Bakgrund: Receptfria smärtstillande läkemedel (rslm) är lättåtkomliga läkemedel som unga individer kan självmedicinera med. Psykisk ohälsa bland unga ökar, vilket skulle kunna påverka användandet. Skolsköterskor har ofta god insyn i skolelevers livssituation och kan ha en god uppfattning om hur skolelever använder rslm. Syfte: Att undersöka skolsköterskans uppfattning om användandet av rslm bland skolelever i Uppsala kommun samt jämföra uppfattningar mellan skolsköterskor i grundskola och på gymnasiet. Metod: En deskriptiv och komparativ tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Urvalsgruppen var 62 skolsköterskor i Uppsala kommun. En webbenkät användes för datainsamling och data analyserades i huvudsak med deskriptiv statistik. Resultat: Majoriteten av skolsköterskorna visste inte om eleverna använder rslm på rätt indikation, i rätt dos eller om en ökning skett de senaste tio åren. Majoriteten (59 %) uppfattade att det ofta är samma elever som efterfrågar rslm. Det fanns signifikant skillnad i några uppfattningar mellan skolsköterskorna på grundskolan och gymnasiet men antalet deltagare var lågt, vilket gör resultatet av jämförelse osäkert. Huvudvärk uppfattades som den vanligaste orsaken till efterfrågan av rslm (86,8 %). De vanligaste orsakerna till huvudvärk hos elever uppfattades vara missad måltid (64,9 %) och dålig sömn (64,9 %). De vanligaste orsakerna till generellt magont hos elever uppfattades vara missad måltid (45,9 %) och till nackvärk uppfattades vara användande av mobil, dator och surfplatta (52,9 %). Slutsats: Många skolsköterskor hade ingen uppfattning om elevers användande av rslm. Elever har smärttillstånd som kan bottna i flera orsaker. Fler studier inom det här ämnet behövs för att kunna identifiera hur användandet av rslm ser ut bland unga. / Background: Over-the-counter analgetics are easily accessible and something that young individuals can use for self-medication. Mental health problems increase among young individuals which can affect their use. School-nurses often have a good insight into the lives of school-children, and can therefore identify how school-children use over-the-counter analgetics. Aim: To examine school-nurses perceptions about the use of over-the-counter analgetics among school-children in the community of Uppsala and compare perceptions between school-nurses in elementary schools - and in the high schools. Method: A descriptive and comparative cross-sectional study with a quantitative approach. The sample was 62 school-nurses in the community of Uppsala. Data was collected by an internet-based survey and was mainly analyzed with descriptive statistics. Results: The majority of the school-nurses don’t know if over-the-counter analgetics are used properly, as prescribed, with the correct doses, or if the use has increased over ten years. The majority perceive that it's often the same school-children that request over-the-counter analgetics. There was a significant difference in some perceptions, but due to the low participation, the value of significant data can be vague. Headaches was the most common causes to request over-the-counter analgetics (86,8 %). The perceptions of the most common causes of headaches among school-children were skipping meals (64,9 %), and sleeping problems (64,9 %). The most common causes of general stomach-aches were skipping meals (45,9 %), the most common causes of neck pain were the use of cellphones, computers and tablet devices (52,9 %). The majority of the school-nurses don’t know if over-the-counter analgetics are used properly, as prescribed, with the correct doses, or if the use has increased over ten years. The majority perceive that it's often the same school-children that request over-the-counter analgetics. There was a significant difference in some perceptions, but due to the low participation, the value of significant data can be vague. Conclusion: Many school-nurses are interrogative to questions about school-children’s use of over-the-counter analgetics. School-children have pain conditions for several causes. More studies about this subject are needed to be able to identify the use among school-children.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra graden av smärta och illamående hos två patientgrupper inom ortopedi som smärtlindrades med tablett Dolcontin/Depolan/Morfin eller tablett Oxycontin/Oxynorm postoperativt dag 0, 1 och 2. Syftet var även att undersöka vilka riskfaktorer enligt Apfel Risk Score som kan påverka grad av illamående samt att undersöka om en korrelation fanns mellan preoperativ information och incidensen av postoperativt illamående och kräkning (PONV). Metod: En komparativ studie med kvantitativ ansats. Data samlades in genom två olika enkäter, varav en enkät fylldes i av patienterna och en enkät av sjuksköterskorna. 