AFRIKAANS: Die nuwe biotegnologiese konteks waarin in vitro bevrugting, die kartering van die menslike genoom, stamselnavorsing en –terapie, realiteite geword het, rig unieke uitdagings aan die samelewing en ook die teologie. Hierdie realiteite vereis dat ons weer sal besin oor die etiese vrae rondom menslike lewe. Die ontdekking van stamselle het nuwe insigte op die fisiologie van die mens gebring en daarmee saam beloftes van hoop vir die potensiële genesing van verskeie siektes. Die praktyk van stamselnavorsing veral ten opsigte van navorsing op embrionale stamselle, konfronteer ook die samelewing met ernstige en komplekse etiese dilemmas. Iewers tussen die uiterstes van oordrewe optimisme oor stamselnavorsing en radikale verwerping daarvan, moet daar gesoek word na gebalanseerde perspektief op hierdie praktyk. Die debat binne die politieke sfeer maak dit ook duidelik dat daar nog geen algemene konsensus in verband met wetgewing bestaan nie. Christelik-etiese perspektiewe kan vanuit ‘n Eko-teologiese benadering ook sinvol bydrae tot die politieke debat en etiese vrae na riglyne vir besluitneming. Die huidige teologiese debat getuig van uiteenlopende standpunte. Vanaf strenge konserwatisme wat stamselnavorsing en terapie ongekwalifiseerd veroordeel as sonde, tot by totale liberale en pragmatiese argumente wat stamselnavorsing en terapie ongekwalifiseerd aanvaar en voorhou as wonderkuur. Tussen hierdie uiterstes is daar ook stemme wat versigtiger dink en praat oor die kompleksiteit van hierdie fenomeen. Die eis na antropologiese herbesinning sal vanuit ‘n eko-teologiese benadering ook die kosmologiese dimensies van relasionele eksistensie moet verdiskonteer. Binne eko-etiese refleksie behoort die natuurlike en kosmiese aard van menslike eksistensie in terme van ruimte en tyd ‘n inklusiewe waardering van die kompleksiteit rondom menslike denke, emosies en gedrag teweeg te bring. Die bedoeling van hierdie studie is om vanuit ‘n Post-fondamentalistiese vertrekpunt ‘n bydrae te lewer binne die transversale ruimte van Christelike etiek, natuurwetenskap en biotegnologiese ontwikkeling. Die navorsings-resultate van hierdie studie poog nie om bloot etiese reëls as absolute waarhede daar te stel nie, maar eerder om te reflekteer oor verskillende benaderingsmoontlikhede, waardes, karaktereienskappe, deugde, morele narratiewe en perspektiewe op hierdie komplekse etiese vraagstukke. Die hermeneutiese proses van krities-realistiese nadenking en refleksie word op sistematiese wyse weergegee. Daar word beweeg vanaf die feitlike aspekte in verband met bio-tegnologiese ontwikkeling na die ontwikkeling van begrip oor die kompleksiteit van die etiese problematiek wat hierdie ontwikkeling meebring binne die sosiale, godsdienstige en politieke sfeer van die huidige etiese debat. Daarna word perspektief op refleksie-moontlikhede vanuit die Christelike-etiek gebied met besinning oor die verskillende benaderingsmoontlikhede tot die komplekse etiese vraagstelling en gefokus op ‘n eko-teologiese benadering asook die waardes wat daaruit ontwikkel. Laastens word krities gereflekteer oor die toepassing van etiese waardes vanuit ‘n eko-teologiese perspektief ten einde teologies-antropologiese perspektiewe wat uit die stamseldebat voortvloei te herwaardeer en basiese riglyne vir etiese besluitneming vanuit ‘n eko-teologiese perspektief te bied. Die verbreding van morele narratiewe en waardering van relasionele Christelik-antropologiese perspektiewe word aangebied as alternatief teenoor streng monolitiese begrippe van waarheid, objektiwiteit en rede. ENGLISH: The new biotechnological context wherein in vitro fertilization, the human genome project and stem cell research have become realities, confronts society and also theology with unique challenges. These realities compel us to revisit ethical questions considering human life. The main aim of this study is to make a contribution in the transversal debate among Christian ethics, natural sciences and biotechnological development, from a post-foundationalistic perspective. The research results do not aim to set ethical rules as absolute truths, but rather to reflect on different viewpoints, values, characteristics, virtues, moral narratives and perspectives on these complex ethical dilemmas. The hermeneutical process of critical-realistic reflection is being presented systematically. Starting from the factual aspects in relation to bio-technological development we move towards constructing an idea of the complexity of the ethical dilemma this development brings to social, religious and political spheres as well as the ethical debate. Perspectives on different reflection possibilities are then given form a Christian-ethical viewpoint with evaluation of different viewpoints on this complex ethical question. I then focus on an eco-theological perspective and the values it presents. Lastly, a critical reflection on the implementing of these values is presented, from an eco-theological viewpoint, revaluing theological-anthropological perspectives and providing basic guidelines for ethical decision-making from an eco-theological perspective. The broadening of moral narratives and revaluing of relational Christian-anthropological perspectives are being presented as an alternative against the strict monolithically orientated ideas of truth, objectivity and reason. / Thesis (DD)--University of Pretoria, 2010. / Dogmatics and Christian Ethics / unrestricted

