Inledning Reformen generiskt utbyte genomfördes i Sverige år 2002. Enligt svensk lag är apoteken skyldiga att byta ut originalläkemedlet mot det likvärdiga läkemedel som är det billigaste under den perioden. Originalläkemedel och generiska läkemedel ska vara identiska och bestå av samma aktiva substans med samma mängd, dock kan hjälpämnena variera. Reformen innebär ekonomiska besparingar för både samhället och individer. Kritik riktad mot utbytet på grund av patientsäkerheten relaterat till risker med biverkningar, felmedicinering och följsamhet. Information finns som staten tagit fram om generisk förskrivning och hur vårdpersonal förhåller sig till det.Både förskrivare och farmaceut har en positiv inställning till utbytet vilket rapporter visat. Det har gjorts studier i andra länder där de undersökt hur kunder ser på generiskt utbyte. Denna studie lyfter fram en särskilt målgrupp som inte har studerats tidigare för att uppskatta deras åsikter och attityder om generiskt utbyte. Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka gruppen som deras generella uppfattning om generikautbytet. Mer specifikt undersöks vilka faktorer som är viktiga och som kan påverka deras uppfattning och acceptans till generikautbyte. Metod En webbenkät tilldelades i Facebookgruppen ”Svenska akademiker med utländsk bakgrund”. Totalt var det 4298 medlemmar i gruppen varav 141 som deltog i studien vilket visar en låg svarsfrekvens. Enkäten utformades via Googleforms och datainsamlingen samlades via programmet. Tidsperioden för enkäten var mellan den 9-24/2- 2016 med en påminnelse efter 1,5 vecka i Facebookgruppen. Efter två veckor avslutades enkäten och datainsamlingen påbörjades. Resultat och diskussion Majoriteten (70%) av deltagarna angav att de hade accepterat bytet. Framförallt var det ekonomiska orsaker och tillräcklig information från farmaceuten uppgavs som viktiga anledningar till acceptans av utbytet. De som inte accepterade utbytet angav att de inte kände sig bekväma med att göra det, inte fått tillräckligt med information om utbytet av förskrivare och var oroliga för sämre effekt. Farmaceuter har en nyckelroll vad gäller information om generiskt utbyte. Andelen som fick information om utbytet från läkare tyckte inte denna vara tillräcklig. På grund av detta bör mer satsningar göras för att förbättra information mellan förskrivare och patient. Slutsats Studien hittade inga signifikanta skillnader mellan under grupper såsom svenskfödda och utländskfödda inom gruppen ”Svenska akademiker med utländsk bakgrund”. Acceptansen har varit lika hög bland deltagarna vilket kan förklaras av deras akademiska bakgrund. I framtiden bör statliga myndigheter göra satsningar på att även utbilda och följa upp att förskrivare är med och informerar sina patienter i tidig skede för att minimera ytterligare risker för osäkerhet kring generika och generiskt utbyte.

Användning av receptfria läkemedel har ökat markant de senaste åren och den kommer troligtvis fortsätta öka i framtiden. Sverige har av tradition haft en låg andel tillgängliga receptfria läkemedel, jämfört med andra länder och det är sannolikt att fler läkemedel kommer att receptbefrias de närmaste åren. Övergång till receptfrihet initieras oftast av läkemedelsföretag, sjukvården samt verksamheter som bedriver handel med receptfria läkemedel. När läkemedel skiftar från receptbelagt till receptfritt påverkas inte endast läkemedelsföretag, sjukvård och apotek utan även allmänheten och vårdpersonal såsom läkare och farmaceuter. Syftet med detta arbete var att undersöka konsekvenserna som kan fås vid ett receptstatus skifte, från receptbelagt till receptfritt. Arbetet är en litteraturstudie omfattande vetenskapliga studier, med hjälp av vilka frågeställningen besvarades. I arbetet undersöks bland annat läkarnas, farmaceuternas och allmänhetens uppfattning om receptbefrielser av läkemedel, hur mycket användningen av läkemedel ökar samt den ekonomiska inverkan efter övergång till receptfrihet. Det resultat som framkommit i detta arbete visar att användningen av receptfria läkemedel bland befolkningen ökar efter en receptbefrielse. Antalet läkarbesök och receptförskrivningar reduceras och därmed dämpas sjukvårdens läkemedelskostnader samt kostnader för läkarbesök. Snabb tillgång till behandling är något som föredras av de flesta patienterna. Dock återstår risken för bland annat feldiagnostisering, felaktig användning av läkemedel, maskering av allvarliga sjukdomstillstånd samt missbruk. Läkemedelsgrupper som tidigare inte funnits inom den receptfria marknaden av läkemedel, är de som skapar mest oro. Att sjukvården belastas i mindre omfattning, rent ekonomiskt, innebär att mer resurser kan ägnas till patienter med större vårdbehov. Risken för felaktig användning av receptfria läkemedel kan minska genom utökad rådgivning.

