I Sverige har en längre tid debatterats om ett införande av gårdsförsäljning av alkohol- drycker på tillverkningsplatsen. I Sverige tillfaller dock ensamrätten till detaljhandel med alkohol Systembolaget AB. Ska lagstiftningen på denna punkt ändras, måste den samtidigt vara förenlig med EU-rätten på området. Den unionsrättsliga problematiken innefattar den inre marknaden och den fria rörligheten av varor, där ett av ledorden är icke-diskriminering av utländska varor på en fri och öppen marknad. Samtidigt vill vi värna vår svenska rest- riktiva alkoholpolitik. Statliga monopol regleras genom artikel 37 i Fördraget om Europeis- ka Unionens Funktionssätt (FEUF). Artikeln är uteslutande tillämplig på de rättigheter som ges av det direkta utövandet av dess funktionssätt. Från monopolets funktionssätt ska skil- jas alla andra åtgärder, även om de har en påverkan på detta. Dessa regleras genom artikel 34 FEUF, vilken stadgar att varje åtgärd som innebär en kvantitativ importrestriktion eller har en motsvarande verkan ska vara förbjuden. Detta inbegriper varje nationell åtgärd som direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt, utgör ett hinder för handeln inom unionen. Artikel 36 FEUF ger dock en möjlighet att godta sådana åtgärder om de grundas i ett trän- gande allmänintresse eller andra tvingande hänsyn och är proportionerliga för sina syften. I Finland har gårdsförsäljning funnits sedan 1995 och har sedan årsskiftet utökats till att gäl- la gårdsvin och hantverksöl. I Sverige finns en möjlighet att införa en sådan modell efter finskt snitt. Finland är tillsammans med Sverige de enda medlemsstaterna inom EU med ett detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker. Gårdsförsäljning skulle även kunna utgöra en försäljningsform, vilket skulle innebära att åtgärden faller utanför artikel 34. Likaså skulle gårdsförsäljning kunna inlemmas i detaljhandelsmonopolet som ombud till Systembolaget och utgöra filialer till detta. Oaktat vilket alternativ som förespråkas kräver varje sådan åt- gärd en specifik och riktad anpassning till den EU-rätt som berörs. / <p>Bedömare: Johan Wessén; johan.wessen@liu.se</p>

I Sverige tillämpas, i enlighet med 2 kap. 10 § Regeringsform (1974:152), legalitetsprincipen som innebär att inget straff får ges utan stöd i lag. Inom skatterätten innebär legalitetsprincipen att ingen skatt får tas ut utan stöd i lag. Skatterätten är ett rättsområde som är under ständig förändring och ställer höga krav på lagstiftare och rättstillämpare. Denna uppsats har för avsikt att undersöka den indirekta skattens effekter och problem, mer specifikt punktskatten som betalas på alkoholhaltiga varor. Vi gör det med bakgrund i det icke-fiskala syftet med alkoholbeskattningen och huruvida detta förfarande anses vara effektivt och med grund i de problem som uppstår i samband med detta. I ett öppet EU, med tullunionen, möjliggörs och förenklas införsel, smuggling och langning av alkoholhaltiga varor mellan EU-länderna. Med utgångspunkt i tillämpliga direktiv, lagstiftning, praxis och myndighetsdirektiv kommer vi med grund i en rättsdogmatisk-, komparativ- och rättsanalytisk metod undersöka vilka rättsliga problem som uppkommer i samband med den höga alkoholbeskattningen och privatinförsel. Problem uppstår i samband med att alkoholhaltiga varor införs i Sverige, antingen i för stor kvantitet eller att privatpersoner underlåter att lämna dem till tullen för behandling. Detta leder oss till bevisfrågor samt frågor om konsekvenser och straff och huruvida tillämpningen av gällande bestämmelser sker i samförstånd med rättssäkerheten som det svenska rättsystemet bygger på. / In Sweden, in accordance with Chapter 2 § 10 Regeringsform (1974: 152) the principle of legality is applied, stating that no punishment may be given unlawfully. In tax law the principle of legality means that no tax may be levied in contradiction to the stated law. Tax law is an area within law under constant change and therefore put demands of a higher level on legislators and practitioners. This paper intends to examine the effects and problems of having an indirect tax, more specifically excise duty paid on goods containing alcohol. We do it with the background and non-fiscal purpose alcohol taxation has, and whether this procedure can be considered effective due to the problems arising in connection with this. With open boarders within the European Union, the Customs Union enabled and simplified imports, smuggling, and trafficking of alcoholic goods between nations of the EU. On the basis of relevant directives, laws, practices, and regulatory directives, we will examine the legal issues arising in connection with the high taxation on alcohol and private imports. Problems arise when alcoholic goods enter Sweden, either in respect to quantity or the fact that individuals fail to hand it over to customs for processing. This leads us to the evidences and questions about consequences and punishments, and whether the application of existing provisions is made in agreement with the legal certainty the Swedish legal system is based on.