Användning av receptfria läkemedel har ökat markant de senaste åren och den kommer troligtvis fortsätta öka i framtiden. Sverige har av tradition haft en låg andel tillgängliga receptfria läkemedel, jämfört med andra länder och det är sannolikt att fler läkemedel kommer att receptbefrias de närmaste åren. Övergång till receptfrihet initieras oftast av läkemedelsföretag, sjukvården samt verksamheter som bedriver handel med receptfria läkemedel. När läkemedel skiftar från receptbelagt till receptfritt påverkas inte endast läkemedelsföretag, sjukvård och apotek utan även allmänheten och vårdpersonal såsom läkare och farmaceuter. Syftet med detta arbete var att undersöka konsekvenserna som kan fås vid ett receptstatus skifte, från receptbelagt till receptfritt. Arbetet är en litteraturstudie omfattande vetenskapliga studier, med hjälp av vilka frågeställningen besvarades. I arbetet undersöks bland annat läkarnas, farmaceuternas och allmänhetens uppfattning om receptbefrielser av läkemedel, hur mycket användningen av läkemedel ökar samt den ekonomiska inverkan efter övergång till receptfrihet. Det resultat som framkommit i detta arbete visar att användningen av receptfria läkemedel bland befolkningen ökar efter en receptbefrielse. Antalet läkarbesök och receptförskrivningar reduceras och därmed dämpas sjukvårdens läkemedelskostnader samt kostnader för läkarbesök. Snabb tillgång till behandling är något som föredras av de flesta patienterna. Dock återstår risken för bland annat feldiagnostisering, felaktig användning av läkemedel, maskering av allvarliga sjukdomstillstånd samt missbruk. Läkemedelsgrupper som tidigare inte funnits inom den receptfria marknaden av läkemedel, är de som skapar mest oro. Att sjukvården belastas i mindre omfattning, rent ekonomiskt, innebär att mer resurser kan ägnas till patienter med större vårdbehov. Risken för felaktig användning av receptfria läkemedel kan minska genom utökad rådgivning.