Förskrivningsrätten av läkemedel är en viktig del i distriktssköterskors profession vilket ger dem fördjupade kunskaper och är betydelsefullt för arbetet i hemsjukvården. Patienterna i hemsjukvården är ofta äldre som drabbats av flera sjukdomar och har en större läkemedelsbehandling än övriga befolkningen. Forskning visar att förskrivningsrätten effektiviserar vården och gör patienten mer delaktig. Den vårdande relationen mellan patienten och distriktssköterskan främjas när vården sker nära patienten. Arbetet i hemsjukvården ställer speciella krav på distriktssköterskan med förskrivningsrätt. Syftet med föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ha förskrivningsrätt av läkemedel i hemsjukvården. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och analyserades genom en induktiv innehållsanalys. Åtta distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvård intervjuades. Analysen ledde fram till ett tema: att se både möjligheter och begränsningar med förskrivningsrätten av läkemedel, med sex tillhörande kategorier. Resultatet visar att förskrivningsrätten är värdefull för både distriktssköterskorna och patienterna på flera sätt. Det upplevs viktigt att känna stöd och att kunna hålla sig uppdaterad. Att ha tillgång till välfungerande datasystem är betydelsefullt, även om vissa hinder kan ses. Vid förskrivning åt kollegor som saknar förskrivningsrätt finns varierande upplevelser. Förskrivningsrätten ger självständighet och det framkommer en önskan om att få den utökad. I diskussionen reflekteras kring hur hemmet och den vårdande relationen påverkar distriktssköterskornas upplevelser av förskrivningsrätten och förutsättningarna för dess användning.

According to a report from the Medical Products Agency in 2011, the Swedish drug waste from inpatient care was approximately 100 tons and from the public 1500 tons. At Stockholms Sjukhem, the weight of the annual drug waste is currently one to two tons. The aim of this cross-sectional study was to gain quantitative and qualitative data of drug waste produced at ten medical wards at Stockholms Sjukhem Bromma and Stockholms Sjukhem Kungsholmen through investigation of the content of drug waste bins for one week. There were 141 identified drugs in the disposal bins. However, a slightly larger number of drugs also found were not possible to identify and are therefore, not reported in our tables. Nurses are responsible for drug waste and  therefore, a suitable group to interview. According to the nurses, expiration dates  and prescription changes are among the most common reasons why drugs are  discarded. The main cause of drug waste of the drugs identified was passed expiration dates. However, most of the waste consisted of empty packaging materials, while drug waste accounted for a very small proportion. In conclusion, an increased effort in education and improved routines in source sorting and drug handling would contribute to reduce the drug waste at Stockholms Sjukhem.

