Den svenska alkoholpolitiken bygger på bevarandet av folkhälsan i landet. En konsekvens av den politiken är inrättningen av Systembolaget som har detaljhandelsmonopol på alkoholhaltiga drycker. När Sverige nu börjar utvecklas mer och mer till ett vinland av verklig potential så har diskussionen om gårdsförsäljning av lokalproducerade viner börjat engagera både vinodlare, politiker och journalister. Idén till denna uppsats skapades i samband med att regeringen tillsatte en utredning som hade till uppgift att undersöka huruvida ett alkoholmonopol parallellt med gårdsförsäljning var förenligt med EU-rätten. Att utveckla vingårdarna i Sverige kan skapa tillväxt på landsbygden genom besöksnäringen. Vin i kombination med turism har visat sig ha positiva effekter för vinproducenter och vinregioner i andra länder. Eftersom vinturism i Sverige är ett relativt outforskat fält är det intressant att undersöka vad vinodlarna har för förutsättningar på vin- och turismmarknaden. Uppsatsen har en empirisk prägel grundad på kvalitativa intervjuer med sex svenska vinodlare. Dessutom har intervjuer genomförts med en representant för föreningen Svenska Vinodlare samt Sveriges landsbygdsminister. I uppsatsen argumenteras för att den reglerade marknaden har varit både hämmande och gynnsam för en turismutveckling på de svenska vingårdarna. Vinodlarnas entreprenöriella sida har möjliggjort för dem att hitta andra sätt att tjäna pengar på, trots regleringen. I uppsatsen spekuleras även att om gårdsförsäljning blir tillåtet kan det innebära att fler vingårdar kommer bli kommersiella men att vinproduktionen kommer fortsätta ha småskalig prägel. För att Sverige ska fortsätta utvecklas som vinland och locka turister genom vinupplevelser argumenteras för vikten av kvalitetsstämpling och klassificering av viner och vinregioner.

I Sverige har en längre tid debatterats om ett införande av gårdsförsäljning av alkohol- drycker på tillverkningsplatsen. I Sverige tillfaller dock ensamrätten till detaljhandel med alkohol Systembolaget AB. Ska lagstiftningen på denna punkt ändras, måste den samtidigt vara förenlig med EU-rätten på området. Den unionsrättsliga problematiken innefattar den inre marknaden och den fria rörligheten av varor, där ett av ledorden är icke-diskriminering av utländska varor på en fri och öppen marknad. Samtidigt vill vi värna vår svenska rest- riktiva alkoholpolitik. Statliga monopol regleras genom artikel 37 i Fördraget om Europeis- ka Unionens Funktionssätt (FEUF). Artikeln är uteslutande tillämplig på de rättigheter som ges av det direkta utövandet av dess funktionssätt. Från monopolets funktionssätt ska skil- jas alla andra åtgärder, även om de har en påverkan på detta. Dessa regleras genom artikel 34 FEUF, vilken stadgar att varje åtgärd som innebär en kvantitativ importrestriktion eller har en motsvarande verkan ska vara förbjuden. Detta inbegriper varje nationell åtgärd som direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt, utgör ett hinder för handeln inom unionen. Artikel 36 FEUF ger dock en möjlighet att godta sådana åtgärder om de grundas i ett trän- gande allmänintresse eller andra tvingande hänsyn och är proportionerliga för sina syften. I Finland har gårdsförsäljning funnits sedan 1995 och har sedan årsskiftet utökats till att gäl- la gårdsvin och hantverksöl. I Sverige finns en möjlighet att införa en sådan modell efter finskt snitt. Finland är tillsammans med Sverige de enda medlemsstaterna inom EU med ett detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker. Gårdsförsäljning skulle även kunna utgöra en försäljningsform, vilket skulle innebära att åtgärden faller utanför artikel 34. Likaså skulle gårdsförsäljning kunna inlemmas i detaljhandelsmonopolet som ombud till Systembolaget och utgöra filialer till detta. Oaktat vilket alternativ som förespråkas kräver varje sådan åt- gärd en specifik och riktad anpassning till den EU-rätt som berörs. / <p>Bedömare: Johan Wessén; johan.wessen@liu.se</p>

No description available.

Studier visar att intresset för att handla lokalt ökar, samtidigt som antalet köp av matprodukter via e-handel växer. Syftet med denna studie var att lägga grunden för en digitalisering av gårdsförsäljning. För att uppnå detta undersöktes frågan ”Hur ska en digital marknadsplats för gårdsförsäljning utformas för att upplevas ha en god användbarhet med avseende på navigerbarhet?”. En webbapplikation med fokus på användbarhet och navigerbarhet utvecklades, där arbetet utfördes i två iterationer med användartester i slutet av iterationerna. Användartesterna utfördes med de beprövade metoderna Concurrent Think-Aloud Procedure, System Usability Scale och Retrospective Probing. Studiens slutsats visar på att en användares tidigare erfarenheter och förväntningar på en webbapplikations design och funktionalitet har en stor påverkan på webbapplikationens upplevda användbarhet och navigerbarhet. Relevanta och väldesignade filtrerings- och sorteringsalternativ har upplevts bidra till en ökad användbarhet. Även bekräftande animationer då användaren utför uppgifter har konstaterats öka användbarheten. Vidare visar studien att oväsentliga funktioner bör undvikas att implementeras, då de upplevts försämra webbapplikationens navigerbarhet. / Studies show that the interest in purchasing locally produced products is increasing, at the same time as the amount of purchases of grocery prodcuts online is steadily growing. The purpose of this study was to lay the foundation for a digitalization of farm sales. In order to achieve this, the question ”How should a digital marketplace for farm sales be designed to be perceived as having good usability with regard to navigability?” was examined. A webapplication with focus on usability and navigability was developed, where the development took place over two iterations with user testing at the end of each iteration. The tests were constructed according to the methods Concurrent Think-Aloud Procedure, System Usability Scale and Retrospective Probing. The study concludes that a users prior experiences and expectations on the design and functionality of a webapplication has a large impact on its perceived usability and navigability. Well designed and relevant filtering and sorting options has been perceived as benefitial for the usability of a webapplication. Confirmatory animations when the user performs tasks have been ascertained to increase usability. However, the study shows that unnessecary functions should be avoided, as they are detrimental to the perceived navigability of the webapplication.

No description available.