<p><strong>Abstract </strong>Background: Threats and violence occurs, not only in the community, but also in our workplaces. Staff in the healthcare are one of the most vulnerable occupational categories in terms of work-related threats and violent situations. Studies showed that most nurses at some time been subject to threats and/or violence. Ambulance personnel are a particularly vulnerable profession.           Objective: The aim of this study was to identify the presence of threats and violent situations that ambulance staff were exposed to in Jämtland County.                  Method: All active categories of staff in ambulance care in Jämtland County was asked about participation. A total of  91 questionnaires were answered, giving a response rate of 64 %.               Results: The results showed that almost half of the staff employed in ambulance care in Jämtland County had been subjected to any form of threat and/or violence in the last three years. The perpetrator was in most cases an alcohol affected patient. The distances in the county and the absence of police forces were indicated as one of the problems.             Conclusion: The study showed that over half of the victims of threats and violence experienced it as a problem. It affected not only the relationship between carer and patient in a negative sense, but also the relationship with the patient's relatives.                      Keywords: ambulance, paramedic, prehospital, nurse, nursing.</p>

Abstract Background: Threats and violence occurs, not only in the community, but also in our workplaces. Staff in the healthcare are one of the most vulnerable occupational categories in terms of work-related threats and violent situations. Studies showed that most nurses at some time been subject to threats and/or violence. Ambulance personnel are a particularly vulnerable profession.           Objective: The aim of this study was to identify the presence of threats and violent situations that ambulance staff were exposed to in Jämtland County.                  Method: All active categories of staff in ambulance care in Jämtland County was asked about participation. A total of  91 questionnaires were answered, giving a response rate of 64 %.               Results: The results showed that almost half of the staff employed in ambulance care in Jämtland County had been subjected to any form of threat and/or violence in the last three years. The perpetrator was in most cases an alcohol affected patient. The distances in the county and the absence of police forces were indicated as one of the problems.             Conclusion: The study showed that over half of the victims of threats and violence experienced it as a problem. It affected not only the relationship between carer and patient in a negative sense, but also the relationship with the patient's relatives.                      Keywords: ambulance, paramedic, prehospital, nurse, nursing.

Syftet med undersökningen var att undersöka olika rutiner vid hantering av skeppsapotek ur säkerhetssynpunkt och hur sjukvårdarsansvariga upplever rutiner kring hantering av skeppsapotek. Undersökningen bygger på intervjuer och enkätundersökningar från sjukvårdsansvarigbefäl. 19 enkäter delades ut till en klass med sjukvårdare i Kalmars sjöfartshögskola via en kontaktperson, av dessa intervjuades fyra personer. Enkäter av samma slag skickades även ut via internet. Undersökningens resultat visar på att det saknas tydliga riktlinjer för hur rutiner vid hantering av skeppsapotek ska skötas. Dock ur säkerhetssynpunkt upplevde sjukvårdarna inte detta som något problematiskt. Dessutom kunde man identifiera tre olika rutiner som användes ute till sjöss, nämligen rutiner med hjälp av Excell dokument, journalföring med papper och penna och rutiner med hjälp av underhållsprogrammet AMOS. När det gäller samarbete mellan fartyg och läkemedelsleverantörer upplever respondenterna att det genomgående fungerar bra. Dock att det förekomma problem, t.ex. fel beställningar eller att läkemedelsleverantörer skickar läkemedel med kort utgångsdatum. / The purpose of this study was to investigate different routine for handling ship´s pharmacy from a safety point of view and how the paramedics experience the routine procedures regarding the handling of ship's pharmacy. The survey was based on interviews and surveys from medical responsible officers. 19 questionnaires were distributed to a class of paramedics in Kalmar Maritime Academy via a contact person, of those 19 four people were interviewed. Surveys of the same nature were also sent out via the internet. The survey results show that there are no clear guidelines on how procedures for handling ship’s pharmacy must be maintained. However, from safety point of view paramedics did not see this as somewhat problematic. In addition, the study could identify three different routine procedures that were used at sea, namely routines using Excell documents, keeping a journal and routines with the help of the maintenance program AMOS. In terms of cooperation between the ship and drug suppliers are experiencing respondents that consistently works well. However, there exist problems such as wrong orders or drug suppliers send drugs with short expiry dates.

