Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors inställning till gymnasieungdomars övervikt. Studien genomfördes med hjälp av två fokusgruppsintervjuer. Den första gruppen bestod av tre skolsköterskor och den andra av fem. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. De tre kategorier som kom fram var övervikt som hälsoproblem, bedömning och diagnostik och hälsofrämjande åtgärder vilket visade att många skolsköterskor uppfattade sig ha större problem med anorexia bland eleverna jämfört med övervikt. Ofta hade ungdomarna fått fetma innan skolsköterskorna ansåg sig reagera på övervikten. Skolsköterskorna uppfattade en skillnad i övervikt hos ungdomarna mellan olika gymnasieprogram. De ansåg också att övervikt kan vara svårt att tala om och att problemet kunde vara svårt att åtgärda på grund av att tiden inte räcker till. Skolsköterskorna menade att de hade en god förståelse för hur övervikt uppstår och hur problemet kan åtgärdas. Slutsatsen är att skolsköterskorna inte uppfattade övervikt som ett stort problem bland skolungdomar. De menade att problemet är litet i jämförelse med andra hälsoproblem. När övervikten betraktas i relation till andra problem kan det finnas en risk att problemet underskattas. För att klargöra detta behövs dock ytterligare undersökningar. / The aim of the study was to investigate the school nurses' attitudes towards overweight among teenagers. The study was conducted using two focus group interviews. The first group consisted of three school nurses and the other of five. Data was analyzed using qualitative content analysis. Three categories appeared: overweight as a health problem; assessment and diagnosis; and health promotion. It showed that many nurses perceived the greater problem was anorexia among students compared to obesity. Often the young people had become obese before school nurses reacted to their overweight condition. The school nurses perceived that there is a difference between high school programs in percentage of adolescents who are overweight. They also found that overweight can be difficult to talk about. The problem could be difficult to deal with because of insufficient time. The school nurses felt that they had a good understanding of how obesity occurs and the measures to be taken. The conclusion is that school nurses did not perceive obesity as a major problem among schoolchildren. They argued that the problem is small in comparison to other health problems. When weight is considered in relation to other problems, there may be a risk that the overweight is underestimated. However, to clarify this, further studies are needed.

The purpose of this study was to explore the need for school nurses in the Saudi school system and to explore the current role of nurses in school health education and health promotion in Saudi Arabia. The study used a qualitative approach that was guided by implementation literature. Fifteen participants (8 nursing students; 4 nursing faculty members; 3 nurses) answered open-ended questions and participated in semi-structured interviews. From the findings, three themes emerged to identify the current role of nurses in Saudi Arabian school: “Health educator”, “Health promoter”, and “Liaison with community”. Four themes were identified based on the potential role of nurses in Saudi Arabian schools: “Leadership role”, “Care provider role”, “Educator role”, and “Liaison with community”. Five themes were identified based on facilitators and barriers to providing health and physical education in Saudi schools: “University and college level support”, “School health services”, “Governmental support”, “Lack of cultural approval”, and “Demand for nurses exceeds supply”. This study contributes to our understanding of what are the current and potential roles of nurses in Saudi Arabian schools, are nursing students currently prepared to provide health education and promotion to school staff and students, and what facilitators and barriers exist for nursing to provide health education and promotion in Saudi schools. This information can contribute to decision-making processes, formulation of necessary legislation, and government measures towards the implementation of school nursing and physical education, particularly in girls’ schools in Saudi Arabia, so as to maximize health and wellness in the Saudi community. / Graduate / 0680,0523,0714 / hebah.alqallaf@gmail.com