Bakgrund: Fallolyckor hos personer 65 år och äldre är den vanligaste orsaken till skada som leder till sjukhusvård och sammankopplas med hög morbiditet och dödsfall. Inom slutenvården beräknas att fallolyckor står för 20–30% av rapporterade incidenser. Fall kan orsakas av multifaktoriella faktorer. Syfte: Syfte var att undersöka riskfaktorer för fall hos patienter äldre än 65 år inom ortopedisk slutenvård. Metod: En retrospektiv fall - kontrollstudie med kvantitativ ansats användes för att får svar på studiens syfte. Fyrtiosju fallavvikelser granskades i fallgruppen som sedan matchades mot fyrtiosju patienter till kontrollgruppen (icke-fallare). Resultatet redovisas med deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: Studien visar att sömnmedel ökar risken för fall (p=0,004) men även att vårdtiden i sig har en betydelse. Diskussion: Sömnmedel ökar risker för fall och därför ska icke - farmakologiska omvårdnadsåtgärder ses som förstahandsval framför de farmakologiska åtgärderna. Slutsats: De icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärderna för förbättrad sömn bör komma först och främst och flera nämns i studien. Fortsatta studier på området kan vara att undersöka orsaker till att vårdtiden ger ökad fallrisk. / Background: Falls involving persons aged 65 years and older is the most common cause of accidents leading to hospital care and is associated with both high morbidity and death. In hospital care, it is estimated that fall accidents account for 20-30% of reported incidents. Falls can be caused by multifactorial factors. Purpose: The purpose was to investigate risk factors concerning accidental falls involving patients aged 65 years and older at orthopedic inpatient care. Method: A retrospective case-control study focused on falls with a quantitative basis was used to answer the purpose of this study. 47 incidents of accidental falls were audited to a study group and then compared to a control group of 47 patients. Data was analyzed with descriptive and analytic statistics. Results: This study shows that the use of sleeping aids increase the risk of falls (p=0,004) but also that the length of inpatient care  in itself has importance. Discussion: Sleep aids increase the risk of fall and therefore non-pharmacological nursing measure should be seen as the first choice over the pharmacological measures. Conclusion: Nonpharmacological nursing alternatives for improved sleep quality should be prioritized and several alternatives are mentioned in the study. Further studies in this area could be focused on why increased length of care can lead to an increased likelihood of accidental falls.

Introduktion: Multipel skleros (MS) uppstår som en konsekvens av att immunförsvaret angriper det centrala nervsystemet. Progressiv MS (PMS) kännetecknas av en kontinuerlig försämring av neurologisk funktion. Sjukdomen är mycket svårbehandlad och idag finns få läkemedelsalternativ. Det finns en teori om att sjukdomsprogressionen vid PMS till större grad påverkas av neurodegeneration än själva neuroinflammationen. Dessutom är dessa läkemedel associerade med en mängd negativa effekter som ökad risk för allvarliga infektioner och malignitet. Syfte: Syftet med detta litteraturarbete var att identifiera och granska studier som utreder effekten av immunomodulerande läkemedel vid PMS för att se vilka läkemedelssubstanser som är mest lovande för PMS patienter med avseende på deras effekt och biverkningsprofil. Metod: En systematisk litteratursökning gjordes i databasen Pubmed. Artiklar som inkluderades var originalartiklar som tog upp sjukdomsprogression och säkerhet i samband med PMS och hade över 400 deltagare. Resultat: Totalt 5 studier med 5 olika substanser inkluderades. De här 5 substanserna jämfördes med anseende på effekt och säkerhet. Det förekom att okrelizumab och siponimod var förknippade med en signifikant minskad risk för sjukdomsprogression. Det observerades att behandlingseffekten minskade med minskad inflammatorisk aktivitet och stigande ålder. Substanserna tolererades i allmänhet väl. En större andel patienter som fick okrelizumab och rituximab rapporterade allvarliga infektioner och maligniteter jämfört med placebo. Diskussion: Utifrån data verkar yngre patienter med stort inflammatoriskt inslag får en bättre effekt, dock saknas statistisk bekräftelse på detta. Det är fortfarande oklart om skillnaden i effekt mellan dessa läkemedel är en konsekvens av studiepopulationens egenskaper eller om det beror på andra faktorer. Huruvida okrelizumab och siponimod har någon effekt mot neurodegeneration eller inte är okänt och kan därmed inte uteslutas. Maligniteter vid okrelizumab var främst olika typer av bröstcancer som inte faller inom samma kategori och ett orsakssamband kunde därmed inte bekräftas. Slutsats: Okrelizumab och siponimod hade uppbromsande effekt på sjukdomsprogression. Inga oväntade biverkningar rapporterades och substanserna tolererades i allmänhet väl.

