Problematisering: Vikten av arbetsgivarvarumärket har växt i betydelse tack vare den brist på välutbildad arbetskraft som råder. För att företagen ska kunna locka till sig och attrahera anställda till företaget blir rekryteringsannonser och företagshemsidan viktiga medium. På hemsidan och i rekryteringsannonserna har nämligen företaget möjlighet att väcka nyfikenhet och visa upp företagets identitet och kultur. Det som kommuniceras i annonserna och på företagshemsidan anses även ha stor betydelse för hur företagets image uppfattas av de potentiellt anställda. Därför blir det viktigt att de svårgripbara delarna av ett arbetsgivarvarumärke ger både existerande och potentiellt anställda de rätta associationerna, samt att dessa associationer kan byggas upp genom samverkande aktiviteter mellan marknadsförings- och HR-avdelningen. Med denna bakgrund i minnet vill uppsatsens författare leda forskningen vidare och undersöka hur identitet och image kommuniceras ur ett arbetsgivarvarumärkesperspektiv. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda om det finns en röd tråd gällande den externa kommunikationen. Metod: För att kunna besvara vårt syfte och problemfrågeställning har uppsatsens författare använt teorier från erkända forskare inom området. Uppsatsens författare har även genomfört en kvalitativ innehållsanalys med tio utvalda företag från Universums 100-lista över de mest attraktiva arbetsgivarna enligt ekonomistudenter 2010. Slutsats: Studien har visat på att det inte finns en rödtråd gällande den externa kommunikationen rakt igenom för något företag i studien. Att det förhåller sig på detta vis kan bero på att marknadsförings- och HR-avdelningen för de utvalda företagen ännu inte utvecklat ett tillräckligt välfungerande samarbete. För vissa företag (främst de topplacerade företagen) i studien uppfattas den röda tråden som starkare än för andra företag. Universums 100-lista kan allstå sägas ge en förhållandevis rättvisande bild av styrkan i den röda tråd företagen förmedlar genom sin externa kommunikation. Identiteten kommuniceras generellt på lite olika sätt gällande de studerade kommunikationskanalerna. Imagen var svårt att studera genom en innehållsanalys och kräver antagligen andra undersökningsmetoder.

Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut. Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke. Resultatet ska sedan jämföras med den interna bild som finns av företaget och varumärket med ändamål att se indikationer på glapp mellan dessa perspektiv. Metod: Studien baseras på elva intervjuer med varumärkesansvarige på Saab, Saabs varumärkeskonsult, tre medarbetare, tre beställare från FMV samt tre användare i Försvarsmakten. Slutsatser: Resultatet från studien visar att det i huvudsak finns tre glapp mellan ledningens intentioner för varumärket och övriga respondenters perspektiv. Dessa är att Gripen i princip upplevs som ett fristående produktvarumärke. Vidare att Saab inte upplevs som lika duktiga på att marknadsföra och sälja sig själva som att utveckla och producera högkvalitativa produkter, samt att ledningens intentioner är att Saab ska vara ”Ett Saab” medan respondenterna i huvudsak upplever företaget som splittrat och utan tydlig enad linje.