The research is to inquire into the circumstances and correlation among role perception and organizational commitment to the elementary school nurses in Kaohsiung county.For acquiring objective factual data, the researcher also studied whether there was an evident discrepancy of elementary school nurses¡¦ role perception and organizational commitment in different situations. The study chose the school nurses of the elementary school in Kaohsiung county as the subjects.The tool was self-edited¡¥The Questionnaire of The School Nurses¡¦Role Perception and Organizational Commitment of The Elementary School¡¨;the researcher interviewed also part of the subject to deeply explore the reality of the circumstances.The data were analyzed by the method of descriptive,t-test,one-way ANOVA,Pearson¡¦s product-moment correlation and Stepwise multiple regressions. According to the outcome of data analysis,the research provides some suggestions for improvement: 1.The scores are above middle on elementary school nurses¡¦role percept,the best value of work on¡§health service¡¨. 2.The scores are above middle on elementary school nurses organizational commitment,the best value of work on¡§hard-working¡¨. 3.The nurses whose school nurse working years are from 6 to 15 years,working in the small scale school and medium scale school,the higher role perception they have. 4.The nurses whose married, working in the small scale school and medium scale school,the higher organization commitment they have. 5.The higher role perception elementary school nurses have, the higher organization commitment they have. 6.There were significant differences existed among variables of school nurse working years and school size on role perception . 7.There were significant differences existed among variables of marital status and school size on organization commitment. 8.The school nurse working years,marital ststus and school size are significantly predictive to organization commitment. 9.Role perception can efficiently predict organization commitment,and¡§health counselor¡¨is the most powerful predictor among all variables for organization commitment. According to the results above,the research has provided some suggestions to the administrative organizations of education,schools,school nurses, and future research.

Barnmisshandel kan förekomma i alla samhällsklasser, trots att det enligt lag är förbjudet att slå sitt barn. Barnmisshandel brukar delas in i fysisk-, psykisk- och sexuell misshandel. För att kunna identifiera barnmisshandel måste skolsköterskan ha kunskap inom området, vilket saknas idag. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors kunskap och roll i att identifiera barnmisshandel. Studien utfördes som en litteraturgranskning och belyser flera tecken som skolsköterskan bör observera vid misstänkt barnmisshandel. Att det råder kunskapsbrist inom området, både då det gäller att upptäcka, identifiera och rapportera barnmisshandel framkom tydligt i studien. Skolsköterskan är i en bra position för att upptäcka barnmisshandel och hjälpa utsatta barn. Genom hälsosamtalet kan skolsköterskan uppmärksamma barn som kan vara utsatta för våld; begreppet KASAM är angeläget att ha med sig i det hälsofrämjande arbetet. I samtalet med barnet är det viktigt med en bra samtalsmetod. För att i ett tidigt skede uppmärksamma barn som utsätts för misshandel behövs tydliga riktlinjer och rutiner, kontinuerlig och fortlöpande utbildning inom området för att överbrygga den kunskapsbrist som finns. / Child abuse can occur in all social classes, even if it´s forbidden to hit the child according to the law. Child abuse usually divides in physical-, psychic- and sexual abuse. To identify maltreatment the school nurse needs knowledge about this field, which is missing today. The aim of the study is to describe school nurses knowledge and function to identify child abuse. The study is a literature review and it illuminates several signs that a school nurse should observe at suspected child abuse. It counsels lack of knowledge about maltreatment, both to describe, identify and report child abuse. The school nurse is in a good position to recognize child abuse and to help exposed children. Through the health conversation the school nurse can observe children that can be exposed to violence; the concept SOC is important in the health promotion. In the conversation with the child it´s important to have good method of conversation. To early observe children that have been exposed for maltreatment it´s a need of clear guidelines and routines, continuous education inside the subject child abuse in able to over bridge the lack of knowledge.

The objective of this literature study was to describe how the school nurse can adopt the salutogenic perspective in her health promoting work. The articles were examined in order to identify what was written about the school nurse’s work from the salutogenic perspective. In parallel, Eriksson’s, Orem’s, and Newman’s nursing theories were examined from the same perspective. Health promotion enables people to increase control over, and to improve, their health. Aaron Antonovsky coined the term salutogenesis to describe why certain people can stay healthy despite stressful situations, and even grow and develop. The concept “sense of coherence” (SOC) is an important factor in this context. The Salutogenic model was a new way to develop knowledge in nursing. As caregivers capable of structuring life experiences and providing health information and services, nurses can foster and strengthen SOC. Salutogenesis promoted the understanding and the identification of factors relevant to child protection. It was also found that many factors, e.g., gender, lifestyle, habits and school climate correlated with SOC. The study showed a strong support for adopting the Salutogenic model in school health work, and that nursing theories can be used as analytical tools in the application of this model in practice.

Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar är ett internationellt folkhälsoproblem. Skolsköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga elever för att kunna främja goda levnadsvanor. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhälsovården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenterades utifrån fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorin ”Mötet i fokus” visade att skolsköterskorna använde sig av ett individuellt och professionellt förhållningssätt i mötet med elev och föräldrar. De arbetade för att främja en god relation och använde sig av olika metoder i arbetet med de överviktiga eleverna. Kategorin ”Samverka med olika professioner” visade att skolsköterskorna samverkade med både interna och externa aktörer. Kategorin ”Betydande faktorer för att nå framgång” belyste skolsköterskornas möjligheter att arbeta med motiverade elever och föräldrar, samt att skolsköterskorna var tillgängliga och arbetade förebyggande. Kategorin ”Utmaningar i arbetet” lyfte fram ämnets känslighet, svårigheter att förändra samt skolsköterskornas brist på tid och kompetensutveckling. Slutsats: Skolsköterskans arbete med överviktiga elever kräver ett professionellt förhållningssätt och en varsamhet i samtalet på grund av ämnets känslighet. En god relation med elev och föräldrar är en förutsättning för att skolsköterskan skall nå framgång i sitt arbete. Skolsköterskan är beroende av föräldrarnas motivation och vilja att förändra för att kunna stödja eleven. / Background: Overweight among children and adolescents is a worldwide public health problem. The school nurse has an important role in promoting the health of overweight students in order to encourage them to lead a healthy lifestyle. Aim: The purpose of the study was to describe school nurses' experiences working with overweight students. Method: The study was conducted using a qualitative approach. Eight school nurses were interviewed with semi-structured questions based on a set of interview guidelines. The interviews were analyzed using manifest content analysis. Results: Study results were presented from four categories and 12 subcategories. The category ”Meeting in focus” showed that while meeting with parents and students school nurses were able to evaluate students as individuals simultanously maintaining a professional approach. They used various methods to promote good relationships with overweight students. The category ”Collaborate with different professions” showed that school nurses collaborate with both internal and external professions. The category of ”Significant factors for success” highlighted school nurses opportunities to work with motivated students and parents, and showed that not only were school nurses available for students but they also practiced prevention. The category ”Challenges in the work” included the sensitivity of discussing weight problems, difficulties in changing behavior and school nurses' lack of time and further education. Conclusion: The school nurse’s work with overweight students requires a professional approach and care in conversation, because of the sensitivity of the subject. A good relationship with students and parents is a prerequisite for the school nurse to achieve success in their work. The school nurse is dependent on the parents' motivation and willingness to change in order to support the student.

Bakgrund: Internetanvändandet erbjuder en arena för social interaktion men kan innebära en risk att bli utsatt för nätmobbning. Flera barn och ungdomar beskriver negativa emotionella och psykiska effekter till följd av nätmobbning. I skolsköterskans yrkesansvar ingår att arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt att verka för en god fysisk, psykisk och social skolmiljö. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hur nätmobbning påverkar elevers hälsa i mellan- och högstadiet. Metod: Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med sju skolsköterskor. Data analyserades med induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I analysen framkom att nätmobbning på olika sätt bryter ner elevers välbefinnande. Detta genom att den tär på eleverna, påverkar självbilden, orsakar självdestruktivt beteende och skapar stress. Den kan även påverka utsatta elevers sociala relationer genom att den skapar bristande tillit, utanförskap och i att de uppvisar utåtagerande beteende. Slutsats: Skolsköterskornas erfarenheter stämmer väl överens med tidigare forskningsresultat där barn och ungdomar beskriver hur de påverkats av nätmobbning. Nätmobbning påverkar ibland inte bara den utsatta eleven utan kan även uppfattas som en kollektiv kränkning mot en hel grupp eller familj. Enligt författarna kan nätmobbning ses som en riskfaktor som kan påverka elevers känsla av sammanhang och därmed påverka deras hälsa negativt. / Background: The use of internet offers an arena for social interaction but can imply a risk of being subjected for cyberbullying. Several children and youth describe negative emotional and psychological effects as a cause of cyberbullying. It is a part of the school nurse responsibility to work proactive and health- promoting with physical, psychological and social environment in the school.Aim: The purpose of the study was to describe school nurses experience of how cyberbullying affects health of pupils in intermediate- and senior level.Method: Data collection was made by qualitative interviews with seven school nurses. Data was analyzed using an inductive approach to a qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004).Results: The analysis showed that cyberbullying has a deteriorating effect on pupil’s wellbeing in various ways. It drains the pupils mentally, affects the self-esteem, causes self destructive behavior and creates stress. It can also affect exposed pupils social relationship by the way it causes degraded self confidence, alienation and acting out behavior.Conclusion: The school nurses experience matches the results from earlier research studies where children and youth describe how they are affected by cyberbullying. Cyberbullying may sometimes affect not only the exposed pupil but also be regarded as a collective insult against a whole group or family. According to the authors, cyberbullying may be seen as a risk factor which can affect the pupil’s sense of coherence and thus affect their health in a negative way.

