No description available.

Introduktion: Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som påverkar lederna genom inflammation och förstörelse. Sjukdomen bidrar med smärta, fatigue och stelhet. Sjukdomen är mer förekommande hos kvinnor. Livskvaliteten är individuell beroende på vilken syn individen har på livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av reumatoid artrit ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie genomfördes med Polit & Beck (2012) niostegsmodell. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PUBMED, 13 artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades. Artiklarna lästes flera gånger för att hitta likheter och skillnader. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier: symtomupplevelse, omvårdnadens betydelse och socialt stöd. Vidare delas huvudkategorin symtomupplevelse i 2 underkategorier påverkan på livet och somatisk påverkan och lindring. Resultatet visade att socialt stöd och bra vårdupplevelse gav patienterna hopp och motivation. Slutsats: Patientens upplevelse av reumatoid artrit förbättrades om individen hade ett socialt stöd och bra omvårdnad, trots symtomupplevelserna.

<p>Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som påverkar många</p><p>områden i livet hos den som insjuknar. För att kunna</p><p>bemästra sjukdomen används olika emotionella och</p><p>probleminriktade copingstrategier. Syftet med litteraturstudien</p><p>var att belysa hur patienten med reumatoid artrit</p><p>utvecklar copingstrategier för att anpassa sig till sjukdomssituationen.</p><p>Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapliga</p><p>artiklar samt en doktorsavhandling. Resultatet visar</p><p>att utvecklandet av copingstrategier sker kontinuerligt.</p><p>Sjukdomen kräver att individen anpassar sig inom livets alla</p><p>områden. Familje-, arbets- och det sociala livets roller</p><p>påverkas och anpassas för att individen ska kunna återta</p><p>kontroll över livet och finna en mening med tillvaron. I</p><p>copingprocessen är stödets närvaro av stor betydelse. Stödet</p><p>kan komma från familj, vänner och andra med reumatoid</p><p>artrit. Resultatet visar också att många finner styrka i en tro</p><p>på en högre makt eller ett genombrott inom forskningen. De</p><p>strategier som tydligast framkommer är att individen</p><p>anpassar sig genom en noggrann planering och organisering</p><p>av arbete och fritid. En positiv inställning gör det lättare för</p><p>individen att ta kontroll över situationen och att acceptera</p><p>sjukdomen. Vidare forskning om utvecklandet av</p><p>copingstrategier hos män med reumatoid artrit samt</p><p>forskning som belyser kulturella skillnader behövs, för att</p><p>möjliggöra en bättre vård och planering för patienter med</p><p>reumatoid artrit.</p>

Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som påverkar många områden i livet hos den som insjuknar. För att kunna bemästra sjukdomen används olika emotionella och probleminriktade copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienten med reumatoid artrit utvecklar copingstrategier för att anpassa sig till sjukdomssituationen. Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapliga artiklar samt en doktorsavhandling. Resultatet visar att utvecklandet av copingstrategier sker kontinuerligt. Sjukdomen kräver att individen anpassar sig inom livets alla områden. Familje-, arbets- och det sociala livets roller påverkas och anpassas för att individen ska kunna återta kontroll över livet och finna en mening med tillvaron. I copingprocessen är stödets närvaro av stor betydelse. Stödet kan komma från familj, vänner och andra med reumatoid artrit. Resultatet visar också att många finner styrka i en tro på en högre makt eller ett genombrott inom forskningen. De strategier som tydligast framkommer är att individen anpassar sig genom en noggrann planering och organisering av arbete och fritid. En positiv inställning gör det lättare för individen att ta kontroll över situationen och att acceptera sjukdomen. Vidare forskning om utvecklandet av copingstrategier hos män med reumatoid artrit samt forskning som belyser kulturella skillnader behövs, för att möjliggöra en bättre vård och planering för patienter med reumatoid artrit.