48 patienter inkluderades i studien, 24 per substans. Både kvinnor och män som genomgått elektiva knä- eller höftarteroplastikoperationer deltog i studien och de var mellan 31-77 år. Mätinstrumentet som sjuksköterskorna använde sig av för att skatta smärta och illamående var visuell analog skala (VAS). Data analyserades i Statistic Package for the Social Science (SPSS) 10.1 med x2-test, oberoende t-test samt Mann-Whitney U-test. Resultat: Resultatet i studien visade att inte fanns någon signifikant skillnad gällande smärta och de två substanserna. Det fanns en signifikant skillnad gällande illamående och de två substanserna. Inget signifikant samband påvisades mellan illamående och riskfaktorerna i Apfel Risk Score. Det fanns heller inget signifikant samband mellan incidensen av PONV och patientens upplevelse av att ha fått noggrann information preoperativt. Slutsats: Då dokumentationen av smärta och illamående enligt VAS på sjuksköterskeenkäterna var bristfällig, kan inga säkra slutsatser dras. Mer forsknings krävs således inom detta område. / Aim: The aim of this study was to compare the rating of pain and nausea in two groups of patients in orthopedics that was pain relieved with tablet Dolcontin/Depolan/Morphine or tablet Oxycontin/Oxynorm postoperative day 0, 1 and 2. The aim was also to investigate the risk factors according to Apfel Risk Score that may affect the degree of nausea and to investigate whether a correlation existed between preoperative information and the incidence of postoperative nausea and vomiting (PONV). Method: A comparative study with quantitative approach. Data were collected through two different questionnaires, one that was filled out by the patients and the other questionnaire by the nurses. The study included 48 patients, 24 per substance. Both men and women, between 31-77 years old, who would undergo elective knee or hip replacement surgery, participated in the study. The measuring instrument that the nurses used to estimate the pain and nausea were visual analogue scale (VAS). Data were analyzed in the Statistic Package for the Social Science (SPSS) 10.1 with the x2-test, independent t-test and Mann-Whitney U-test. Results: The results of the study showed that there was no significant difference regarding pain and the two compounds. There was a significant difference regarding nausea and the two compounds. No significant correlation was found between nausea and the risk factors in the Apfel Risk Score. There was no significant correlation between the incidence of PONV and patient experience of receiving accurate information preoperatively. Conclusion: As the documentation of pain and nausea according to VAS on the nursing surveys were poor, no firm conclusions can be drawn. Further studies are necessary to confirm the results of this study.

Syfte: Syftet är att undersöka följderna av konkurrensutsättningen på apoteksmarknaden ur ett logistiskt flödesperspektiv. Metod: Abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer. Teori: Logistiska målmixen, Du Pont-schemat, 80–20-regeln, byta lager mot information, logistik som konkurrensmedel Marknadsteorier, konsumenttrygghet, drivkrafter för innovation, Porters fem krafter Resultat: De största volymerna av receptbelagda läkemedel går, likt under monopol-tiden, fortfarande via de största distributörerna Tamro och Oriola. Apoteks-aktörerna tycks överlag vilja gå mot lägre kapitalbindning, med något högre logistikkostnader och servicegrad. Främst vill aktörerna styra varuförsörj-ningen i egen regi för att anpassa den till de egna affärsmodellerna. Service-graden tycks inte ha försämrats sedan omregleringen. Trots detta önskar apoteken en förändring av varuförsörjningen, men detta har i dagsläget inte förverkligats. Den främsta orsaken tycks vara leverantörernas makt och bristen på substitut. För att utmana det obalanserade maktförhållandet tar apoteken till parallellimport, vilken tycks ha ökat, som förhandlingsmedel. Slutsatser: Komplexiteten tycks ligga i att marknaden i sin helhet måste behålla vissa öar av monopol. Ett läkemedel kan nämligen behäftas med mycket höga forsknings- och utvecklingskostnader, varpå utvecklarens patentskydd mot andra läkemedelsleverantörer är nödvändigt. Detta skapar dock en sämre förhandlingsställning för apoteksaktörerna. En annan bidragande faktor till komplexiteten kan vara statens inblandning som tredje part på marknaden. Den nya marknaden har dock lett till en innovationsutveckling på varuförsörjningsplanet, där aktörerna skapar sina egna logistiklösningar. / Purpose: The aim is to examine the impact of competition on the Swedish pharmacy market from a logistical flow perspective. Method: Abductive base and qualitative data collection method in the form of semi-structured and unstructured interviews. Theory Logistical Goal Mix, Du Pont chart, 80–20 rule, replacing stock with information, logistics as a competitive tool Market theories, consumer protection, innovation drivers, Porters five forces Result: The largest volumes of prescription drugs are still handled the same way as before the re-regulation by the largest distributors Tamro and Oriola. Pharmacy stakeholders in general seem to aim for lower tied up capital, with slightly higher logistics costs and service levels. Mainly, the pharmacies want to control the supply chain in-house to suit their own business models. The level of service seems to have remained stable since the re-regulation. Despite the same level of service, pharmacies desire a change in the supply chain. No change has been implemented which mainly seems to depend on the power of suppliers and lack of substitutes. In order to challenge the unbalanced power relationship pharmacies use parallel imports, which seem to have increased, as negotiation means. Conclusion: The complexity seems to lie in that the market as a whole must maintain certain islands of monopoly. A drug may be connected with very high research and development costs, which mean developer's patent protection of drugs against other vendor’s become necessary. However, this creates a weaker negotiating position for pharmacy operators. Another contributing factor to the complexity can be state involvement, as a third party, in the market. Despite this, the new market has led to an innovation development on the supply chain level where players create their own logistics.

