Följande uppsats analyserar utvecklingen av läkemedelsreklam i Sverige under perioden från sekelskiftet 1900 till nutiden. Under denna period har läkemedelsreklam gått genom många förändringar. Regelverken som styr marknadsföring av läkemedel har konstant växt och medfört att läkemedelsreklamens innehåll, form och målgrupp har blivit tydligt definierade. Det ledde till minskning av ”kvacksalveri” och ”humbugreklam”, som var ett stort problem i början för läkemedelsreklamen i Sverige. Etiska standarder inom branschen har ökat under de senaste hundra åren. Förutom detta har reklamens innehåll och marknasföringssätt förändrats parallellt med medieutvecklingen. Läkemedelsreklam utvecklades från enkla utomhusaffischer till moderna digitala former, som används för nutidens marknadsföring. Även om utvecklingen av läkemedelsreklam har varit beständig och effektiv, finns fortfarande utrymme för ”polering” av både regelverket och etiska standarder inom verksamheten. Denna uppsats försöker erbjuda svaret på frågan: ”Hur har marknadsföring av läkemedel utvecklats under perioden mellan 1900 till nutid i Sverige?”. Förutom detta diskuteras positiva och negativa aspekter av marknadsföringen av läkemedel i Sverige, samt vilka åtgärder som skulle bidra till en saklig, balanserad och icke vilseledande läkemedelsreklam. Metoden som användes att svara på examensarbetets frågeställning var litteraturöversikt över kvalitativa studier och publikationer. Källor som användes i den här litteraturstudien omfattade bland annat böcker, statliga dokument, websidor, akademiska uppsatser och populär litteratur, som var publicerade inom området marknadsföring, medicin, farmacia, läkemedelsreklam etc. Analysen av litteratur som behandlar problematiken kring svensk läkemdelsreklam, från 1900 till 2018, ledde till slutsatsen att svensk läkemdelsreklam utvecklades inom följande tre kategorier: regelverket, etiken och mediaformer. Utvecklingen av regelverket omfattar antagandet av sju nya rättsliga lagar och fyra utomrättsliga regler, som under den analyserade perioden har satt normen för svensk läkemedelsreklam. Etiska standarder höjdes parallellt med utvecklingen av regelverket inom branschen, men också på grund av ett självreglerande system, som idag omfattar utomrättsliga regler och institutioner, som t.ex. Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation (NBL) och liknande, vars funktion är att bevaka och vägleda läkemdelesföretags marknadsaktiviteter. Mediautvecklingen omfattar uppkomsten av sex nya mediakanaler som har använts för läkemdelsreklamens syfte. Analysen visade också att det fortfande finns utryme för förbättring inom området med avseende på konroll av marknadsföringsmaterialet innan publicering, höjning av böterna för ”osund” marknadsföring, samt ökning av transparens av forskningsresultat. / Advertising has always been a powerful tool for the pharmaceutical industry. The history of pharma marketing in Sweden dates to the beginning of the 20th century. That was the time of “miraculous” drugs that could, according to advertisements, treat any kind of disease. Back then, marketing activities didn´t imply more than using empty promises, which were in combination with an alluring illustration, placed in a newspaper or an attractive public place. Consequently, negative perceptions have been plaguing the pharmaceutical marketing from the very beginning. In the years to come, medico-marketing in Sweden was struggling to rebuild its image. Marketing activities got strictly regulated at the national level via numerous laws, rules or procedures. Many authorities have been established to control the market and provide guideline for socially responsible, honest, respectful and up-to-date pharma marketing. As the result, up to the end of the 20th century conditions in pharmaceutical industry in Sweden have radically changed. Frivolous marketing of pharmaceutical drugs is today a matter of the past. However, there are still examples where pharmaceutical companies are breaking the law and are being accused of inappropriate marketing of drugs or lack of transparency in reporting results from negative clinical trials. Those examples are the warning signs for authorities that there is still a lot of space for further regulation of the market. Following thesis has an aim to answer to the question: “ How did pharma marketing in Sweden develop in the period between the beginning of the 20th century until today?”. Methodology used in this thesis include a qualitative method literature review, which is a survey of important articles, books and other sources relevant to the research question. A review of litterature published in Swedish language in period between the beginning of 20th century and today, showed that development of medico-marketing in Sweden took place within three following categories: regulatory law, ethics and media marketing. Apart from the progress in the analysed fields, there is still space for improvement. Some proposals for rasing the quality of marketing activities in the pharmaceutical industry include following: control of marketing materials before publishing, increasing the fees for marketing that is inconssistent with the regulatory laws and move toward greater transparency for clinical trial data.

No description available.

Tillit har en fundamental betydelse i ett samhälle. Förtroende för förvaltningsinstitutioner såsom domstol och polis är en viktig del för att samhället ska fungera väl. Denna studie ämnar att undersöka förtroendet för domstol och polis i Sverige och hur detta eventuellt skiljer sig mellan grupper med olika etniska ursprung. Detta med utgångspunkt från Robert Putnams teori om socialt kapital. Putnam benämner begreppet socialt kapital som en viktig beståndsdel för tillit i ett samhälle, och detta sociala kapital skiljer sig mellan samhällen världen över. På så vis så har den komparativa delen uppkommit för att se skillnader i tillit mellan olika etniska ursprung. Etniska ursprung är i det här arbetet uppdelat i grupperna Sverige, Norden, Europa och utanför Europa. Analyserna kontrollerar för första och andra generationens invandrare inom dessa etniska gruppindelningar. Förtroendet för domstol och polis undersöks utifrån tre aspekter: generellt förtroende, förtroende om opartiskt och rättvist agerande inom domstol och polis samt förtroende gällande domstol och polis ställer alla lika inför lagen. Dessa tre aspekter har valts utifrån Bo Rothsteins teori om vad som grundar förtroende för institutioner. Detta är en kvantitativ studie som baseras på ett datamaterial från European Social Survey 2010. För att analysera materialet användes linjär regressionsanalys och korstabeller. Resultatet visar att andra generationens invandrare från Europa och utanför Europa har lägre generellt förtroende för polisen jämfört med etniskt svenska. Första och andra generationens invandrare har lägre förtroende för att polisen agerar opartiskt och rättvist jämfört med etniskt svenska, medan första generationens invandrare har lägre förtroende för det samma när det gäller domstol. Resultatet visar också att etniskt svenska har lägre förtroende för att polisen ställer alla lika inför lagen jämfört med första och andra generationens invandrare med ursprung Europa och utanför Europa. Studiens slutsats är att etniskt ursprung har en inverkan på förtroendet inom alla etiska aspekter för polis och inom en aspekt inom domstol. På så vis tycks polisväsendet leva upp till de etiska normerna i lägre grad jämfört med domstolsväsendet.