The purpose of this study is to investigate whether Karlstad City Fiber Network visual elements in the form of a pair of speech bubbles fit into the organization's holistic external communication and branding. The study examines whether Karlstad City Fiber Network image of the organization and the speech bubbles match the stakeholders view and how the visual elements are perceived and recognized by stakeholders. The theory associated with the study is theories of corporate visual identity, image, identity and branding and visual communication. These three elements are important to be aware of when a generation of an effective external communications. Qualitative interviews with employees at Karlstad City Fiber Network and Karlstad municipality has undertaken to give an idea of ​​what the organization wants to achieve and what their opinions are. Karlstad City Fiber Network wants stakeholders to perceive the brand building marketing records as playful, with a twinkle in his eye and inviting to dialogue while the direct information shall be straight and free of jargon. The organization wishes that stakeholders see them as a safe choice as well as local and accessible for inhabitants of Karlstad. Karlstad City Fiber Network sees it as a great advantage to be taken of Karlstad Municipality, which also welcomes the urban network is municipal. Through focus group interviews with Karlstad City Fiber Network stakeholders, the inhabitants of Karlstad, it has emerged that the speech bubbles is not recognized, but it is only when the speech bubbles is put into a context, such as newspaper or newsletter that it can be linked to anything that advocates the municipality of Karlstad and dialogue. It is concluded that corporate visual identity is the link between the visual and the context of an organization's marketing. Stakeholders see Karlstad City Fiber Network as a credible organization that is simple yet eye-catching newsletters, but believe that their marketing is somewhat vague and confusing. / Studiens syfte är att undersöka huruvida Karlstads Stadsnäts visuella element i form av ett par pratbubblor passar in i organisationens helhetliga externa kommunikation och varumärke. Studien undersöker om Karlstads Stadsnäts bild av organisationen och pratbubblorna stämmer överens med intressenternas bild samt hur de visuella elementen upplevs och känns igen av intressenterna. Teorin som är kopplad till studien är teorier inom corporate visual identity, image, identitet och varumärke samt visuell kommunikation. Dessa tre delar är viktiga att vara medveten om vid ett framställande av en effektiv extern kommunikation. Kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare på Karlstads Stadsnät samt Karlstads kommun har genomförts för att ge en uppfattning om vad organisationerna vill uppnå och vilka deras åsikter är. Karlstads Stadsnät vill att intressenterna ska uppfatta den varumärkesbyggande marknadsföringen som skämtsam, med glimten i ögat och inbjudande till dialog samtidigt som den direkta informationen skall vara rak och utan facktermer. Organisationen önskar att intressenterna skall se dem som ett säkert val samt lokalt och lättillgängligt för Karlstadsborna. Karlstads Stadsnät ser det som en stor fördel att vara ägt av Karlstads kommun, vilka också ser positivt på att Stadsnätet är kommunalt. Genom fokusgruppintervjuer med Karlstads Stadsnäts intressenter, det vill säga Karlstadsbor, har det kommit fram att själva pratbubblan inte känns igen utan att det är först när pratbubblan sätts i en kontext, till exempel tidningsannons eller informationsbrev som den kan kopplas till något som förespråkar Karlstads kommun och dialog. Slutsatsen är att corporate visual identity är länken mellan det visuella och kontexten hos en organisations marknadsföring. Intressenterna ser Karlstads Stadsnät som en trovärdig organisation som har enkla men ändå iögonfallande informationsbrev, men anser att deras marknadsföring är något otydlig och förvirrande.

The purpose of this study is to create understanding for how social media affects the relationship between employees and leaders in organizations, and how social media could be used to improve internal communication. We also want to explore how this type of internal communication could be implemented in large organizations. From a theoretical perspective our ambition is to see how our findings relate to the theoretical field of internal communication and human resource management. The empirical findings in this study were gathered by conducting an interview with the CEO to reveal his intentions, methods and practices when working with social media. A questionnaire was then developed by using the knowledge gained from the interview with the CEO, as well as by using theories regarding communication, social media and corporate culture, this questionnaire was filled out by company employees. The empirical data that was gathered was analyzed in the light of relevant theory. We also checked the various data variables for correlation. This was done so we could study what factors determine why an employee follows the blog, and also so we could study which factors are impacted by the employee reading the blog. The results of this study show that social media as a communication tool has enormous potential to transcend geographical barriers and to flatten the organizational hierarchy in a way that is not possible through the usage of conventional communication methods. Social media can affect the relationship between a leader of an organization and its employees and has the power to spread values, practices, routines and build corporate culture. Social