Reumatoid artrit är den dominerande sjukdomen inom svensk reumatologi och i Sverige har cirka 0,5-0,75 % av den vuxna befolkningen denna sjukdom. Syftet: denna litteraturstudie belyser sjuksköterskans omvårdnadsroll och patientens upplevelse av sin sjukdom. Metoden: en litteraturstudie baserad på elva artiklar som uppfyllde kravet på vetenskaplighet. Resultat: sju subteman identifierades efter analysen av artiklarna utifrån delsyftena sjuksköterskans roll samt upplevelsen av att vara en reumatoid artrit patient. Resultatet visar att sjukdomen påverkar patienter fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Sjuksköterskan har en övergripande roll såsom fysisk och teknisk omvårdnad, bedömning, information, kommunikation, rådgivning och samordning i det pågående arbetet med en reumatoid artrit patient. Denna studie visar även att det finns ett behov av djupare kunskap inom detta område. Slutsats: Resultatet kan göra intryck på sjukvårdspersonal för att underlätta arbete med denna patient grupp. / Rheumatoid arthritis is the dominating disease within Swedish Reumatology. Approximately 0,5-0,75 % of the Swedish adult population suffer from this disease. The aim of this literature review was to illustrate the roll of the nursing and the patients´ experience of their disease. The method: The literature review based on eleven articles accomplished the criteria for scientific quality. Findings: Seven subthemes were identified after the analyses of the articles on the basis of the aim. The result shows that the disease influences patients´ physical, psychic and psycho social. The nurse has an overall roll as a technical and physical caregiver, assessment, information, communication, counselling and coordination in her/his work with a rheumatoid arthritis patient. The findings of this study indicate also that there is an existing need of deeper knowledge within this area. Conclusions: The result can influenced health care professionals in the management of the patient within this category.

Syftet med studien var att studera effekterna av några miljöfaktorer och genetiskt predisponerande faktorer för reumatoid artrit (RA). RA är en inflammatorisk sjukdom där immunsystemet bryter ner kroppsegen vävnad. En signifikant ökad risk för RA påvisades vid exponering för spannmålsdamm och rökning. Generna som studerades var GSTM1, GSTT1 och Fc-gamma-RII. Generna i sig var ingen predisponerande faktor för RA, men rökning visade sig vara en signifikant högre riskfaktor för de som hade en deletion av GSTM1 eller Fc-gamma-RII genen samt för de som inte hade deletion av GSTT1 genen. Exponering för spannmålsdamm visade sig vara en signifikant större riskfaktor för RA för de som inte hade deletion av GSTM1, GSTT1 eller Fc-gamma-RII genen. Vidare visade individer som inte hade en deletion av Fc-gamma-RII genen en ökad risk för RA vid exponering för stendamm. / The aim of this study was to evaluate the effects of some environmental and genetic predisposing factors of Rheumatoid Arthritis (RA). RA is an inflammatory disease where the immune system decomposes body tissue. A significant increased risk of RA was shown when exposed to grain and smoking. The genes that were studied were GSTM1, GSTT1 and Fcgamma- RII. The genes themselves were no predisposing factors of RA, but smoking showed to be a significant greater riskfactor for RA for individuals having a deletion of the GSTM1 or the Fc-gamma-RII gene, or not having a deletion of the GSTT1 gene. Exposure to grain showed to be a significant greater riskfactor for RA for individuals not having a deletion of the GSTM1, GSTT1 or the Fc-gamma-RII gene. Also individuals not having a deletion of the Fc-gamma-RII gene showed an increased risk for RA when exposed to stonedust.