Inom litteraturen för innovationsintermediärer har många studier utförts med syftet att kartlägga intermediärers bidrag till enskilda företag. Däremot finns det ett forskningsgap gällande hur intermediärer bidrar till det system de verkar inom. Den här uppsatsen adresserar detta gap genom att visualisera hur ett regionalt stödsystem är organiserat och förklarar hur aktiviteter inom systemet kan analyseras i relation till litteratur på intermediärer inom innovation. För att åstadkomma detta kombineras en litteraturstudie med empiriska data insamlade från det regionala stödsystemet i Östergötland. Vidare kategoriseras systemiska aktörer och projekt i ett modifierat nätverk för interna nischprocesser med syftet att kunna analysera deras individuella funktioner och kvantifiera deras kollektiva bidrag för att underlätta utvecklingen och spridningen av eko-innovationer.   Studien indikerar att stödsystemet som helhet har gjort mycket för att generera och sprida information om systemförbättringar – ett arbete som underlättas genom det gemensamma målet som stödsystemets ingående aktörer verkar för att uppfylla, samt genom den transparens som råder mellan offentligt förankrade aktörer. Vidare har ett stort genomslag av den europeiska kommissionens reformerade sammanhållningspolitik i regionen resulterat i omfattande åtaganden för att bygga nätverksplattformar utifrån regionala styrkeområden.  Erhållna resultat antyder dessutom att det studerade systemet är koordinerat kring ett centraliserat kluster av aktörer med stora ekonomiska resurser samt med en potential att på ett effektivt sätt förmedla kontakter i nätverket, vilket bedöms vara en följd av systemaktiviteternas höga beroende av strukturfondsmedel från EU som genom sina krav på medfinansiering ”förskjuter” makt åt resursstarka organisationer. I det studerade systemet karaktäriseras dessa framförallt genom sin starka koppling till offentligheten. I Östergötland är det Region Östergötland, regionens motsvarighet till landsting, som har det offentliga ansvaret för tillväxt. Detta går också i linje med organisationens centrala roll och inflytande i nätverket samt övergripande strategiska och koordinerade roll inför resterande aktörer i systemet, vilket bland annat demonstreras genom organisationens förmåga att samla och mobilisera andra aktörer i systemet. Centralt i systemet förekommer även Linköpings Universitet, vars roll i stödsystemet framförallt består i att överföra kunskap från akademin till systemet, vilket bland annat illustreras i nätverkskartorna där universitetets starka inflytande springer ur forskares och studenters frekventa inblandning i olika typer av samverkansprojekt.  Bland de decentraliserade organisationerna i nätverket återfinns i större utsträckning offentligt (via finansiering) förankrade organisationer som operativt tillhandahåller företags- och innovationsstöd, och därmed fyller en viktig roll som ”förlängda armar” ut i näringslivet, samt som ingångsportar till systemet för entreprenörerna som söker stöd. Dessa decentraliserade organisationer arbetar även ofta med nischade fokusområden och erbjudanden, där till exempel Cleantech Östergötland arbetar för att främja samverkan mellan miljöteknikbolag från näringslivet med offentligheten och akademin, samtidigt som organisationen politiskt representerar miljöteknikbolag för uppströms påverkansarbete.  I vetenskaplig litteratur rörande intermediärers roll för att främja nischer presenteras policy- och regimförnyelse vara ett av de viktigaste åtagandena som systemiska intermediärer åtar sig. I uppsatsen redogörs det för hur Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland är de organisationer i det studerade systemet som arbetar med de tydligaste kanalerna för uppströms påverkansarbete och att utmana existerande samhällsstrukturer, vilket bland annat verkställs genom organisationernas åtagande att artikulera behov för det regionala näringslivet. Som offentliga organisationer präglade av teknologisk och politisk neutralitet finns det däremot en utmaning för dessa organisationer att kunna främja eko-innovation som nisch, vilket för stödsystemet i allmänhet, och Region Östergötland i synnerhet, bör innebära ökade incitament att belysa, vårda och främja de organisationer i systemet som fokuserar på att främja eko-innovation.