Bakgrund: Depression är en komplicerad sjukdom som kan medföra allvarliga problem. Symtom på depression kan variera, några av de vanligaste förekommande symtomen för en ungdom är irritation, håglöshet, trötthet, koncentrationssvårigheter och skuldkänslor. Detta kan medföra att skolarbetet påverkas negativt och hela livssituationen. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet för att främja den psykiska hälsan. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att stödja ungdomar i åldern 13-19 år med depression. Metod: Åtta intervjuer genomfördes med skolsköterskor verksamma i grundskola och gymnasieskola. Studien genomfördes i två län och i fem kommuner. Data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom fyra kategorier, öppenhet för elevens behov, bygga upp elevens självbild, samordna insatser och känsla av otillräcklighet. Kategorier belyses med underkategorier och citat. Konklusion: Resultatet visar att skolsköterskor har en öppenhet mot elever med depression och förtroende utgör grunden för ett gott samarbete med eleven. Resultatet kan bidra till att utveckla och förbättra skolsköterskors möjligheter att ge stöd till deprimerade elever. Det kan även utgöra en grund för fortsatt diskussion om hur skolsköterskans arbetssituation bör förbättras för att ge mer resurser till deprimerade elever. / Background: Depression is a complex disorder that can cause serious problems. Symptoms of depression can vary, some of the most common symptoms of a youth is irritability, listlessness, fatigue, difficulty concentrating and feelings of guilt. This may mean that school is adversely affected and the whole life situation. The school nurse has an important role in promoting mental health. Aim: The aim was to highlight the school nurses' experience of supporting young people aged 13-19 years with depression. Method: Eight interviews were conducted with nurses working in primary and secondary education. The study was conducted in two counties and five municipalities. Data were analyzed with manifest content analysis with an inductive approach. Results: From the analysis of the data revealed four categories, openness to student needs, build the student's self-image, coordinate actions and feelings of inadequacy. Categories illuminated with sub-categories and quotes. Conclusion: The results show that nurses have an openness to students with depression and confidence is the basis for a good working relationship with the student. The results can help to develop and improve school nurses' ability to provide support for depressed students. It can also provide a basis for further discussion on how the school nurse's work situation should be improved to provide more resources for depressed students.