Bakgrund: Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en ny behandlingsform som idag används för att öka den fysiska aktiviteten hos patienter som antingen redan är sjuka i olika livsstilsrelaterade sjukdomar, eller i riskzonen för att insjukna. Idag består behandling i hög grad av läkemedel, men FaR kan fungera som ett alternativ som minimerar användandet av traditionell medicin samtidigt som det ökar patientens självkänsla samt motiverar dem till en förändrad livsstil. Sjukvårdspersonalen måste vara kunnig i hur de kan bidra till att öka patientens compliance. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en patients compliance till FaR.  Metod: Metoden som användes för denna studie var en konvergent mixad metod, som kombinerade både en kvalitativ och kvantitativ analys av totalt 17 artiklar. Av dessa var 10 kvantitativa och 7 var kvalitativa. Resultat: Analysen av framkommen data resulterade i tre övergripande teman; mänskliga relationer och livsförhållanden, sjukvårdspersonalens arbete och deras inställning, patientens fysiska samt psykiska hälsa. Dessa kan påverka patientens compliance antingen på ett positivt eller negativt sätt. Slutsats: Compliance kan delas in i tre huvudteman, socioekonomisk status och livsförhållanden, sjukvårdspersonalens arbete och deras inställning och slutligen patientens psykiska samt fysiska hälsa. Klinisk betydelse: FaR kan ses som en fortsättning av sjuksköterskans hälsofrämjande arbetsuppgifter. Uppsatsen kan bidra till en ökad kunskap om hur sjuksköterskor i synnerlighet men även annan vårdpersonal kan bidra till att patientens compliance når upp till en så hög nivå som möjligt. / Background: Exercise on Prescription (EoP) is a new way of treating patients, and is being used today to initiate physical activity among patients with lifestyle related diseases, or patients at risk of such diseases. Today the normal treatment is to use medication, but EoP can be an alternative that minimize the need for traditional medication as well as empower and motivate the patients to change their lifestyle. Healthcare staff must know how to increase patient compliance. Purpose: The purpose of this study was to examine factors that can affect patient compliance to FaR. Method: The method used was a convergent mixed method, which combines qualitative and quantitative text analysis of 17 articles, 10 of which were quantitative and 7 qualitative.  Results: The data analysis resulted in the conclusion that the patient compliance in relation to EoP was mainly influenced by three themes; social relations and living conditions, the healthcare professionals the patient interact with and their attitude towards EoP, and the patient's physical and mental health. These themes can affect the patient compliance to a either negative or positive outcome. Conclusion: Compliance can be subdivided into three major themes: Socioeconomic status and living conditions, the work done by healthcare staff and their attitude and finally the physical and psychological health of the patients. Clinical significance: FaR is a logical progression on the health-promoting work done by nurses. This work aims to further the knowledge on how nurses in particular, but also other health care professions, can contribute to helping the patient reach the best compliance possible.

Effektivare offentliga upphandlingar kan enligt tidigare forskning innebära stora möjligheter till besparingar för det svenska samhället. Upphandling av läkemedel till slutenvården är ett område som många aktörer identifierat som problematiskt. Syftet med studien är därför att identifiera problem och potentiella lösningar med upphandling av läkemedel. Tillvägagångssättet var att analysera allmänt påtalade problem och lösningar med upphandling samt empiriska resultat från intervjuer och en enkät utifrån problem finding and problem solving metoden. De empiriska resultaten var fyra huvudsakliga problem: (1) olikformighet i kravspecifikationer, (2) bristande dialog mellan aktörer, (3) för kort tid mellan tilldelningsbeslut och avtalsstart samt (4) omfattande dokumenthantering. Alternativa lösningar ställdes upp för varje problem där sedan slutsatser drogs kring vilka potentiella lösningar som var bäst lämpade för läkemedelsupphandlingar.