Sammanfattning Bakgrund: Kronisk ledgångsreumatism eller Reumatoid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom och är den vanligaste artritsjukdomen vars huvudsymtom är ledvärk. RA finns i alla folkgrupper, dock med varierande prevalens. I Skandinavien ligger prevalensen på ca 0,7 %. Etnologin till RA är en blandning av genetiska och omgivningsrelaterade faktorer. Att leva med RA påverkar patienten fysiskt, känslomässigt, psykologiskt och även socialt vilket leder till att hela livssituationen påverkas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av sjuksköterskeledd mottagning hos patienter med reumatoid artrit samt beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Huvudresultat: Patienternas erfarenhet av sjuksköterskeledd mottagning var möten i en varm, vänlig och familjär atmosfär. Vården beskrevs som personcentrerad och kompetent och var baserad utifrån varje individs speciella behov. Sjuksköterskans specialistkunskaper värderades högt och uppgavs skapa en känsla av trygghet hos patienten. Den sjuksköterskeledda mottagningen upplevdes som lättillgänglig, flexibel och skapade kontinuitet i vården. Tillgängligheten medförde också att patienten visste när och hur de skulle kontakta sjuksköterskan. Patientens erfarenhet var att en god kommunikation med vårdpersonalen, gav en ömsesidig respekt och ingav patienten ökat förtroende. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att sjuksköterskeledd mottagning kan skapa ett mervärde för patientens omvårdnad. Den erbjudna vården representerade för deltagarna trygghet, hopp och förtroende. För att ett mervärde ska skapas är det av största vikt med god kommunikation och relationskapande, vilket i sin tur ger trygghet och skapar en grundläggande möjlighet för hälsofrämjande omvårdnad. / Abstract Background: Chronic arthritis rheumatism or rheumatoid arthritis (RA) is a chronic inflammatory joint disease and is the most common arthritis disease, in which headache is joint pain. RA is present in all populations, with varying prevalence. In Scandinavia, the prevalence is approximately 0.7%. The ethnology of RA is a combination of genetic and environmental factors. Living with RA affect the patient physically, emotionally, psychologically and socially, meaning that the whole life situation is affected. Aim: The purpose of the literature study was to describe the experiences of nurse-led clinics for patients with rheumatoid arthritis and to present the study groups described in the articles included. Methods: A descriptive literature study Main results: Patients' experiences of nurse-led clinics were encounters in a warm, friendly and familiar atmosphere. The care was described as person-centered and competent provided and based on each individual's special needs. The nursing specialist skills were highly valued and described to create a sense of security for the patient. The nurse-led clinic was reported readily available, flexible and to create stability in the care. The accessibility also meant that the patients were aware of when and how to contact the nurse. The patient's experience was that good communication with the healthcare staff provided a mutual respect and instilled an increased patient confidence. Conclusion: The conclusion of this study was that nurse-led clinics could add value for the patient nursing care. This offered care represented familiarity, hope and confidence for the patients. To achieve added value, good communication and relationship are of the utmost importance, which in turn provide security and create a fundamental possibility in health-promoting care.