Titel: Ingen aning utan spaning – Skolsköterskors självmordspreventiva arbeteFörfattare: Eberhard, Charlotte; Lundgren, SannaInstitution: Institutionen för vård och natur, Högskolan i SkövdeProgram: Examensarbete i omvårdnad, 15 HpHandledare: Källerwald, SusanneExaminator: Westin, LarsSidor: 22Månad och År: juni, 2013Nyckelord: Skolsköterska, självmordsprevention, elevhälsa_________________________________________________________________________Bakgrund: I rapporter som Nationellt centrum för Suicidforskning och Prevention av psykisk ohälsa (NASP) tagit fram, framgår att självmord är ett stort samhällsproblem bland barn och ungdomar. Unga individer spenderar en stor del av sin tid i skolan och förutom själva undervisningen utgör skolan en social plattform. Självmord är för såväl män som kvinnor den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-24 år. Självmordsnära människor långt in i skeendet är ambivalenta till om de egentligen vill dö. Skolsköterskan kan vara den första person som upptäcker de elever som mår dåligt.Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av arbetet med självmordsnära ungdomar och att arbeta med självmordsprevention.Metod: Sex intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Datamaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; Att fånga upp och möta eleverna, Att agera och överlämna och Att ge preventivt stöd till elever efter skett självmord.Konklusion: Självmord och självmordstankar förekommer hos gymnasieelever. Studien visar att skolsköterskan kan spela en mera aktiv roll än idag vad beträffar förebyggande arbete och krishantering för dessa elever. / Background: Reports made by National Centre for Suicide science and Prevention of physical illness (NASP) developed, shows that suicide is a major social problem among children and adolescents. Young people spend much of their time in school and in addition to actual teaching school is a social platform. Suicide is for both men and women, the most common cause of death in the 15-24 age group. Suicidal people is ambivalent as to whether they really want to die. The school nurse may be the first person who discovers the students who are depressed. Aim: The aim of this study was to highlight the school nurses ́ experiences of the work with suicide prone adolescents and to work with suicide prevention. Method: Six interviews were conducted with school nurses. Data were analyzed using qualitative manifest content analysis with an inductive approach. Results: From the analysis of the data emerged three categories; To catch up and meet the students, To act and communicate and To provide preventative support to students after suicide occurred. Conclusion: Suicide and suicidal ideation occurs in high school. The study shows that the school nurse can play a more active role than today in terms of prevention and crisis management for these students.

Bakgrund: Skolsköterskan ingår i elevhälsoteamet vars uppdrag är att bevara och främja hälsa, förhindra ohälsa, tidigt upptäcka sjukdom och minska konsekvenser av skada eller sjukdom.   Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever ser på skolsköterskans roll i skolan.   Metod: En kvalitativ metod valdes för studien. Arton elever från högstadiet och gymnasiet svarade på mejlfrågor. Analysmetoden som valdes gav möjligheten att röra sig relativt fritt mellan olika analytiska begrepp. Resultatet presenteras i tre teman.   Resultat: Eleverna beskriver att de har tilltro till skolsköterskor. Eleverna törs prata om det mesta. De litar på att tystnadsplikten fungerar. Hur tillgänglig skolsköterskan är varierar mycket. Placeringen av skolsköterskans expedition har betydelse. Uteblivna skolsköterskebesök kan bero på att lärarna hindrar dem under lektionstid. Informanterna i den här studien är nöjda med informationen de fått kring vaccinationen och hantering runt den. De har fått med sig värdefulla tips vid hälsosamtalet.   Konklusion: Skolsköterskans roll är komplex. Arbetet innefattar allt från att vara trygghetsperson till rådgivare. Tillgängligheten har stor betydelse för hur en god relation kan byggas upp mellan skolsköterskan och eleverna. / Background: The school nurse is a part of the student health team with the mission to preserve and promote health, prevent illness, early detection of disease, and reduce the consequences of injury or illness.   Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how students view the role of the school nurse in a school environment.   Method: The chosen research strategy is a qualitative method. A test group of 18 students between the ages of 15 and 18 answered questions by email. The analysis method that was selected allowed relatively free movement between different analytical concepts. The result is presented in three themes.   Results: The students in the test group describe confidence in school nurses. The students believe that they can speak freely with the nurse and trust in student/nurse confidentiality. The overall accessibility of the school nurse varies greatly between institutions. The placement of the school nurse’s office is of significance to the students. Two factors that prevent students from seeking help from the school nurse are when teachers do not allow the students to leave the classroom during lessons and during breaks when the line is long or she is not physically present. The test group is very satisfied with the information they received regarding the vaccination and the process around it. The also received information from a health talk that they found valuable.   Conclusion: The role of the school nurse is complex. It ranges from being a person the students can trust and talk to, to being an advisor. Accessibility is of great importance to allow a good relationship to be built between the school nurse and students.