SAMMANFATTNING Polyfaramaci är ett stort problem bland äldre inom Sverige och internationellt inom hälso- och sjukvården. I Sverige har Socialstyrelsen kommit ut med en rekommendation om att läkemedelsgenomgångar skall erbjudas alla över 75 års ålder årligen eller patienter som har fler än fem läkemedel (Socialstyrelsen, 2015c). När människan åldras medför det att risken för sjuklighet ökar. Detta i kombination med det naturliga åldrandet medför att risken för oönskade biverkningar och interaktioner ökar. Även följsamheten till den farmakologiska behandlingen minskar på grund av polyfarmaci. Den äldre populationen drabbas av sjukdomar som i många fall kan behandlas farmakologiskt. Genom forskning inom det medicinska området har man utvecklat läkemedel och därigenom fått bättre behandlingsmöjligheter för sjukdomar som drabbar äldre (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2009). I förlängningen leder detta till att de äldre konsumerar fler läkemedel än yngre människor vilket benämns som polyfarmaci. Polyfarmaci innebär att en person behandlas med fem eller fler läkemedel. Studiens syfte var att belysa konsekvenserna av polyfarmaci för den äldre människan inom äldrevården. Studiens resultat visade att konsumtionen av olämpliga läkemedel bland de äldre patienterna är hög, enligt Beers Criteria. Studieresultatet visade även att den äldre personen med förekomst av polyfaramci löpte högre risk för interaktioner, biverkningar, fall, sjukhusinläggningar, smärtor, förvirring, diarré, förstoppning, blödningar, depression, muntorrhet samt att de äldre hade en sämre följsamhet till läkemedelsbehandlingar. Det är viktigt att all personal kring de äldre patienterna, speciellt sjuksköterskan är insatta i åldersförändringar hos den äldre personen och har god kunskap inom farmakologi. Slutsatsen kan dras att mer forskning kring konsekvenser av polyfarmaci för den äldre sköra människan krävs. Samtidigt som det behövs utbildning av sjuksköterskor i ämnet farmakologi rent allmänt rörande interaktioner, biverkningar samt olämpliga läkemedel. Specialistsjuksköterskan har ett helhetsperspektiv av patienten; uppföljningar av läkemedelsbehandlingar och bedriver även en personcentrerad omvårdnad.

Följande uppsats analyserar utvecklingen av läkemedelsreklam i Sverige under perioden från sekelskiftet 1900 till nutiden. Under denna period har läkemedelsreklam gått genom många förändringar. Regelverken som styr marknadsföring av läkemedel har konstant växt och medfört att läkemedelsreklamens innehåll, form och målgrupp har blivit tydligt definierade. Det ledde till minskning av ”kvacksalveri” och ”humbugreklam”, som var ett stort problem i början för läkemedelsreklamen i Sverige. Etiska standarder inom branschen har ökat under de senaste hundra åren. Förutom detta har reklamens innehåll och marknasföringssätt förändrats parallellt med medieutvecklingen. Läkemedelsreklam utvecklades från enkla utomhusaffischer till moderna digitala former, som används för nutidens marknadsföring. Även om utvecklingen av läkemedelsreklam har varit beständig och effektiv, finns fortfarande utrymme för ”polering” av både regelverket och etiska standarder inom verksamheten. Denna uppsats försöker erbjuda svaret på frågan: ”Hur har marknadsföring av läkemedel utvecklats under perioden mellan 1900 till nutid i Sverige?”. Förutom detta diskuteras positiva och negativa aspekter av marknadsföringen av läkemedel i Sverige, samt vilka åtgärder som skulle bidra till en saklig, balanserad och icke vilseledande läkemedelsreklam. Metoden som användes att svara på examensarbetets frågeställning var litteraturöversikt över kvalitativa studier och publikationer. Källor som användes i den här litteraturstudien omfattade bland annat böcker, statliga dokument, websidor, akademiska uppsatser och populär litteratur, som var publicerade inom området marknadsföring, medicin, farmacia, läkemedelsreklam etc. Analysen av litteratur som behandlar problematiken kring svensk läkemdelsreklam, från 1900 till 2018, ledde till slutsatsen att svensk läkemdelsreklam utvecklades inom följande tre kategorier: regelverket, etiken och mediaformer. Utvecklingen av regelverket omfattar antagandet av sju nya rättsliga lagar och fyra utomrättsliga regler, som under den analyserade perioden har satt normen för svensk läkemedelsreklam. Etiska standarder höjdes parallellt med utvecklingen av regelverket inom branschen, men också på grund av ett självreglerande system, som idag omfattar utomrättsliga regler och institutioner, som t.ex. Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation (NBL) och liknande, vars funktion är att bevaka och vägleda läkemdelesföretags marknadsaktiviteter. Mediautvecklingen omfattar uppkomsten av sex nya mediakanaler som har använts för läkemdelsreklamens syfte. Analysen visade också att det fortfande finns utryme för förbättring inom området med avseende på konroll av marknadsföringsmaterialet innan publicering, höjning av böterna för ”osund” marknadsföring, samt ökning av transparens av forskningsresultat. / Advertising has always been a powerful tool for the pharmaceutical industry. The history of pharma marketing in Sweden dates to the beginning of the 20th century. That was the time of “miraculous” drugs that could, according to advertisements, treat any kind of disease. Back then, marketing activities didn´t imply more than using empty promises, which were in combination with an alluring illustration, placed in a newspaper or an attractive public place. Consequently, negative perceptions have been plaguing the pharmaceutical marketing from the very beginning. In the years to come, medico-marketing in Sweden was struggling to rebuild its image. Marketing activities got strictly regulated at the national level via numerous laws, rules or procedures. Many authorities have been established to control the market and provide guideline for socially responsible, honest, respectful and up-to-date pharma marketing. As the result, up to the end of the 20th century conditions in pharmaceutical industry in Sweden have radically changed. Frivolous marketing of pharmaceutical drugs is today a matter of the past. However, there are still examples where pharmaceutical companies are breaking the law and are being accused of inappropriate marketing of drugs or lack of transparency in reporting results from negative clinical trials. Those examples are the warning signs for authorities that there is still a lot of space for further regulation of the market. Following thesis has an aim to answer to the question: “ How did pharma marketing in Sweden develop in the period between the beginning of the 20th century until today?”. Methodology used in this thesis include a qualitative method literature review, which is a survey of important articles, books and other sources relevant to the research question. A review of litterature published in Swedish language in period between the beginning of 20th century and today, showed that development of medico-marketing in Sweden took place within three following categories: regulatory law, ethics and media marketing. Apart from the progress in the analysed fields, there is still space for improvement. Some proposals for rasing the quality of marketing activities in the pharmaceutical industry include following: control of marketing materials before publishing, increasing the fees for marketing that is inconssistent with the regulatory laws and move toward greater transparency for clinical trial data.

Projektet gick ut på att montera ihop en Binder Jetting 3D-skrivare som är en delav ett större projekt med syfte att framställa individanpassade läkemedel inomsjukvården. Skrivaren fungerar genom att om vartannat applicera tunna skiktpulver och bindemedel. Under konstruktionen av skrivaren tillverkades ett Boost-Demultiplexer kretskort, skrivarens chassi monterades; varpå bland annat axlar,matarkolvar och byggkolvar, spridare och motorer fästes. Slutligen drogselektronik mellan de olika komponenterna och inställningar gjordes i både firmwareoch mjukvara. För att testa skrivaren skrevs en kalibreringskub med måtten 20x20x20 mm ut,först utan pulver på ett pappersark för att avgöra om skrivarhuvudets rörelse varkorrekt, sedan i 3D med gips i pulverform och skrivarbläck som bindemedel. Frånutskriften på papper framgick det att skrivarhuvudet rör sig som önskat, däremothöll inte 3D-utskriften ihop. Detta förklaras med att bläcket inte band ihop gipsettillräckligt bra. Dock bekräftades att både matarsystemet och skrivytan rör sig somtänkt, eftersom skrivytan rört sig nedåt lika långt som utskriften krävde. Med ettlämpligare bindningsmedel antas därför skrivaren vara fullt funktionell, även omingen konkret slutsats kan dras från testutskrifterna.

This project is part of a bigger project where the goal is to be able to create smaller batches of individually designed pills with a high resolution. This could be done by using a powder bed 3D printer, which our job was to find out. This type of machine prints out a thin pattern of binder through a printer head and then sweeps powder over the pattern, making the powder stick to the binder. This process is repeated until the object is formed. The machine necessary was created from scratch using a guide provided by the Internet. The results were unfortunately uncertain. We managed to print with ink and the pattern created had a high level of accuracy but due to time limitations, we never got to print with actual binder in the cartridge. / Tillverkning av individanpassade läkemedel

No description available.