The authors of this study is Matilda Svensson and Jonna Svensson, currently studying at Linnaeus University in Växjö. The name of the study is “When unemployment kills”. The aim of this study is to analyze Swedish counties and their suicide rates in relation to unemployment rates, depression and  usage of antidepressant medication. The theoretical datum is based in Durkheim's perspective of suicide as a social phenomenon. The study’s thesis is processed into three framing of questions. Is there a correlation between the occurrence of suicide and unemployment on a regional level, is there a correlation between the occurrence of suicide and depression on a regional level, Is there a correlation between the occurrence of suicide and antidepressant medication on a regional level? The data material is of aggregated secondary form, collected from Swedish databases. We did a descriptive overview of all the data, and then performed correlational analyzing and linear regression in SPSS to analyze the data. Our starting point is that there is a correlation between counties suicide rates and unemployment, depression and antidepressant medication. The descriptive overview indicates that there are regional differences between the counties among all the variables. However, the suicide rates are relatively consistent over time. There are also differences between men and women in terms of suicide ideation, depression and antidepressant medication. It’s possible to assume that women tend to be diagnosed with depression to a higher extent than men, and that men tend to commit suicide to a greater extent than women. However, the result does not indicate any significant correlation between the variables, although some counties did indicate that there was a significant correlation among men’s suicide rates and the independent variables. It's not possible to draw any conclusions based on the study's data material, other than the specific counties which did show a significant result.

Samhällets förändring från Just in case till Just in time har gett flödessäkerheten ökad betydelse. När man ser till den forskning som behandlar flödessäkerhet den ofta haft sin tyngdpunkt i affärsmässiga förhållanden där den ekonomiska avkastningen varit central vid sidan av krishanteringsperspektiv. Sett till flödessäkerhetens ökade betydelse för samhället samtidigt som omvärldsutvecklingen går i negativ riktning så är det förbryllande att forskningen kring samhällets förmåga att upprätthålla flödessäkerheten i krig eller krigsliknande tillstånd är mycket begränsad. Studien syftar till att analysera vad som påverkar flödessäkerheten för läkemedel respektive livsmedel i krig för svenska Totalförsvarets försörjning. Med utgångspunkt i interdependensteorins huvudområden hämtas ett strategiskt urval av sex indikatorer. Förekomsten av dessa indikatorer i källmaterialet påvisar härigenom huruvida ömsesidiga beroenden påverkar flödessäkerheten för Totalförsvarets försörjning. Genom kvalitativ textanalys genomlyses politiska styrdokument, myndighetsunderlag samt ett flertal rapporter med koppling till forskningsområdet för att ge underlag för analys gällande försörjningen av läkemedel och livsmedel. Resultatet visar på förekomsten av samtliga sex indikatorer (anpassningsförmåga, kritisk infrastruktur, antal aktörer, politik, militära maktmedel, fungerande marknad) i källmaterialet vilket styrker att interdependens påverkar flödessäkerheten. Vidare visar resultatet på hög grad av komplexitet i dagens flöden som gör dem känsliga för störningar. Detta kommer sig bland annat av att sett stort antal aktörer återfinns i respektive flöde men också genom att varje flöde är en integrerad del av andra flöden vilket knyter dem samman i större och mer komplexa beroendekedjor.