<p>Avsikten med denna studie är att undersöka om det finns någon premie för miljö- och etiksatsande företag i förhållande till företag som inte gör någon liknande satsning. För att kunna göra en jämförelse och för att särskilja effekterna av just miljö- och etiksatsningar har en metod valts där företag matchats utifrån variabler som bransch, storlek samt book to market värde. Utifrån dessa matchningar har portföljer skapats där sedan avkastningen i termer av prisförändringar har jämförts. Slutsatserna av jämförelsen var att en viss skillnad mellan avkastningen på portföljerna kunde noteras med fördel för den icke miljölistade portföljen men denna skillnad var för liten för att med statistisk signifikans kunna bestämmas. Detta betyder att någon premie för eko effektivitet inte kan bestämmas för den svenska aktiemarknaden.</p>

Avsikten med denna studie är att undersöka om det finns någon premie för miljö- och etiksatsande företag i förhållande till företag som inte gör någon liknande satsning. För att kunna göra en jämförelse och för att särskilja effekterna av just miljö- och etiksatsningar har en metod valts där företag matchats utifrån variabler som bransch, storlek samt book to market värde. Utifrån dessa matchningar har portföljer skapats där sedan avkastningen i termer av prisförändringar har jämförts. Slutsatserna av jämförelsen var att en viss skillnad mellan avkastningen på portföljerna kunde noteras med fördel för den icke miljölistade portföljen men denna skillnad var för liten för att med statistisk signifikans kunna bestämmas. Detta betyder att någon premie för eko effektivitet inte kan bestämmas för den svenska aktiemarknaden.

The market for eco-labelled products has developed rapidly from the early nineties in Sweden. There is a full variety of environmentally friendly products on the market today, and perhaps organic food is the most popular alternative. Eco-clothes have not reached the same amount of success as other eco-labelled products on the Swedish market. In this essay I will discuss and analyze which factors that have influenced green consumers attitude and behavior towards eco clothing. Four interviews with green consumers in Karlstad have been done in order to explore consumers attitude and behavior. I have with the help from two well-tried attitude and behavior models been able to determine the factors that affecting consumer behavior on eco-friendly clothes. The roots are to be found in the bad correlation between social acceptance and the false mental imagery produced by misinterpretation of eco-labelled clothes. And even though there are positive attitudes between consumer and eco clothes the consumers experience that there are no supply of eco clothes in the stores. Is it really possible to demand something if you believe it does not exist?

No description available.

