen från betande djur innan respektive efter avmaskning. Vidilab efterlyser en molekylär diagnostikmetod för resistensbestämning innan boskapsdjuren behandlas med anthelmintika. Som avgränsning har projektet riktat in sig på resistensmekanismer hos nematoden Haemonchus contortus som i första hand parasiterar får. I projektet har i huvudsak förslag på tre tekniker tagits fram som skulle kunna användas för resistensbestämning hos H. contortus. Dessa tre metoder är allelspecifik PCR, RT-PCR och MALDI-TOF. Slutsatsen i detta projekt är att samtliga av dessa tre metoder har potential som molekylär diagnostikmetod. Dock krävs mer forskning kring H. contortus resistensmekanismer, storskalig sekvensering samt kartläggning av transkriptom och proteomikstudier innan teknikerna kan appliceras som standardiserade diagnostikmetoder.

<p>The research site has been the Södra Cell Tofte pulp mill. The main focus in this thesis is how to learn about process control. The need for research on this theme is given implicitly in the foundation and construction of the INPRO programme. Norwegian engineering education is discipline oriented, and the INPRO programme aimed at integrating the three disciplines engineering cybernetics, chemical engineering, and organisation and work life science in a single PhD programme. One goal was to produce knowledge of modern production in chemical process plants based on socio-technical thinking.</p><p>In the introduction I outline how my research questions have been developed and the need for doing research in the field of improving process understanding in a continuous process plant.</p><p>This thesis provides answer to the three questions:</p><p>1. What are the learning systems for workers in a process plant?</p><p>2. What is the implication for learning of different socio-technical structures?</p><p>3. How can learning be further improved for workers in the process industry?</p><p>In order to answer these questions and to provide a background for why these questions are important to Tofte, I describe and analyse the case plant Södra Cell Tofte. I find it necessary to make this part rather extensive in order for the reader to understand the context under which Tofte has been developing its learning arenas or learning systems. I use a sociotechnical framework in doing this. I want to introduce and use this framework as I regard it as useful for one of my purposes with this work: Assisting the production unit at Tofte to improve learning. I go through technological improvements that have been carried out from 1980 onwards, and one major organisational change that has taken place. The downsizing and reorganisation that took place in 1992 is of importance as well as the organisational development effort named “Employeeship” that took place in 1996. I had a leave from the INPRO project for almost a year following and evaluating this particular project. The situation at Tofte in 1994 was lack of good learning systems, and after a major reorganisation in 1992 the organisation defined a need for better responsibility distribution and co-operation. </p><p>Chapters 3 and 4 present and discuss theories in order to give a broader background for the research issues in this thesis. In Chapter three I discuss features and characteristics of a continuous process plant as these have consequences on how knowledge and skills can be developed and why process understanding is a necessity. I present socio-technical system thinking (STS) as one way of regarding organisation and management of a process plant, and I further discuss why I find this approach appropriate for providing learning primarily at the shop floor level as an integrated part of daily production.</p><p>In Chapter four I argue that knowledge and skills in production are becoming increasingly important in highly automated remotely controlled process plants and develop a theory of “process understanding”. Process understanding is defined as the ability to predict what is going to happen. In order to predict what is going to happen with a system one firstly need to define the system boundaries. This system can then be regarded as a mental model. One must know and analyse input variables (know where and how to get relevant process information), and by this anticipate, like in a mental simulation, what will happen with the parameters within a defined time period. Different possible options may be mentally tested including what will happen if no corrective actions are taken. An ability to predict what is going to happen with the product, to process equipment or any other process variable, has to be developed and refined in order to operate a process plant optimally. Theories state that a variety of knowledge and skills are required and that some skills can be acquired only through years of experience. The “knowing why” within a process plant also has to be strengthen in order to develop a better process understanding, but as an addition to the experience based “knowing how”.</p><p>Models of learning regarding the demands given by the production systems in order to develop such process understanding are presented and discussed. These are conventional methods, experiential (problem based) learning, and collective learning. The experiential learning model is discussed and what may inhibit learning from experiences to take place in a plant. I have defined the concept “learning arena” and regarded each shift in a control room as a main learning arena since this is the place where theory meets practice. It is further discussed that practice will differ between shifts within same control room due to different mental models of the process. In various learning arenas, different communities-ofpractice must be joined in order to make more shared mental models with the intention to align different practices.</p><p>In Chapter five the research methods used to explore the research questions, and thus to bring forth theories about gaining better process control, are reviewed. I have been inspired by action research methods in order to answer my research questions and to contribute in a necessary change process where development and use of learning arenas have been central. I have been more or less active in these arenas and played back experiences and theories in order to further develop the arenas. Besides participations in learning arenas, methods have been interviews, observations, and written documentations. </p><p>Chapter six is the case description of two different kinds of learning systems at Tofte: Operator Training (OT) - Operator based development and execution of education/ training and Operations Workshop (OW) - Problem based learning aiming at better production practice. I have provided background for the two cases as an answer to the educational challenges Tofte had in 1996 and not least to differences in operational practice between shifts. I describe background, characteristics, and development from what I term different learning arenas where the learning about process control will take place. I have also discussed in what ways these two learning systems can be regarded as learning arenas and briefly the kind of learning that can take place in each arena. In two Operations workshops I provide more details in order to show some strengths of the method.</p><p>In Chapter seven I provide answers to the three research questions outlined in the introduction and further refined in Chapter 4.5. I analyse how different learning types such as individual, experiential, and collective are covered within different learning arenas and how OT and OW meet the requirements for good learning systems in continuous process plants. Further I analyse how tasks regarding education and training are better distributed in a shift and daytime organisation with the two learning systems, and further how learning is integrated with working and thus process operators’ knowledge and skills are better utilised. When I analyse the implication of learning of two different socio-technical structures, I also regard how managers are better enabled to become facilitators for learning. The two arenas have been well established at Tofte, but to a varying degree in the different departments. When regarding Operator training it is still too early to conclude on its impact on results in the pulp mill. However, two Operations workshops have made positive contributions and demonstrated the potential of the method. The strengths of the methods are the collective learning that place in cogenerated learning arenas. In Operator training this strengthens the master-apprentice method, and in Operations workshops it gives a shared understanding and direction for further tasks in process control. Finally, based on the analysis of the first two questions I discuss how learning for workers can be further improved.</p><p>In Chapter eighth I conclude on my theoretical contribution and arguments for further research in the actual fields. Finally, based on my findings I will recommend organisational choices on future actions. STS provides frames and directions for learning to take place within groups along the production line. It is however not the scope of the STS paradigm to provide theories of what constitutes knowledge in operations of a plant. And the STS theories are not developed in order to cover more specifically models for how learning within and across semi-autonomous units and organisational levels may take place. Thus the main contribution of this thesis is learning theories based on two different kinds of learning models as means to develop process understanding.</p>