Safety, a word that can be linked and interpreted in many different ways. Personal safety, that you should feel safe in your everyday life depending on your surroundings. IT security, to protect a persons or organization's valuable assets such as information. Flight safety, the safety of flying in its various kinds. There are safety issues in almost every area you look at, but this project that you will read about in this report is about traffic safety, more specifically, the safety of working in the back of an ambulance. Imagine working as an ambulance paramedic. You and your colleague have just picked up a “Prio 1” (most critical degree), classified patient who needs urgent care. You are sitting in the back of the ambulance and will take care of the patient while your colleague is driving the car. The situation is so critical that your colleague needs to drive as quickly as possible to get to the hospital in time. Thus, you must sit tight with a seat belt in order not to risk your own safety during the ride. Around you, there are a number of components you need to care of for the patient. You cannot reach these components because of the belt that clings to the chair. What are you going to do? Do you unbutton your belt to reach the components, but risk your own safety while driving? Or do you wear the belt incorrectly, so that you use the belt, but only over the hips (for example), so that you can reach the tools? Both of these alternatives are how the majority of ambulance paramedics use the seatbelt today to be able to do their job. Either you unbutton and release yourself completely from the belt or you use it, but incorrectly to reach everything the person in question needs in the ambulance. Both actions have resulted in a big amount of injuries to the caregivers and the numbers continues to increase continuously. This project is about just that. A solution to the problem of the working environment in the back of ambulances. Further in this report you will read about how two students at Halmstad University encountered the problem, but first and foremost how they solved it. / Säkerhet, ett ord som kan kopplas och tolkas på många olika sätt. Personlig säkerhet, att man ska känna sig trygg i sin vardag beroende på omgivning. IT-säkerhet, att skydda en persons eller en organisations värdefulla tillgångar som exempelvis information. Flygsäkerhet, säkerheten vid flygning av dess olika slag. Det finns säkerhetsfrågor inom nästan varje område, men arbetet som du kommer få läsa om i denna rapport handlar om trafiksäkerhet, mer specifikt, säkerheten vid arbete bak i en ambulans.   Föreställ dig att du arbetar som ambulanssjukvårdare. Du och din kollega har precis plockat upp en “Prio 1” (mest akuta graden), klassad patient som behöver akut vård. Du sitter bak i ambulansen och ska vårda patienten medan din kollega kör bilen. Läget är så kritiskt att din kollega behöver köra så snabbt som möjligt för att hinna till sjukhuset i tid. Därmed måste du sitta fastspänd med bilbälte för att inte riskera din egen säkerhet under körningen. Runtomkring dig finns det ett antal komponenter du behöver för att vårda patienten. Du når inte dessa produkter på grund av bältet som håller fast dig i sätet. Vad gör du? Knäpper du loss bältet för att kunna nå komponenterna, men riskerar din egen säkerhet under bilfärden? Eller tar du på dig bältet på ett inkorrekt sätt, så du sitter bältad, men bara över höfterna (exempelvis), så att du kan nå verktygen?  Båda alternativen är hur majoriteten av ambulanssjukvårdare går till väga idag för att kunna utföra sitt jobb. Antingen knäpper man loss och frigör sig helt från bältet eller så använder man det, fast på ett inkorrekt sätt för att kunna nå allt personen i fråga behöver i ambulansen. Båda handlingarna har lett till flertalet skador på vårdarna och antalet fortsätter öka kontinuerligt. Arbetet handlar just om detta. En lösning på problemet med arbetsmiljön bak i ambulanser. Vidare i denna rapport kommer du få läsa om hur två studenter vid Högskolan i Halmstad kom i kontakt med problemet, men framförallt hur de fann en lösning till det.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar prehospitalt ska kunna bedöma om en patient är kritiskt sjuk samt kunna påbörja en adekvat behandling. Det är sällsynt med komplikationer vid luftvägshantering men det kan i stället ha allvarliga konsekvenser. Tidigare forskning presenterar att det visar en brist på utbildning vid luftvägshantering inom de prehospitala verksamheterna, där utbildning saknas för att bibehålla en viss kompetens hos sjuksköterskorna. Syfte: Syftet var att undersöka hur utbildning påverkar sjuksköterskans hantering av en ofri luftväg prehospitalt.  Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats med elva vetenskapliga studier. Datainsamlingen hämtades i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Genom utbildning ökade kunskap och självkänslan hos sjuksköterskor som arbetar prehospitalt. Utbildningen bör hållas frekvent för att bibehålla kompetensen hos de prehospitala sjuksköterskorna. Efter utbildning av supraglottiska enheter för luftvägshantering, insåg personalen som arbetar prehospitalt att den är både lättare att hantera och går snabbare att använda jämfört med endotrakeal intubation.  