Den ohållbara utvecklingen i världen med klimatförändringar och andra miljörelaterade problem som följd, har medfört ett ökat intresse i ämnet hållbarhet och gjort det mer aktuellt än någonsin. Det finns en överensstämmelse om att något måste ske för att motverka den ohållbara trenden. Hållbarhet är ett väl exploaterat ämne inom forskning men det fokuseras främst på den privata sektorn och därmed finansiella aspekter. Tidigare studier belyser avsaknaden av hållbarhetsforskning inom den offentliga sektorn som har andra aspekter än den ekonomiska att ta hänsyn till. Kommuner och landsting, som är en del av den offentliga sektorn, ska fungera som samhällets föredömen och de måste agera utifrån invånarnas intresse. De har mer sociala värderingar än den privata sektorn och måste ta hänsyn till mjukare attribut. I nyare forskning om hållbarhet har användandet av subjektiva begrepp som välbefinnande och livskvalitet ökat. Flertalet studier visar att det finns ett samband mellan hållbarhet och välbefinnande. Den här studien ämnar bidra till forskningen inom den offentliga sektorn genom att undersöka Sveriges kommuner. I studien ingår totalt 90 kommuner där 38 av dem är ekokommuner, som aktivt valt att arbeta med hållbarhetsfrågor. Studien undersöker om det finns ett samband mellan kommunernas hållbarhetsarbete och deras invånares nöjdhet. Med utgångspunkt i tidigare forskning bör ekokommunerna, som engagerar sig i hållbarhet, ha nöjdare invånare än övriga kommuner. Studien undersöker även om de ekokommuner som presterar bra i hållbarhet, baserat på resultat från 15 nyckeltal, har nöjdare invånare.

This thesis is on the topic of Strategic Analysis of the farm BioVavřinec. The task of the study is to evaluate and propose appropriate strategic recommendations, strategic analysis. The work deals with the current state of the company and its market position. Furthermore, the works to external factors that help identify threats and opportunities arising company external. Intrinsic factors are identified strengths and weaknesses. The findings from internal and external analysis are the SWOT analysis. Work will be divided into two parts. The theoretical part describes the individual processes and tools for the development of strategic analysis. In the practical part will apply specific methods of choice BioVavřinec farm. The last part will contain the proposed strategic recommendations that will be useful for the future development of farms BioVavřinec.

<p>Huvudsyftet med studien var att se i vilken grad det går att finna samarbeten genom material- och/eller energiutbyten mellan närliggande anläggningar inom skogsindustrin i Sverige. Genom att göra en inventering av vilka anläggningar som finns inom skogsindustrin och sedan kontakta dessa, sammanställdes en lista över de olika anläggningarna och deras olika samarbeten. Inventeringen gjordes med hjälp av olika branschorganisationer samt sökmotorer på Internet. Utöver detta besöktes också fyra intressanta fall för att ge en inblick i hur dessa samarbeten kan se ut.</p><p>Studien visar på att den här typen av samarbeten existerar inom skogsindustrin och att drygt en tredjedel av de studerade anläggningarna har någon form av samarbeten rörande dessa frågor. Detta pekar på att man inom skogsindustrin är långt framme när det gäller resursutnyttjande och att möjligheten att minimera sin energi- och materialanvändning hela tiden är en relevant fråga.</p><p>Det finns med stor sannolikhet ännu fler sådana samarbeten som inte framkommit vid undersökningen och en intressant aspekt är att vid de besök som gjordes upptäcktes samarbeten som inte uppmärksammats vid tidigare kontakter. Av de 152 tillfrågade anläggningarna i inventeringen erhölls svar från 117 stycken vilket tyder på att det finns ett stort intresse för dessa frågor inom skogsindustrin. Flera av de anläggningar som inte hade några samarbeten kring dessa frågor svarade också att de hela tiden undersöker möjligheten till att inleda sådana.</p><p>Många av samarbetena rörande dessa frågor kretsar kring leveranser av el och ånga samt spån och flis men en del andra intressanta samarbeten har också framkommit. Exempelvis används slam från bioreningsdammar till bränsle, jordförbättringsmedel och som täckmaterial vid deponier.</p><p>Sammanfattningsvis tyder detta på att skogsindustrin ligger långt framme gällande dessa frågor men att det fortfarande finns mer att göra om energi- och materialanvändningen och därigenom den negativa miljöpåverkan ska minimeras.</p> / <p>The aim and objective with this study was to investigate to what extent co-operation through material and energy exchange between adjacent industries among the forest industry in Sweden could be found. First, an inventory of the industries in the forest industry was conducted. Secondly, each company was contacted with questions concerning this issue. Complementary field studies of four specific cases were conducted in order to give an insight to how these co-operations may function in reality.</p><p>The result of this study illustrates that co-operations among the industries exist in the forest industry sector as more than a third of the investigated industries has some kind of co-operation regarding material and energy exchange with adjacent industries.</p><p>A total number of 152 industries were identified during the inventory phase and 117 of those industries participated in the study with their own answers. This high participation rate enhances the impression that these are important questions to the forest industry sector. Numerous of the co-operations mentioned revolve around electricity, steam, and by products from sawmills, like woodchips and sawdust. Nevertheless, a few other interesting co-operations have also been revealed during the study, for example; sludge from some of the pulp mills are used as fuel, soil fertilizer and as covering material at landfills.</p><p>An interesting point is that co-operations, which not were discovered during the earlier correspondence with the industries, in fact were revealed during the field studies. Therefore, the probability that there are more existing co-operations between adjacent industries than the findings in the study reveals, are high.</p><p>To sum up, this shows that the forest industry is well in advance regarding co-operation through material and energy exchange between adjacent industries. However, there is still a lot to be done if the negative effect on the environment from the forest industry should be minimised.</p>