<p> </p><p><strong>Abstrakt</strong></p><p>Reumatid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan ha ett mycket varierat förlopp. Livssituationen påverkas och kan leda till svårigheter i att utföra olika aktiviteter på grund av smärta, trötthet och försvagad muskelstyrka. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bestod i att förmedla sjukdomsrelaterad kunskap, stödja patienten och förstå dennes upplevelse av sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvårdnadsåtgärder som patienter med RA upplever som betydelsefulla. Litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed och Chinal 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. En innehållsanalys av artiklarna gjordes och sex kategorier identifierades. Resultatet visade att patienterna önskade stöd och uppmuntran för att hantera sin livssituation och att de hade ett behov av att träffa andra personer med RA. I mötet med sjuksköterskan ville de bli bemötta med ett empatiskt förhållningssätt, vilket innebar ömsesidig respekt. Patienterna ville känna trygghet och kontinuitet genom att möta välutbildad personal. Behandlingsmiljön skulle vara lugn och stödjande. De önskade information om sjukdomstillstånd och behandling utifrån sina specifika behov. Patienterna såg sig själva som expert på sin kropp och sjukdom, de ville ha möjlighet att påverka sin vård och behandling. Vår slutsats blev att det är en omvälvande upplevelse att drabbas av kronisk sjukdom och att det är då viktigt att som sjuksköterska kunna ge de omvårdnadsåtgärder som patienterna värdesätter som betydelsefulla.</p><p> </p><p> </p>

<p>Reumatoid Artrit är en kronisk systemsjukdom som bland annat drabbar leder, skelett och muskler. Kännetecknande symptom innefattar svullnad och värk i mindre leder på grund av en nedbrytning av ledernas brosk och omgivande vävnader. Händerna är bland de första drabbade kroppsdelarna, med nedsatt funktion och försämrad livskvalitet hos patienten som följd. Väldigt få alternativ är tillgängliga idag för att bedöma resultatet av en behandling. Dessutom, trots att sjukdomens påverkan på lederna är väldokumenterad finns det begränsade vetenskapliga data angående musklernas tillstånd. Till detta ändamål utvecklades en apparat på Högskolan i Halmstad år 2005 för att mäta extensionskraften i fingrarna kring knoglederna. Denna rapport beskriver ett projekt utförd med syfte att förbättra den nuvarande prototypen, både funktionellt och designmässigt. Ett nytt koncept togs fram genom tillämpningen av Stig Ottossons Dynamisk Produktutveckling. Kvalitativ information från intervjuer med arbetsterapeuter och patienter blev den huvudsakliga informationskällan. Konceptets grundprincip blev en fjäder som tillåter mätningar i såväl extension som flexion. Utformningen av konstruktionens olika komponenter strävade efter att lösa olika besvär med den nuvarande prototypen. Med hjälp av ett antal designverktyg utvecklades två förslag på basenheter med en tilltalande form. Varje förslag erbjuder olika grader av bärbarhet men bygger kring samma grundprinciper: utökad användarvänlighet och anpassat dataformat. Arbetets resultat breddar användningsområdena för apparaten samtidigt som det erbjuder användaren en enklare hantering av instrumentet.</p>

<p>RA är en komplex sjukdom vars symtom påverkar livet i hög grad för de drabbade därför kan det finnas ett behov att synliggöra hela sjukdomsbilden i samhället. Syftet med litteraturstudien var med hjälp av smärtans sex dimentioner belysa hur patienter med RA  påverkas av sin sjukdom. studien genomfördes som en litteraturstudie med en teorietisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimentioner (McGuire, 1992) som bidrar till en helhetsbild och beskriver hur personer som lever med RA påverkas och upplever sin sjukdom. I resultatet framkommer det att RA påverkar patienter i stor utsträckning både när det gäller det fysiska och psykiska välbefinnandet och kan leda till påtagliga förändringar i både det sociala livet och arbetslivet som ibland kan upplevas negativt. Att leva med smärta som alltid är närvarande och andra symton som följer med RA kan upplevas påfrestande samt öka risken för att drabbas av depressiva besvär. Då RA inte alltid är synligt för omgivningen bidrar det till en minskad förståelse för personens situation. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan genomför en adekvat smärtbedömning för att upptäcka sjukdomens påverkan på patienten och på livskvaliten. Mer forsknings behövs om mäns upplevelser då majoriteten av studierna har undersökt kvinnors upplevelsa av att leva med RA. </p>

