Zugl.: Kiel, Univ., Diss., 2007

<p>Denna uppsats strävar efter att besvara frågorna: Har systembolaget rätt att som ensam aktör bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige? Strider nuvarande reglering av svensk import och export av vin och sprit mot EG-rätten?</p><p>EG-domstolen har i flera fall rörande offentliga monopol fastslagit att dessa i sig inte utgör något brott mot EG-rätten, under förutsättning att de anpassas till övrig EG-rätt på konkurrensrättens område. Det är därför med anledning av detta fullt möjligt för Systembolaget att ensam bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige. Ytterligare praxis på området visar på att monopolet i sig inte är otillåtet utan fokus ligger snarare på de faktorer som finns runt om monopolet t.ex. att det inte får verka diskriminerande mot utländska varor.</p><p>Då det fortfarande inte finns något avgörande i frågan om import- och exportreglerna strider mot EG-rätten, så finns inget svar på denna fråga. Vad som sagts är att de import- och exportregler som Systembolaget tvingas rätta sig efter, till följd av Franzéndomen inte strider mot EG-rätten. Men i dagsläget</p><p>påverkas dessa regler också av frågan om privatimport. På den punkten råder ännu osäkerhet kring vad som faktiskt gäller.</p>

Denna uppsats strävar efter att besvara frågorna: Har systembolaget rätt att som ensam aktör bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige? Strider nuvarande reglering av svensk import och export av vin och sprit mot EG-rätten? EG-domstolen har i flera fall rörande offentliga monopol fastslagit att dessa i sig inte utgör något brott mot EG-rätten, under förutsättning att de anpassas till övrig EG-rätt på konkurrensrättens område. Det är därför med anledning av detta fullt möjligt för Systembolaget att ensam bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige. Ytterligare praxis på området visar på att monopolet i sig inte är otillåtet utan fokus ligger snarare på de faktorer som finns runt om monopolet t.ex. att det inte får verka diskriminerande mot utländska varor. Då det fortfarande inte finns något avgörande i frågan om import- och exportreglerna strider mot EG-rätten, så finns inget svar på denna fråga. Vad som sagts är att de import- och exportregler som Systembolaget tvingas rätta sig efter, till följd av Franzéndomen inte strider mot EG-rätten. Men i dagsläget påverkas dessa regler också av frågan om privatimport. På den punkten råder ännu osäkerhet kring vad som faktiskt gäller.

University, Diss., 2001--Jena.

Univ., Diss./95--München, 1994.

<p>Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig.</p><p>Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter omregleringen. Vad gäller relationer är det en aspekt som är väldigt viktig att tänka på i inledningsfasen då alla aktörer vill knyta så många kunder till sig som möjligt. Att utveckla relationerna till något mer än kundkort är något som vi anser bör tas i beaktning för att skapa långsiktiga relationer med kunden. Vidare har vi märkt av andra tendenser gällande bland annat varumärke, segmentering och kommunikation.</p>

Práce se zabývá analýzou vývoje a struktury odběratelů společnosti, která vyrábí růžový porcelán. V práci je popsána pozice společnosti na trhu z hlediska dostupnosti zdrojů, možnosti ovlivnění cen výrobků a vyráběného množství. Poslední část práce je zaměřena na zjednodušenou analýzu elasticity poptávky po produktech společnosti a je vysloven názor na možnosti jejího ovlivnění.

Regulace elektrárenských a plynárenských utilit byla ustavena na počátku 20. století v USA na podnět méně efektivních firem, které měly obavy před konkurencí. Důvodem zavedení regulací tedy nebyla ochrana spotřebitelů, jak tvrdili její obhájci. Až po tomto administrativním vytvoření elektrárenských a plynárenských monopolů byla formalizována teorie přirozeného monopolu, která pak byla používána k odůvodnění vládních zásahů a regulací. Tato teorie je však principielně neplatná. Žádná firma se nikdy v přirozeně monopolním postavení nenacházela. Pro fungování jakéhokoliv trhu včetně odvětví elektroenergetiky a plynárenství je důležité odstranění zbytečných regulací a hlavně ponechání volného vstupu do odvětví. Liberalizaci v Evropě zahájila VB, kterou pak následovaly další státy. Výsledkem byl pokles cen elektrické energie ve všech státech, které otevřely svůj trh s elektřinou. Distribuce a přenos (přeprava) elektřiny a plynu však stále zůstávají předmětem regulace. Růst cen elektrické energie je zapříčiněn nedostatkem elektřiny v Evropě způsobeným stagnující či klesající nabídkou a rostoucí poptávkou. Růst cen plynu pak souvisí s růstem cen ropy na světových trzích, neboť cena plynu je obchodně vázána na cenu ropy. Ceny energie však mnohem více zatěžují naše firmy než firmy německé a tak snižují jejich konkurenceschopnost.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig. Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter omregleringen. Vad gäller relationer är det en aspekt som är väldigt viktig att tänka på i inledningsfasen då alla aktörer vill knyta så många kunder till sig som möjligt. Att utveckla relationerna till något mer än kundkort är något som vi anser bör tas i beaktning för att skapa långsiktiga relationer med kunden. Vidare har vi märkt av andra tendenser gällande bland annat varumärke, segmentering och kommunikation.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. Frågeställningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, två övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frågor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrågorna är: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frågor som besvaras i analysdelen är: Hur framställer Systembolaget sig själva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gällande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som använts är en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frågor har materialet bestått av en reklamfilm från Systembolaget som sändes hösten 2010, samt sex artiklar från systembolaget.se. För att analysera materialet har jag använt mig av retoriken och strategisk kommunikation, dessa begrepp har tillämpats på materialet.           I de olika texterna framställer Systembolaget sig själva som ett ansvarsfullt, omtänksamt och hjälpsamt företag. De vill också att man ska tänka på de som serviceinriktade, kunniga, altruistiska och inspirerande. De ger bilden av ett beslutsamt företag som är hälsomedvetna och förstående för svåra situationer. Ibland försöker de också visa att de är ungdomliga och vet hur ungdomar tänker. Tydligaste kärnvärdena och ethoset är ansvar och omtänksamhet. Kommunikationen i texterna är uppbyggda på ungefär samma sätt och argumentationen är ofta implicit där man som läsare får dra slutsatsen att det Systembolaget gör är bra och alltså är monopolet också bra. Man fokuserar mycket på att alkohol är en skadlig vara för att legitimera Systembolaget och dess försäljningsregler. Man använder sig ofta av konsekvensbeskrivningar och scenarion för att få fram sitt budskap. Logosargument finns också som ofta stöttas upp med hjälp av experter, till exempel läkare. Deras externa kommunikation handlar om att man vill stärka det egna varumärket. Samtidigt så kommunicerar de faktiskt deras uppdrag, uppdraget är att minska alkoholens skadeverkningar och det är det som framkommer att de vill göra i deras kommunikation. I diskussionen tas funderingar kring monopolet upp, gårdsförsäljning av alkohol har börjat diskuterats på allvar. Skulle gårdsförsäljning bli tillåtet innebär detta en sorts uppluckring av det monopol som Systembolaget har idag, vilket i framtiden skulle kunna leda till att monopolet förändras och kanske till och med försvinner.