No description available.

The research site has been the Södra Cell Tofte pulp mill. The main focus in this thesis is how to learn about process control. The need for research on this theme is given implicitly in the foundation and construction of the INPRO programme. Norwegian engineering education is discipline oriented, and the INPRO programme aimed at integrating the three disciplines engineering cybernetics, chemical engineering, and organisation and work life science in a single PhD programme. One goal was to produce knowledge of modern production in chemical process plants based on socio-technical thinking. In the introduction I outline how my research questions have been developed and the need for doing research in the field of improving process understanding in a continuous process plant. This thesis provides answer to the three questions: 1. What are the learning systems for workers in a process plant? 2. What is the implication for learning of different socio-technical structures? 3. How can learning be further improved for workers in the process industry? In order to answer these questions and to provide a background for why these questions are important to Tofte, I describe and analyse the case plant Södra Cell Tofte. I find it necessary to make this part rather extensive in order for the reader to understand the context under which Tofte has been developing its learning arenas or learning systems. I use a sociotechnical framework in doing this. I want to introduce and use this framework as I regard it as useful for one of my purposes with this work: Assisting the production unit at Tofte to improve learning. I go through technological improvements that have been carried out from 1980 onwards, and one major organisational change that has taken place. The downsizing and reorganisation that took place in 1992 is of importance as well as the organisational development effort named “Employeeship” that took place in 1996. I had a leave from the INPRO project for almost a year following and evaluating this particular project. The situation at Tofte in 1994 was lack of good learning systems, and after a major reorganisation in 1992 the organisation defined a need for better responsibility distribution and co-operation. Chapters 3 and 4 present and discuss theories in order to give a broader background for the research issues in this thesis. In Chapter three I discuss features and characteristics of a continuous process plant as these have consequences on how knowledge and skills can be developed and why process understanding is a necessity. I present socio-technical system thinking (STS) as one way of regarding organisation and management of a process plant, and I further discuss why I find this approach appropriate for providing learning primarily at the shop floor level as an integrated part of daily production. In Chapter four I argue that knowledge and skills in production are becoming increasingly important in highly automated remotely controlled process plants and develop a theory of “process understanding”. Process understanding is defined as the ability to predict what is going to happen. In order to predict what is going to happen with a system one firstly need to define the system boundaries. This system can then be regarded as a mental model. One must know and analyse input variables (know where and how to get relevant process information), and by this anticipate, like in a mental simulation, what will happen with the parameters within a defined time period. Different possible options may be mentally tested including what will happen if no corrective actions are taken. An ability to predict what is going to happen with the product, to process equipment or any other process variable, has to be developed and refined in order to operate a process plant optimally. Theories state that a variety of knowledge and skills are required and that some skills can be acquired only through years of experience. The “knowing why” within a process plant also has to be strengthen in order to develop a better process understanding, but as an addition to the experience based “knowing how”. Models of learning regarding the demands given by the production systems in order to develop such process understanding are presented and discussed. These are conventional methods, experiential (problem based) learning, and collective learning. The experiential learning model is discussed and what may inhibit learning from experiences to take place in a plant. I have defined the concept “learning arena” and regarded each shift in a control room as a main learning arena since this is the place where theory meets practice. It is further discussed that practice will differ between shifts within same control room due to different mental models of the process. In various learning arenas, different communities-ofpractice must be joined in order to make more shared mental models with the intention to align different practices. In Chapter five the research methods used to explore the research questions, and thus to bring forth