Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera de marknadsföringsstrategier som ett läkemedelsbolag använder sig av samt hur ledamöter i expertgrupper uppfattar den marknadsföring som erhålls. Data samlades in genom personliga intervjuer. Genom att utifrån klassiska teorier inom marknadsföringsområdet, som anpassats för att analysera läkemedelsföretagens marknadsföring har vi funnit att: Det är viktigt att läkemedelsbolagen strävar efter att etablera förtroendefulla relationer till expertgruppsmedlemmarna, vidare kan produkterna marknadsföras effektivare om marknadssegmenten tydligt kan definieras. Expertgrupperna ser helst att den information som ges är heltäckande och av hög vetenskaplig kvalitet men ur marknadsföringshänseende bör den hellre positioneras.

Psykisk ohälsa är ett problem i vårt samhälle som växer. Det har visat sig att allt fler rapporterats må sämre på senare år i olika sammanhang samt att det har skett en ökning främst av unga patienter inom psykiatrin. En faktor kan vara en ändrad tillit till behandling av psykisk ohälsa.  Föreliggande studie har undersökt de metoder som legat till grund för forskning inom ämnet.   Studien syftar till att få en uppfattning om vilken tillit unga vuxna inom åldersintervallet 19-30 år har till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling vid psykisk ohälsa.   Vid sammanställningen av undersökningen visas bland annat resultat på att psykoterapierna skattades högre än farmakologisk behandling. KBT skattades högre i alla avseenden framför PDT, samt att kvinnorna generellt skattade högre än männen i alla de tre behandlingsmetoder som inkluderades i studien.

Bakgrund: Läkemedelsrelaterade felbehandlingar är ett stort problem som leder till lidande för patienter samt stora samhällskostnader. Sjuksköterskan ansvarar för läkemedelshanteringen och lagar styr den. Genom att lyfta fram vanliga fel och varför de inträffar kan de åtgärdas. Syfte: Syftet med studien var att belysa problem och risker vid sjuksköterskors läkemedelshantering: Vilka fel kunde uppstå under läkemedelshanteringen och när under hanteringen inträffade felen? Vilka faktorer påverkade att läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod? Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie av 9 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med en manifest innehållsanalys med kvalitativ ansats. Resultat: Läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod under läkemedelshanteringens alla stadier och det var ofta flera faktorer under olika stadier som bidrog till felen. Hög arbetsbelastning, distraktion, attityder och erfarenheter var påverkande faktorer som bidrog till att läkemedelsrelaterade felbehandlingar uppstod. Diskussion: Datoriserade läkemedelslistor och inarbetade rutiner kunde förebygga en del felbehandlingar. Regelbunden repetition och utbildning inom läkemedel och beräkning var också viktig prevention. Hög arbetsbelastning kunde ge stress som i sin tur kunde orsaka läkemedelsrelaterade felbehandlingar. Slutsats: Läkemedelshanteringen är ett viktigt ämne som måste diskuteras kontinuerligt. För att förebygga felbehandlingar kan bra rutiner vid läkemedelshanteringen, regelbunden utbildning i medicinsk teknik, läkemedelsberäkning och avvikelserapportering behövas.

Sömnen är av stor betydelse för vår totala funktion och hälsa. Många äldre människor uppfattar sömnmönstret som förändrat vilket kan upplevas som störningar. Individer över 65 år tillhör gruppen som konsumerar mest sömnläkemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa farmakologisk behandling av sömnsvårigheter hos äldre. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Från databassökningen inkluderades 14 artiklar vilka bildade tre kategorier: sömnsvårigheter, attityder gentemot sömn-och rogivande läkemedel och användning av sömn- och rogivande läkemedel och sex subkategorier: förekomst av sömnsvårigheter, orsak till störd sömn, läkemedelsbruk, läkemedelseffekt, indikation och överdosering samt komplikationer. Resultatet visade att läkemedelsanvändandet mot sömnbesvär ökade efter sjukhusvistelse och kunde till viss del förkorta insomningen. Dock belystes att grupperna som fick sömnläkemedel inte var hjälpta av det på längre sikt och hade svårare att somna om vid uppvaknande på natten. Förskrivningen skedde många gånger utan indikation, som förlängning av redan befintliga recept och på patienters begäran. Diskussionen behandlade att dagens tids- och personalbrist är hinder som försvårar omvårdnaden för patienterna. Sömnläkemedel som ofta finns på generell ordination kan bli en enkel åtgärd till att främja sömnen. Livssituationen inverkar med faktorer som ensamhet och inaktivitet vilka är vanliga bland äldre och det tar inte läkemedlen bort. Som slutsats sågs ensamhet och stress vara två bidragande faktorer till användandet av sömn- och rogivande läkemedel. En tendens föreligger till att andelen förskrivningar av läkemedel mot sömnsvårigheter på sjukhus från år 2000 och framåt ökar.