Hypertension is defined as a systolic blood pressure of ≥140 mmHg and/or a diastolic blood pressure of  ≥90 mmHg. The incidence in the Swedish population is 27%. Hypertension becomes one of the leading causes of morbidity and mortality as it increases the risk of developing cardiovascular disease. The cause of hypertension isn’t known yet, but risk factors such as age and obesity have been identified. Hypertension is treated by lifestyle change or by pharmacological treatment. Angiotensen converting enzyme (ACE) inhibitors, angiotensin II receptor blockers (ARBs), calcium channel blockers and thiazide diuretics are the different drugs that are primarily used for treating of hypertension. The most common definition of polypharmacy is  the use of five or more drugs within the same period of time and it’ss associated with an increased risk of interactions and side effects.  Patients with hypertension are characterized by old age, polypharmacy and increased number of hospital stays, making them particularly vulnerable to drug interactions. The blood pressure can be affected by drug-drug interactions between antihypertensive drugs and other medications may increase or decrease the lowering effect of the blood pressure.  The aim of this literature study is to evaluate the common interactions that may occur during treatment with antihypertensive drugs, and the prevalence of these interactions. Five studies were retrieved from the PubMed database and were then analyzed.  The prevalence of drug-drug interactions in each study was 48%, 71.5%, 21.14%, 90.6% and 83.42%. The majority of patients were between 40 and 60 years old and the number of prescriptions per patient was around 5. The results of this literature study show that the prevalence of potential drug interactions is high and that interactions involving atenolol, metoprolol, amlodipine, NSAIDs and insulin are commonly occurring. The results also show that polypharmacy, age and comorbidity significantly increases the risk of drug-drug interactions. / Hypertoni definieras som ett systoliskt tryck som är ≥140 mmHg och/eller ett diastoliskt tryck som är ≥90 mmHg. Förekomsten i Sverige är cirka 27 %. Hypertoni utgör en av de främsta orsakerna till sjuklighet och dödlighet då det innebär en kraftig förhöjd risk att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar. Orsaken till hypertoni är ännu inte känd, men riskfaktorer som hög ålder och övervikt har identifierats. Behandling av hypertoni sker genom livsstilsförändringar eller farmakologisk behandling. Angiotensin converting enzyme (ACE)-hämmare, angiotensin-receptorblockerare (ARB), kalciumantagonister och tiaziddiuretika används i första hand. Den vanligaste defintionen av polyfarmaci är  att en patient behandlas med fem eller fler läkemedel samtidigt och detta innebär en ökad risk för interaktioner och biverkningar. Patienter med hypertoni kännetecknas av hög ålder, polyfarmaci och ökad sjukhusvistelse, vilket gör att de är särskilt utsatta för läkemedelsinteraktioner. Kontrollering av blodtrycket kan påverkas genom läkemedelsinteraktioner mellan antihypertensiva läkemedel och andra läkemedel, men också vid samtidig behandling med läkemedel som höjer blodtrycket. Interaktioner mellan antihypertensiva läkemedel och andra läkemedel kan innebära en ökning eller minskning av den blodtryckssänkande effekten. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka vanliga interaktioner som kan förekomma vid behandling med antihypertensiva läkemedel, samt vad prevalensen är för dessa interaktioner. Sju studier hämtades från databasen PubMed och analyserades. Prevalensen av läkemedelsinteraktioner i respektive studie var 48%, 71,5%, 21,14%, 90,6%, 83,42% 55% till 84%, samt 74%.  Majoriteten av patienterna var mellan 40 och 60 år och antalet förskrivna läkemedel per patient var runt 5. Resultatet från den här litteraturstudien visar att prevalensen att potentiellt drabbas av en läkemedelsinteraktion är hög och att interaktioner involverande atenolol, metoprolol, amlodipin, NSAID och insulin är vanligt förekommande. Resultat visar också att polyfarmaci, hög ålder och komborditet signifikant ökar risken att drabbas av läkemedelsinteraktioner.