theories about gaining better process control, are reviewed. I have been inspired by action research methods in order to answer my research questions and to contribute in a necessary change process where development and use of learning arenas have been central. I have been more or less active in these arenas and played back experiences and theories in order to further develop the arenas. Besides participations in learning arenas, methods have been interviews, observations, and written documentations. Chapter six is the case description of two different kinds of learning systems at Tofte: Operator Training (OT) - Operator based development and execution of education/ training and Operations Workshop (OW) - Problem based learning aiming at better production practice. I have provided background for the two cases as an answer to the educational challenges Tofte had in 1996 and not least to differences in operational practice between shifts. I describe background, characteristics, and development from what I term different learning arenas where the learning about process control will take place. I have also discussed in what ways these two learning systems can be regarded as learning arenas and briefly the kind of learning that can take place in each arena. In two Operations workshops I provide more details in order to show some strengths of the method. In Chapter seven I provide answers to the three research questions outlined in the introduction and further refined in Chapter 4.5. I analyse how different learning types such as individual, experiential, and collective are covered within different learning arenas and how OT and OW meet the requirements for good learning systems in continuous process plants. Further I analyse how tasks regarding education and training are better distributed in a shift and daytime organisation with the two learning systems, and further how learning is integrated with working and thus process operators’ knowledge and skills are better utilised. When I analyse the implication of learning of two different socio-technical structures, I also regard how managers are better enabled to become facilitators for learning. The two arenas have been well established at Tofte, but to a varying degree in the different departments. When regarding Operator training it is still too early to conclude on its impact on results in the pulp mill. However, two Operations workshops have made positive contributions and demonstrated the potential of the method. The strengths of the methods are the collective learning that place in cogenerated learning arenas. In Operator training this strengthens the master-apprentice method, and in Operations workshops it gives a shared understanding and direction for further tasks in process control. Finally, based on the analysis of the first two questions I discuss how learning for workers can be further improved. In Chapter eighth I conclude on my theoretical contribution and arguments for further research in the actual fields. Finally, based on my findings I will recommend organisational choices on future actions. STS provides frames and directions for learning to take place within groups along the production line. It is however not the scope of the STS paradigm to provide theories of what constitutes knowledge in operations of a plant. And the STS theories are not developed in order to cover more specifically models for how learning within and across semi-autonomous units and organisational levels may take place. Thus the main contribution of this thesis is learning theories based on two different kinds of learning models as means to develop process understanding.

No description available.

Industriell marknadsföring handlar om att marknadsföra aktiviteter och funktioner mot företageller organisationer. På denna typ av marknad finns det färre kunder jämfört med påkonsumentmarknader. Därför är det viktigt att vårda varje kundrelation för att varaframgångsrik på lång sikt. Denna uppsats beskriver Käkkirurgiska avdelningen vidAkademiska sjukhuset i Uppsala och deras relation till kliniker som remitterar patienter tilldem. Uppsatsen är skriven på uppdrag av Käkkirurgiska avdelningen och syftet är att beskrivafyra av dessa relationer och eventuella problem som finns. Detta skall fungera som en grundför fortsatt marknadsföringsarbete. Insamlingen av data har skett genom elvasemistrukturerade intervjuer med personal på Käkkirurgiska avdelningen och representanterför de fyra remittenterna. Materialet har sedan sammanställts och analyserats utifråninteraktionsmodellen (Håkansson, 1982) som beskriver relationer mellan företag. Resultatetav denna undersökning visar att relationerna med de olika remittenterna skiljer sig något frånvarandra men att de största problemen trots det är i stort sett de samma i alla relationerna.Problemen som har identifierats handlar om administrativa processer och kommunikationmellan parterna och visar på att det inte räcker att leverera en bra tjänst för att relationen skavara helt lyckad.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.