Konklusion: Det är nödvändigt med en fortsatt kontinuerlig forskning i den prehospitala vården för att kunna ge och upprätthålla en säker vård till patienterna. / Background: The pre-hospital nurses must be able to assess if a patient is critically ill, as well as start adequate treatment for the patient. Complications in respiratory management are rare but can have serious consequences. Previous research indicate that airway management is worsening in pre-hospital settings, where there is a lack of training to maintain a certain level of competence within the nurse staff. Aim: The aim of the study was to investigate how training affects the nurse’s management of an airway obstruction in a pre-hospital setting. Method: A literature review based on eleven scientific studies. The data collection was collected from the databases PubMed and Cinahl. Results: The training increased the knowledge and self-esteem of the pre-hospital nurses and should be offered regularly to maintain the competence of the staff. After the training period with supraglottic airway management devices, the pre-hospital nurses realized that the devices were easier to manage and faster to use compared to endotracheal intubation. Conclusion: Continuous research in prehospital care is necessary in order to provide and maintain safe care to patients.

Bakgrund: Enligt rapporter ökar våldet i Sverige och de visar även på att hot samt våld är vanligare inom vissa arbetsbranscher. Ambulanspersonal har en stor uppgift att ge vård oavsett vem eller vilken situation de möter. Vid händelse av hot och våld påverkas relationen mellan patient och vårdare, vilket också påverkar vårdarnas förmåga att ge vård. Syfte: Syftet är att belysa ambulanspersonalens erfarenhet av hot och våld relaterat till vårdandet av patienten. Metod: Studien genomfördes enligt en kvalitativ metod genom en systematisk litteraturstudie via databaser så som Cinahl, PubMed och Scopus. Den insamlade data analyserades med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys stegmodell som består av nio steg. Resultat: Litteraturstudiens resultat utgörs av en sammanställning av 12 vetenskapliga artiklar, det framkom fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Resultatet visar att förmågan att vårda påverkas av händelser med hot och våld. Det påverkar vårdarna och patienten, vilket gör att patientvården blir lidande. Fynd som anses viktiga är den acceptans och normalisering som finns kring våldshandlingar. Det klassas som en del av arbetet och konsekvenserna av utsattheten för hot och våld tas inte på allvar. Slutsats: Hot och våld har ökat i samhället och lett till en ökad normalisering bland både personal och patienter. Hot och våld påverkar inte enbart personalen utan även patientvården. Stor efterfrågan bland ambulanspersonal finns gällande kunskap, verktyg och stöd för att kunna hantera hot och våld, men även behovet av att utveckla allmänhetens kunskap för en långsiktig förbättring. / Background: According to reports, violence is increasing in Sweden and showing that threats and violence are more common in certain labor industries. Ambulance personnel have a big task to provide care regardless of who or what situation they encounter. In the event of threats and violence, the relationship between patient and ambulance carer is affected, which also affects the ambulance carer’s ability to provide care. Purpose: The aim was to illustrate the ambulance personnel’s experience of threats and violence related to the care of the patient. Methode: The study was conducted according to a qualitative design through a systematic literature study by the databases such as Cinahl, PubMed and Scopus. The collected data were analyzed using Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) step model consisting of nine steps. Results: The results of the literature study consist of a compilation of 12 scientific articles, four main categories and eleven subcategories emerged. The results show that the ability to care is affected by events with threats and violence. It affects the ambulance carers and the patient, which means that patientcare i violated. Findings that are considered important are the acceptance and normalization that exists around acts of violence. It is classified as part of the work and the consequences of exposure to threats and violence are not taken seriously. Conclusion: Threats and violence have increased in society and led to increased normalization among both staff and patients. Threats and violence affect both staff and the patientcare. There is a great demand among ambulance personnel for knowledge, tools and support to be able to handle threats and violence, but also the need to develop the public's knowledge for long-term improvement.