Huvudsyftet med studien var att se i vilken grad det går att finna samarbeten genom material- och/eller energiutbyten mellan närliggande anläggningar inom skogsindustrin i Sverige. Genom att göra en inventering av vilka anläggningar som finns inom skogsindustrin och sedan kontakta dessa, sammanställdes en lista över de olika anläggningarna och deras olika samarbeten. Inventeringen gjordes med hjälp av olika branschorganisationer samt sökmotorer på Internet. Utöver detta besöktes också fyra intressanta fall för att ge en inblick i hur dessa samarbeten kan se ut. Studien visar på att den här typen av samarbeten existerar inom skogsindustrin och att drygt en tredjedel av de studerade anläggningarna har någon form av samarbeten rörande dessa frågor. Detta pekar på att man inom skogsindustrin är långt framme när det gäller resursutnyttjande och att möjligheten att minimera sin energi- och materialanvändning hela tiden är en relevant fråga. Det finns med stor sannolikhet ännu fler sådana samarbeten som inte framkommit vid undersökningen och en intressant aspekt är att vid de besök som gjordes upptäcktes samarbeten som inte uppmärksammats vid tidigare kontakter. Av de 152 tillfrågade anläggningarna i inventeringen erhölls svar från 117 stycken vilket tyder på att det finns ett stort intresse för dessa frågor inom skogsindustrin. Flera av de anläggningar som inte hade några samarbeten kring dessa frågor svarade också att de hela tiden undersöker möjligheten till att inleda sådana. Många av samarbetena rörande dessa frågor kretsar kring leveranser av el och ånga samt spån och flis men en del andra intressanta samarbeten har också framkommit. Exempelvis används slam från bioreningsdammar till bränsle, jordförbättringsmedel och som täckmaterial vid deponier. Sammanfattningsvis tyder detta på att skogsindustrin ligger långt framme gällande dessa frågor men att det fortfarande finns mer att göra om energi- och materialanvändningen och därigenom den negativa miljöpåverkan ska minimeras. / The aim and objective with this study was to investigate to what extent co-operation through material and energy exchange between adjacent industries among the forest industry in Sweden could be found. First, an inventory of the industries in the forest industry was conducted. Secondly, each company was contacted with questions concerning this issue. Complementary field studies of four specific cases were conducted in order to give an insight to how these co-operations may function in reality. The result of this study illustrates that co-operations among the industries exist in the forest industry sector as more than a third of the investigated industries has some kind of co-operation regarding material and energy exchange with adjacent industries. A total number of 152 industries were identified during the inventory phase and 117 of those industries participated in the study with their own answers. This high participation rate enhances the impression that these are important questions to the forest industry sector. Numerous of the co-operations mentioned revolve around electricity, steam, and by products from sawmills, like woodchips and sawdust. Nevertheless, a few other interesting co-operations have also been revealed during the study, for example; sludge from some of the pulp mills are used as fuel, soil fertilizer and as covering material at landfills. An interesting point is that co-operations, which not were discovered during the earlier correspondence with the industries, in fact were revealed during the field studies. Therefore, the probability that there are more existing co-operations between adjacent industries than the findings in the study reveals, are high. To sum up, this shows that the forest industry is well in advance regarding co-operation through material and energy exchange between adjacent industries. However, there is still a lot to be done if the negative effect on the environment from the forest industry should be minimised.