<p>Psoriasisartrit (PsA) är en inflammatorisk ledsjukdom som förekommer hos patienter med hudsjukdomen psoriasis. Sjukdomen kan se väldigt olika ut hos olika patienter, allt från några få till väldigt många leder kan vara drabbade. Det är ofta de distala lederna i fingrar och tår som drabbas men även större leder kan ge symtom. Daktylit (korvliknande svullnader av fingrar och tår) och entesit (smärtsamma inflammationer vid seninfästen) är sjukdomsspecifika kännetecken. Vid PsA angriper immunförsvaret kroppens egna vävnader och den inflammatoriska reaktion som uppstår hålls igång och blir kronisk. Man har hittat höga nivåer av TNF-α i ledvätskan och i vävnaden hos patienter med PsA. TNF-α är ett cytokin som på flera olika sätt stimulerar inflammationen. Också höga nivåer av T-lymfocyter kan ses i angripen vävnad vid PsA. PsA kan behandlas med biologiska läkemedel. TNF-α-hämmarna adalimumab, etanercept och infliximab verkar genom att hämma funktionen hos TNF-α medan alefacept och efalizumab angriper T-cellerna genom att på olika sätt blockera den andra signalen i T-cellsaktiveringen. Syftet med den här litteraturstudien var att utreda den kliniska effekten och effekten på strukturella skador som dessa biologiska läkemedel har vid psoriasisartrit. Litteratursökningen gjordes i PubMed. Resultatet visade att alefacept, adalimumab, infliximab och etanercept har klinisk effekt vid PsA. De tre TNF-α-hämmarna inhiberade dessutom de strukturella skador som orsakas av sjukdomen. Det fanns ingen studie med alefacept som utredde effekten på strukturella skador, vilket skulle vara intressant att se i framtiden. Behandling med efalizumab visade sig däremot inte ha någon klinisk effekt vid PsA.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag. Intervjuer genomfördes med 17 individer med diagnosen reumatoid artrit och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Två kategorier bildades som beskrev hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag: (1) Kroppens avtagande styrka och</p><p>dess inre och yttre konsekvenser och (2) försoning med sjukdomen.</p><p>Dessa bildar tillsammans det övergripande temat: Reumatikers livssituation – tyst vardagshjältemod. Studien visade att informanternas upplevelse av sin vardag var beroende av sjukdomens svårighetsgrad,</p><p>smärtans intensitet, kroppens styrka, begränsningar i vardagen, omgivningens attityd och hur de kunde hantera sin sjukdom och försona sig med den. En konklusion av denna studie är att det behöver göras</p><p>upplysningsarbete bland allmänheten om reumatikernas situation.</p><p>Utvecklingen av tekniska hjälpmedel borde främjas för att underlätta reumatikernas vardag. Det borde även funderas över bättre ekonomiskt stöd för patienter som är i behov av det. Framför allt borde forskningen</p><p>främjas för att hitta en metod genom vilken reumatoid artrit kan botas.</p>

RA är en komplex sjukdom vars symtom påverkar livet i hög grad för de drabbade därför kan det finnas ett behov att synliggöra hela sjukdomsbilden i samhället. Syftet med litteraturstudien var med hjälp av smärtans sex dimentioner belysa hur patienter med RA  påverkas av sin sjukdom. studien genomfördes som en litteraturstudie med en teorietisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimentioner (McGuire, 1992) som bidrar till en helhetsbild och beskriver hur personer som lever med RA påverkas och upplever sin sjukdom. I resultatet framkommer det att RA påverkar patienter i stor utsträckning både när det gäller det fysiska och psykiska välbefinnandet och kan leda till påtagliga förändringar i både det sociala livet och arbetslivet som ibland kan upplevas negativt. Att leva med smärta som alltid är närvarande och andra symton som följer med RA kan upplevas påfrestande samt öka risken för att drabbas av depressiva besvär. Då RA inte alltid är synligt för omgivningen bidrar det till en minskad förståelse för personens situation. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan genomför en adekvat smärtbedömning för att upptäcka sjukdomens påverkan på patienten och på livskvaliten. Mer forsknings behövs om mäns upplevelser då majoriteten av studierna har undersökt kvinnors upplevelsa av att leva med RA.