Background: Medications are used to prevent, cure and treat different kinds of diseases. The use of medicines by the patients should be according to the prescription from a physician. For safe and appropriate prescribing of medications the physicians should be able to get information about all of a patients’ current medications, to avoid drug-drug interactions. Beside the prescribed medicines patients can use medications without a prescription, so called Over-the-Counter (OTC) medicines. OTC-medicines are used in the same way as prescribed medicines, but the patient needs to read the included package leaflet to know how the medicines should be used. In year 2020, 65 % of the population in Sweden received prescribed medicines. Physicians, pharmacists and patient use different electronical medication lists to know what medicines the patient is using. The lists are not always updated with the latest information because not all of the electronic journal systems are linked together which can be seen as a risk for patient safety. Many patients have OTC-medicines at home and many use it frequently. One of the risk with OTC-medicines is that drug-drug interactions can occur with the patient’s prescribed medicines or other OTC-medicines and cause adverse drug reactions (ADR). In Sweden 44 % of the medication packages is OTC-medicines. Objective: To analyze the extent of OTC-medicines are used together with prescribed medication in different ages and genders. Methods: A structured interview study that was done with patients visiting pharmacies who had three or more recipes at their medication list, could talk Swedish and was collecting medication for themselves. The structured interviews were performed at pharmacies and included questions about their use of different kind of medication lists and if they use any OTC-medicines. Together with the patient the list was checked for errors or non-current medications. The results were analyzed using descriptive statistics.  Results: A total of 215 patients were interviewed, where 63 % were women. The largest age group was patients born in the 1940’s followed by patients born in the 1950’s and 1960’s. OTC-medicines were used by 53 % of the patients in the study who all had at least three prescribed medications and the use were almost the same for men (51 %) and women (53 %.) The most frequent users of OTC-medicines were patients born in the 1970’s and younger. The proportion of patient’s using OTC-medicines were reduced by the age of the patient. The most frequently used OTC-medicines were medication for pain and fever followed by vitamins and minerals. The use of OTC-medicines was most frequent used by patients who had four or less prescriptions medications on their medication list.   Conclusions: In the study OTC-medicines were used by the majority of the patients who also have several prescribed medications. Men and women use OTC-medicines in almost the same amount in the total population, but there are some differences in the age’s categories. Physicians and pharmacists need to have an updated and correct medication list. The new nationally shared medication was recently implemented, aiming to improve patient safety. Medication use could be further improved if the shared medication list also would include OTC-medicines used, hopefully this can be implemented in the in the future. / Introduktion: Läkemedel är framtagna för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar. För att få en god läkemedelsbehandling krävs att läkaren får information om patientens alla läkemedel. Med dagens system har det inte funnits någon sammanhållen lista för patientens alla aktuella läkemedel om de fått läkemedel från flera olika vårdgivare. Patienterna, farmaceuter och hälso-sjukvårdspersonal hämtar inte information från samma källa vilket medför att risk för felmedicinering om inte alla källor uppdateras med patientens senaste ordination. Patienten har ett eget ansvar för sin läkemedelsanvändning genom att använda läkemedlet efter läkarens ordination. Patienter kan även använda receptfria läkemedel som kan interagera med patientens receptförskrivna läkemedel och skapa risker för patienten. Receptfria läkemedel används i stor utsträckning och står för 44 % av alla läkemedelsförpackningar sålda i Sveriges under år 2020. Syfte: Syftet med denna studie var att analysera vilken utsträckning receptfria läkemedel används tillsammans med förskrivna läkemedel samt hur användningen ser ut i relation till kön och ålder. Metod: Studien genomfördes genom strukturerade intervjuer med patienter som skulle hämta ut recept vid apoteket. Intervjuerna genomfördes av farmaceutstudenter vid olika apotek i Sverige under våren 2021. Inklusionskriterier var att patienterna skulle ha tre eller flera recept i läkemedelslistan ”Mina sparade recept”, vara över 18 år, hämta läkemedel till sig själv samt kunna tala svenska. Intervjuerna skedde utifrån ett frågeformulär. Svaren sammanställdes och analyserades i Excel. Resultat: Den procentuellt största gruppen som hämtade läkemedel vid Apoteken var patienter födda på 1940-talet följt av de födda på 1950- och 1960-talet samt att kvinnorna hämtade läkemedel i större utsträckning än män. Drygt hälften av de tillfrågade patienterna använder receptfria läkemedel. Vid jämförelse inom åldersgrupperna använde de yngsta åldersgrupperna i störst utsträckning receptfria med en fallande procent till de äldsta. Receptfria läkemedel som användes mest frekvent var mot värk och feber följt av vitaminer och mineraler. Patienter med fyra eller färre läkemedel på sin lista ”Mina sparade recept” använde mest frekvent receptfria. Slutsats: Receptfria läkemedel används av drygt hälften 53 % av det totala antalet patienterna som deltog i studien. Kvinnorna och männen använde i nästan samma utsträckning receptfria läkemedel. Då en stor del av patienter med förskrivna läkemedel samtidigt använder receptfria läkemedel är det viktigt att detta kan ses av läkare för att de ska kunna se den totala helhetsbilden av patientens läkemedelsanvändning. NLL är ett steg i rätt riktning och att kunna anteckna receptfria läkemedel i listan vore en ytterligare förbättring i framtiden.