media however, has a sensitive nature and factors such as accessibility, target group characteristics and planning are directly relevant to the outcome when a CEO uses social media to communicate with the employees. Accessibility problems can result in some employees having a hard time being reached by social media communication and the lack of a proper integration plan can cause disturbance in the communication, employees may not be aware of the purpose of the CEOs efforts or maybe not even be aware that the CEO has started using social media tools. However the individuals who do follow the CEOs practises are likely to gain a better relationship with their leader. The informal nature of social media is a great way for CEOs to show more of their personalities and in that way form a closer bond with the employees. We believe that if planned and used in the right way, CEO social media communication has even more potential than this study reveals.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för CSR ur ett varumärkesperspektiv genom att beskriva hur CSR kan stärka varumärket. Uppsatsen avser svara på: Hur kan CSR stärka varumärket? SlutsatserResultatet visar att CSR är på väg att bli en hygienfaktor för företagen. Som ett resultat av uppsatsen så har vi identifierat fem aspekter som är av vikt för företag att hänsyn till när man arbetar med CSR ur ett varumärkesperspektiv. Vi har dragit slutsatsen att varumärket kan stärkas genom att företaget utgår från ett grundläggande CSR-arbete, identifierar intressenternas förväntningar, skapar ett mervärde genom att ta ett utökat ansvar, integrera CSR som en naturlig del av varumärkesidentiteten och ha en väl avvägd extern kommunikation. Vi menar att företag genom att ta hänsyn till dessa fem nyckelaspekter av CSR kan stärka sitt varumärke och samtidigt bidra till en hållbar samhällsutveckling vilket vi tror är nödvändigt för ”framtidens varumärken”.

Den här studien bygger dels på en narrativ analys av artiklar i Smålandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels på en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation där den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen ställer följande frågor: Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad är det som utmärker deras texter? • Kan en organisation få publicitet i de lokala medierna utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur går det att förstå detta? • Om Orrefors Kosta Boda använder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka är dessa? • I vilken uträckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier? • Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner där de har sin verksamhet? Studien bygger på fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner – narratologi. Resultatet visar att det går att få publicitet utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det här fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i både medier och affärsvärlden. Det har gjort att Orrefors Kosta Boda har fått ett medialt intresse dels på grund av en organisationsförändring och dels på grund av att Torsten Jansson som är VD på New Wave Group är en person som medierna älskar. Samtidigt ser man i studien att de lokala medierna i samband med detta har valt att publicera mestadels positiva artiklar och framställer Torsten Jansson som den räddande hjälten i sammanhanget. Mediekonstruktionen av Orrefors Kosta Boda och Torsten Jansson präglas alltså av en positiv och gynnsam bild för företaget. De berörda kommunerna, Lessebo och Emmaboda, är en del i den kommunikations- och förändringsprocess som Orrefors Kosta Boda genomgår vilket framkommer under intervjuer med kommuncheferna.

Abstract Title: External communication and brand strategies in Swedish municipalities
 Author: Philip Hagne & Einar Svensson
 Tutor: Jessica Gustafsson
 Purpose: The aim of this thesis was to study and obtain greater understanding on how Swedish municipalities use external communication and branding strategies to gain and attract more residents. The key questions to be answered in this thesis were: What does the external communication look like in the selected municipalities? Are the selected municipalities trying to establish their own brand? What does the work on creating the brand look like?
 Method/Material: This thesis is based on material collected trough interviews with people working with external communication in eleven swedish municipalities. The selected municipalities where divided into two groups based on their negative or positive population growth between 2005 and 2012. All of the selected municipalities where in the same population range between 20,000 and 40,000 citizens. The theoretical framework used in this thesis consists of David Aaker’s theories on Brand Equity along with Graham Hankinson’s, Gregory Ashworth's and Mihalis Kavaratzis theories on Place Branding.
 Main results: The main results show that the external communication is rather similar in all of the eleven municipalities regardless their population trend. The study could not show any definite correlation between the use of external communication and branding towards gaining new inhabitants. However this thesis sugests that municipal councils have changed their attitudes in prioritizing the external communication. The attitude from municipal councils today are more positive than earlier research has shown. Furthermore this thesis has shown that the financial issues and low communication budgets still are the main reason for limited work on external communication, though this is solved with collaborations with local actors in the public sphere.