Tolvstegsbehandling är en vanligt förekommande behandlingsmetod för alkohol- och narkotikamissbruk. Det har av tradition beskrivits som ett drogfritt behandlingsalternativ. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2007) rekommenderar vissa läkemedel i kombination med strukturerad psykosocial behandling. Frågan väcktes om detta är förenligt med behandlingsideologin. Studien syftade till att undersöka tolvstegsbehandlares upplevelser av vad tolvstegsideologin består av samt om möjlighet finns till förändring och influenser av behandlingskulturen. Kvalitativa intervjuer av fenomenologisk karaktär har genomförts med yrkesverksamma tolvstegsbehandlare inom både öppen- och slutenvård. Materialet har analyserats genom innehållsanalys och meningskategorisering. Resultatet påvisade stora variationer mellan respondenternas upplevelser. De behandlare som var verksamma inom öppenvården hade en mer accepterande attityd till läkemedel i form av Revia, Campral och Antabus för alkoholister i kombination med Tolvstegsbehandling än dem inom slutenvården, dock fanns undantag. När det gäller påverkan av ideologin som ligger till grund för behandling ansåg vissa att det var möjligt att införliva nya metoder medan andra menade att detta istället genererar helt nya behandlingsmetoder. De flesta var tveksamma när det gällde att kombinera Tolvstegsbehandling med Subutex eller Metadon men några ansåg det dock möjligt om patienterna behandlades enskilt eller i egna grupper.

Depression är en sjukdom som 15-20% av befolkningen någon gång kommer att drabbas av.Vid behandling av depression används, förutom psykoterapi och elektrokonvulsiv behandling (ECT), antidepressiva läkemedel. De flesta läkemedlen påverkar serotoninåterupptag, men dåserotonin har effekt på andra ställen i kroppen än hjärnan kan det uppstå biverkningar. Vidmånga eller långvariga depressioner kan det bli aktuellt med långtidsbehandling. Riskerna medlångtidsbehandling är inte helt kända, och därför har i denna studie effekterna avlångtidsbehandling med antidepressiva läkemedel undersökts. Detta gjordes med hjälp av enlitteraturstudie utifrån frågeställningarna ”vilka effekter har långtidsbehandling medantidepressiva läkemedel på hjärt-kärlsystemet och frakturrisk?” och ”har långtidsbehandlingmed antidepressiva läkemedel några effekter på depressionssjukdomens prognos?” Studienvisar att antidepressiva läkemedel kan öka risken för frakturer samt påverka hjärt-kärlsystemet,samt att mekanismerna bakom detta fortfarande är oklara. / Depression is an illness that 15-20% of all people at some point will suffer from. In thetreatment of depression antidepressants are used but also psychotherapy and electroconvulsivetherapy. Most drugs affect serotonin reuptake, but since serotonin has an effect on other parts of thebody than the brain it may cause side effects. In the case of many or prolonged episodes ofdepression it may be necessary with long-term treatment. The risks of long-term treatment are notfully known, and therefore, in this study the effects of long-term treatment with antidepressants wasexamined. This was done by means of a literature study based on the questions "what is the impactof long-term treatment with antidepressant drugs on the cardiovascular system and fracture risk?"and "has long-term treatment with antidepressants any effects on the prognosis of depression?" Thestudy shows that antidepressants may increase the risk of fractures and affect the cardiovascularsystem, and that the mechanisms behind these are still unclear.

Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsproblem som kan uppstå i samband med polyfarmacihos äldre personer. Litteraturstudien gjordes med beskrivande design. Datainsamling viadatabaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baserades på 12 kvantitativa artiklar. Resultatetvisade att det fanns samband mellan polyfarmaci och flera specifika omvårdnadsproblembland äldre personer. Det omvårdnadsproblem som förekom mest bland de artiklar somstuderades var fall och frakturer. Det framkom att antalet använda läkemedel kundeidentifieras som en riskfaktor för fall och fraktur, men även att läkemedelstyp kunde påverka.Resultatet visade också att yrsel och balanssvårigheter kunde ha ett samband medpolyfarmaci. Andra omvårdnadsproblem som kunde kopplas samman med polyfarmaci varförsämrad nutritionsstatus, så som viktnedgång och undernäring. Det fanns också en kopplingmellan gastrointestinala problem och användandet av många läkemedel. Slutsatsen var att detfanns samband mellan polyfarmaci och flera omvårdnadsproblem bland äldre personer. Totaltfyra kategorier av omvårdnadsproblem identifierades utifrån de studerade artiklarna: fall ochfraktur, försämrad nutritionsstatus och malnutrition, mag- och tarmproblematik samt yrseloch balanssvårigheter. / The aim was to describe the nursing problems that may arise in connection withpolypharmacy in the elderly. The literature review was done with descriptive design. Datacollection through PubMed and Cinahl. The result was based on 12 quantitative articles. Theresults showed that there was a correlation between polypharmacy and several specificnursing problems among older people. The nursing problems that occurred most among thestudied articles were falls and fractures. It was revealed that the number of used medicinescould be identified as a risk factor for falls and fractures, but also drug type could influence.The results also showed that dizziness and balance problems could be associated withpolypharmacy. Other nursing problems that could connect with polypharmacy was impairednutritional status, such as weight loss and malnutrition. There were also a connection betweengastrointestinal problems and usage of many drugs. The conclusion was that a correlationbetween polypharmacy and several nursing problems among older people were found. A totalof four categories of nursing problems were identified in the studied articles: falls andfractures, impaired nutritional status and malnutrition, gastrointestinal problems, dizzinessand balance problems.

Syftet med undersökningen var att undersöka olika rutiner vid hantering av skeppsapotek ur säkerhetssynpunkt och hur sjukvårdarsansvariga upplever rutiner kring hantering av skeppsapotek. Undersökningen bygger på intervjuer och enkätundersökningar från sjukvårdsansvarigbefäl. 19 enkäter delades ut till en klass med sjukvårdare i Kalmars sjöfartshögskola via en kontaktperson, av dessa intervjuades fyra personer. Enkäter av samma slag skickades även ut via internet. Undersökningens resultat visar på att det saknas tydliga riktlinjer för hur rutiner vid hantering av skeppsapotek ska skötas. Dock ur säkerhetssynpunkt upplevde sjukvårdarna inte detta som något problematiskt. Dessutom kunde man identifiera tre olika rutiner som användes ute till sjöss, nämligen rutiner med hjälp av Excell dokument, journalföring med papper och penna och rutiner med hjälp av underhållsprogrammet AMOS. När det gäller samarbete mellan fartyg och läkemedelsleverantörer upplever respondenterna att det genomgående fungerar bra. Dock att det förekomma problem, t.ex. fel beställningar eller att läkemedelsleverantörer skickar läkemedel med kort utgångsdatum. / The purpose of this study was to investigate different routine for handling ship´s pharmacy from a safety point of view and how the paramedics experience the routine procedures regarding the handling of ship's pharmacy. The survey was based on interviews and surveys from medical responsible officers. 19 questionnaires were distributed to a class of paramedics in Kalmar Maritime Academy via a contact person, of those 19 four people were interviewed. Surveys of the same nature were also sent out via the internet. The survey results show that there are no clear guidelines on how procedures for handling ship’s pharmacy must be maintained. However, from safety point of view paramedics did not see this as somewhat problematic. In addition, the study could identify three different routine procedures that were used at sea, namely routines using Excell documents, keeping a journal and routines with the help of the maintenance program AMOS. In terms of cooperation between the ship and drug suppliers are experiencing respondents that consistently works well. However, there exist problems such as wrong orders or drug suppliers send drugs with short expiry dates.

SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med denna studie var att på ett sjukhus i Mellansverige undersöka hur tillfredställda patienterna var med information om läkemedelsbiverkningar Syftet var även att undersöka grad av oro över eventuella biverkningar och jämföra om det fanns någon könskillnad gällande detta. Metod: Studiens design var en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och jämförande statistik. Data samlades in genom en Studiespecifik enkät. Antalet svarande var 29 inneliggande patienter under 10 veckor som uppfyllde inklusionskriterierna. Resultat: Resultatet visade att hälften av deltagarna inte hade fått information om läkemedelsbiverkningar och att 78 % uppgav sig vilja ha mer information. Nio av tio deltagare instämde till att vara oroliga över eventuella biverkningar och 64 % uppgav att de var osäkra eller inte visste vart de skulle vända sig vid frågor om biverkningar. Trots detta var drygt hälften av deltagarna delvis eller helt nöjda med den information de fått. Ingen statistik signifikant könsskillnad kunde påvisas i grad av oro. Slutsats: Resultatet visar att mer och tydligare information bör ges till patienterna om eventuella läkemedelsbiverkningar. Vidare forskning är nödvändigt då mätningen av tillfredställelse ger ett motsägelsefullt resultat. / ABSTRACT Aim: The aim of this study was to investigate how satisfied patients where with information about medical side effects in a hospital in central Sweden. The aim was also to investigate the level of worry for any side effects and compare the level of worry between genders. Method: The design of the study was quantitative, cross-sectional. Data were collected through a study specific questionnaire. Respondents were 29 hospitalized patients who met the inclusion criteria during a 10 week period. Findings: The results showed that half of the participants had not received information about medical side effects and that 78% claimed they wanted more information. Nine out of ten participants agreed with being concerned about possible medical side effects and 64% said they were unsure or did not know where to turn with questions about side effects. Despite this, over half of the participants were partially or completely satisfied with the information they had received. No difference was detected in the level of worry between genders. Conclusion: The results show that more information and more distinct information should be given to patients about possible medical side effects. Further research is necessary since the measuring of satisfaction gives a contradictory result

Studiens syfte var dels att undersöka om det fanns skillnader iförskrivning av centralstimulantia hos barn som kunde kopplas tillföräldrarnas utbildningsnivå och dels att undersöka om det fannsskillnader i förskrivning av centralstimulantia vid nydiagnosticeradADHD som kunde kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. Uppgifterom studiepopulationen hämtades som aggregerad data frånläkemedelsregistret, patientregistret och utbildningsregistret.Deltagarantal för första forskningsfrågan var 37959 personer, varav25385 pojkar och 12574 flickor. Den andra forskningsfråganomfattade 9443 personer varav 5931 pojkar och 3512 flickor.Åldrarna på deltagarna var 5-24 år. Resultaten från analyser av denförsta forskningsfrågan visade att barn vars föräldrar hadegymnasium som högsta utbildning var den grupp som hade störstandel behandlade. I den andra forskningsfrågan sågs inga skillnadermellan föräldrarnas utbildningsnivåer och andelen behandlade vidnydiagnosticerad ADHD. / This study examined some factors that can influence which childrenthat medicate with Central Nervous System (CNS) drug. Are there alink between differences in CNS drug use for children with ADHDconnected to parents’ educational level. The research questions of thisstudy were: 1) What are the impacts of parents’ education level onCNS drug use by children with ADHD? and 2) Are there differencesbetween these group of children and children newly diagnosed withADHD in this regard? Aggregated data for this study was collectedfrom The national patient register, Pharmaceutical register, andEducation register. Number of participants in the first group was37959 and the second group consisted of 9443 children. The resultsshowed that children whose parents had Swedish gymnasium as theirhighest education were the ones with the highest treatment proportion,but there were no differences in time of treatment considering theparental education level.