 Number of pages: 64
 Course: Media and Communication studies C
 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University
 Period: Fall 2013
 Keywords: Brand, external communication, municipalities

Företagskulturen har förändrats i Sverige och det blir vanligare att startupföretag etablerar sig på marknaden. Dessa startupföretag lider av strukturella begränsningar gällande resurser och tillgångar. Samtidigt konkurrerar de på en marknad bland större, mer etablerade företag. Ett påtagligt problem uppstår när en växande företagsform, som gynnar marknaden och den övergripande samhällsnyttan, tvingas möta dessa utmaningar på grund av den särskilda företagsformens utgångspunkter. Av denna anledning är det viktigt att finna kostnads- och resurseffektiva lösningar för dessa företag att använda sig av för att företagsformen fortsatt skall vara attraktiv för företagare. Samtidigt har den externa innehållsmarknadsföringen genomgått revolutionerade utvecklingar gällande teknologiska framsteg och kostnadseffektiva lösningar. Storytelling är ett växande strategiskt verktyg, som vuxit sig starkt och ämnar uppnå genomslag bland konsumenter. Tidigare forskning påvisar att människan lättare tar in och memorerar intryck när de paketeras som berättelser och marknadsförare försöker dra nytta av detta genom storytelling inom deras externa kommunikation. Men tidigare forskning gällande sambandet mellan startupföretags marknadsföring och litteraturvetenskaplig berättandeteknik är svag och vi vill därför skapa en förståelse för hur storytelling används av startupföretag inom den externa innehållsmarknadsföringen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi, med en design där fokus läggs vid kontextuell beskrivning. Empiriinsamlingen består av åtta stycken semi-strukturerade intervjuer med startupföretag i tillväxtfasen. Samtliga av de intervjuade företagen använder sig av storytelling inom deras externa innehållsmarknadsföring. Det sammanställda empiriska resultatet analyseras utifrån genererade huvudteman vilka skapar en kontextuell bild av den verklighet som undersöks. Fem huvudteman genereras och skapar en helhetsbild kring de intervjuade företagens arbete kring storytelling. Vidare analyseras dessa teman ingående och med flera olika underliggande aspekter vilka redogörs för analysen. Resultatet visar att startupföretag använder sig av olika strategier inom storytelling för att nå genomslag bland konsumenter. En övergripande åsikt att storytelling är ett effektivt verktyg inom marknadsföring för företag med begränsade resurser. Startupföretag gör aktiva val i deras strategier gällande storytelling, vilka åläggs olika vikt vid de huvudteman som genereras. Mer generella slutsatser innefattar att litteraturvetenskapliga berättartekniker inte används effektivt eller i större utsträckning bland startupföretagen. Det finns ett stort intresse för storytelling men begränsade resurser och kunskap att utnyttja. De digitala kanalerna har vuxit sig starka och erhållit en större betydelse inom den externa innehållsmarknadsföringen. Slutligen påvisar denna studie att startupföretag kommunicerar på olika sätt, beroende på om de riktar sig mot företag eller slutkonsument. / The corporate culture has changed in Sweden and it has become more common that start-up companies establish their presence of the market. These start-up companies suffer from structural limitations concerning assets and resources. At the same time they are competing on a market, amongst larger, more well established companies. A problem arises when a growing type of enterprise, which stimulates the market and the overall societal benefit, is forced to face these challenges because of start-up company’s characteristics. Because of this, it is important to find cost- and resource efficient solutions for these companies to make use of so that start-up companies can continue to be attractive for entrepreneurs. At the same time, the external content marketing has gone through revolutionary developments concerning technological progress and cost efficient solutions. Storytelling is a growing strategic tool that has grown strong and is used to achieve impact amongst consumers. Earlier research suggest that humans have an easier time to take in and memorize impressions when the impression is packaged and presented in the form of a story and that marketers are trying to make use of this through storytelling within their content marketing. But earlier research into the subject of relationship between marketing and literary studies is weak, and therefore we want to create an understanding for how storytelling is used by start-up companies within their external content marketing. The study is based on a qualitative research strategy with a design that focuses on contextual description. The empirical results are based on eight semi-structured interview with start-up companies in the growth-phase. All of the companies that are interviewed deal with storytelling within their external content marketing. The empirical results were analysed on the basis of generated themes, which create a contextual picture of the reality that is being studied. Five themes were generated and create the entirety of the interviewed companies work concerning storytelling. Furthermore, the themes were analysed in detail with several underlying aspects, which are made clear in the analysis. The results show that start-up companies use several different strategies concerning storytelling, in order to reach impact among consumers. An overarching view is that storytelling is an effective tool within marketing for companies with limited resources. Start-up companies make active choice in their storytelling strategies, and are given different focus depending on which company it is. More general results show that storytelling techniques based on literary studies are not used effectively or extensively among start-up companies. There is a big interest for storytelling but limited resource and knowledge to make use of. The digital channels has grown strong and received a larger roll and meaning within the external content marketing. Finally, the study shows that start-up companies communicate in different ways. Depending on whether they focus on companies or consumers.

Studien syftar till att undersöka Norrköping och Finspångs kommuns kommunikationsprocesser gällande hållbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjänstemän från Norrköping och Finspångs kommun klarläggs kommunernas uppfattning samt tillvägagångssätt förkommunikationen av avfallshantering till sina invånare. En textanalys på kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som används för att nå ut till invånarna. Studien klargör även hur kommunerna definierar och förmedlar en hållbaravfallshantering. För att sätta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhållande till tidigare forskning. Resultatet av studien visar bland annat att Norrköping och Finspångs kommuns planering av kommunikationen börjar i olika skeden avkommunikationsprocessen. Det klargörs även att kommuners organisering påverkar kommunikationen med invånarna. En tidig strategisk planering av kommunikation till invånarna underlättar för kommuners kommunikationsprocess. I Norrköping och Finspångs kommuns kommunikativa material används det tydliga strategier för att nå ut till invånarna, dessa strategier anses också vara bra utifrån tidigare forskning. Kommuner bör därmed använda sig av en kommunikation som är målgruppsanpassad, involverar individen, har ett lokalt perspektiv, samt har en positiv framtoning. Gällande hållbar avfallshantering finns det i båda kommunerna ett fokus på tredje steget i EU:s avfallshierarki, återvinning. Studiens resultat kan användas av andra kommuner för att förbättra kommunikationen till invånarna.

This study aims to compare how Karlstad Student Union and Örebro Student Union are working with their external communications in order to reach existing and potential members. By comparison, we looked for similarities and differences in how these student unions work with media mix, press contacts, goals, profiling and strategies. We also analyzed how the latter three impact external communication. In making this comparison, we wanted to state whether the unions’ external communication could be improved.The main questions of this study are;How do Örebro’s Student Union and Karlstad’s Student Union work with their external communication?What differences are there in their external communication?What strengths and weaknesses exists in the student unions’ work with their external communication?Are there approaches in their external communication that could be more effective?The aim of the study will be reached by interviews with employees at the unions and by analyzes of the results based on theories of external communication and strategic communication, goals, profile, strategy, media mix and press contacts.The results show that the student unions are working quite differently with their communication. Karlstad Student Union has a communications policy, and they have a clear plan for how to communicate. They work actively with their profile and have a plan as well as to how they work in social media, such as how to express themselves to their target groups. Örebro Student Union works in an unstructured way and lacks long-term thinking, even though it is active, such as using Facebook and demonstrates visibility in other ways.Therefore, the analyzes shows that Karlstad Student Union has a more effective external communication approach based on a strategic and long-term think process which is reflected in most aspects of their communication work. Örebro Student Union has a lack of continuity in their communication efforts leading to more spontaneous work. There are strengths and weaknesses within both organizations. For example, more evaluations and clearer target group analysis would well serve Karlstad Student Union and Örebro Student Union has desirable elements in their work with press contacts.