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som karakteriseras av ledassocierad smärta, svullnad och funktionsförlust på grund av stelhet i lederna. RA är en av de vanligaste inflammatoriska sjukdomarna och drabbar cirka 0,5 % av Sveriges befolkning. Insjuknandefrekvensen är som högst hos kvinnor i åldern mellan 50 till 65 år och den främsta enskilda riskfaktorn till sjukdomen är rökning. Sjukdomen är inte enskilt livshotande, men den medför risker som osteoporos och kardiovaskulära sjukdomar vilket kan minska livslängden. Orsaken till sjukdomen är ännu inte känd, men immunstörning med en autoimmunitet har kunnat påvisa antikroppar som reagerar mot kroppsegna peptider. Behandlingen kan se olika ut beroende på sjukdomsaktivitet. Behandlingsalternativen som finns är steroider, NSAID (non-steroid anti-inflammatory drug) DMARD (disease-modifying antirheumatic drug) och biologiska läkemedel. Dessa läkemedel har sällan total effekt och därför prövar ofta RA-patienter alternativa interventioner som kosttillskott. Syftet med examensarbetet var att studera om kostintervention kan påverka grundbehandlad RA-sjukdom och i så fall hur. En litteraturstudie genomfördes via litteratursökningar på databasen PubMed. Sju studier valdes ut, efter matchning av kriterier och utvärderades därefter. Resultatet visade att vegandiet med eller utan gluten och medelhavsdiet gav en förbättrad effekt i definitionen att allmänhälsan blev bättre och att RA-symptom minskade. Vilka effekter det gav och hur pass mycket varierade. Kosten är nödvändig för kroppens funktioner och eftersom vegandiet och medelhavsdiet är växtbaserade så är de även gynnsamma för miljön. Framtida studier av kostintervention på grundbehandlade RA-patienter skulle ge ökad evidens med fler deltagare, längre studieduration och en ökad observation av andra livsstilsfaktorer.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en reumatisk sjukdom hos barn och ungdomar. Årligen insjuknar i Sverige 130 till 230 barn och ungdomar. Flickor drabbas oftare än pojkar och de flesta insjuknar i ett till fyra års ålder eller i puberteten. Orsaken till JIA är okänd men kan ha ett visst ärftligt inslag. Det dominerande symtomet är ledsvullnad som ger belastningssvårigheter och morgonstelhet, andra symtom är smärta, sömnsvårigheter, trötthet samt påverkan på tillväxt. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hur barn och ungdomar upplever att leva med JIA. Uppsatsen bygger på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Det framkom att smärta och funktionella begränsningar var de dominerande orsakerna till att barn och ungdomar upplever sig annorlunda och känner sig utanför. De upplever också att de har för lite kunskap om sin sjukdom. Bättre kunskap hos barn och ungdomar om sjukdomen och livssituationen leder till ökad självkänsla och större möjligheter att leva öppet med sjukdomen. Har omgivningen stor kunskap om patienternas livssituation så har de lättare att acceptera dem och inte behandla dem annorlunda. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Sammanfattning: Matlagning är för de flesta en aktivitet som utförs varje dag. Det är en aktivitet som påverkas vid funktionsnedsättning på grund av Reumatoid Artrit (RA). Kan inte personen med RA vara aktiv i matlagningen så kanske hon/han vill vara delaktig i denna aktivitet.</p><p>Denna studie såg aktivitet och delaktighet enligt Model of Human Occupation (MOHO). Aktivitet är beroende av det vi vill, kan och gör. Aktivitet möjliggörs eller begränsas av social och fysisk miljö. Att vara aktiv innebär att kunna utföra aktiviteten. Delaktighet innebär att vara engagerad i en aktivitet som personen vill och behöver göra. Genom att miljön anpassas kan personen vara delaktig trots att kroppsfunktioner att utföra inte finns.</p><p>Arbetsterapeuter vill främja aktivitet och delaktighet genom ledskydd. Ledskydd innefattar hjälpmedel, ledbesparande arbetssätt, ortoser och anpassning av miljön. De arbetar med aktivitet som medel och som mål.</p><p>Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med RA upplever sin möjlighet att vara aktiva och delaktiga i vardagsaktiviteten matlagning. Vi ville också studera hur hjälpmedel, ledbesparande arbetssätt och ortoser användes i matlagningssituationen.</p><p>Sex kvinnor, med högt HAQ-värde (medelvärde 2,5), boende i två kommuner i mellersta Sverige, deltog i halvstrukturerade intervjuer. Frågor ställdes om hur kvinnorna praktiskt kan utföra matlagningen, om vilja, vanor, värderingar och miljö. Frågor ställdes också om hjälpmedel, ledbesparande arbetssätt och ortoser. Aktiviteten matlagning var definierad utifrån ADL-taxonomin och bestod av fem delaktiviteter. Dessa delaktiviteter bildade teman som materialet från intervjun sorterades in under. Ytterligare ett tema framträdde vid analysen av materialet. Det var tema matlagning. Där samlades material från intervjuerna, som hörde till hela aktiviteten.</p><p>Alla intervjuer spelades in på band, transkriberades och kodades.</p><p>Resultatet visade att kvinnorna upplever sig vara aktiva och delaktiga i vissa delar av matlagningen. Detta var möjligt med hjälp av ledbesparande arbetssätt, hjälpmedel och den fysiska - och sociala miljön. Också kvinnans inre egenskaper som till exempel tålamod och problemlösande egenskaper påverkade aktivitet och delaktighet.</p>

<p>Sammanfattning: Alltfler människor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar därmed att drabbas av vällevnadssjukdomar. Personer med reumatoid artrit (RA) är</p><p>mer fysiskt inaktiva än befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen får personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivå skulle kunna förbättra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas av</p><p>vällevnadssjukdomar i framtiden.</p><p>Syfte: Syftet var dels att kartlägga nivån av självskattad fysisk aktivitet, hälsa och tilltro till egen förmåga</p><p>hos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga.</p><p>Metod: I en tvärsnittsstudie skickades enkäter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen på Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuset</p><p>i Örebro. Resultat: 61 personer (69 %) svarade på enkäten.</p><p>50 % riskerar försämrad hälsa och risk att drabbas av vällevnadssjukdomar på grund av låg nivå av fysisk aktivitet. Låga, men i några fall signifikanta samband hittades mellan fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga. Ju mer fysiskt aktiv man skattade att man var desto bättre hälsa upplevde man inom områdena rollfunktion – fysiska orsaker, smärta, allmän hälsa, social funktion och den psykiska dimensionen (r=0.27-0.37). Ju högre man hade graderat sin fysiska aktivitetsnivå desto högre tilltro hade man till att kunna hantera andra</p><p>symptom som till exempel trötthet, nedstämdhet och besvikelse (r=0.28-0.39).</p><p>Sökord: Reumatoid artrit, fysisk aktivitet, hälsa, egen förmåga</p>

Sammanfattning: Matlagning är för de flesta en aktivitet som utförs varje dag. Det är en aktivitet som påverkas vid funktionsnedsättning på grund av Reumatoid Artrit (RA). Kan inte personen med RA vara aktiv i matlagningen så kanske hon/han vill vara delaktig i denna aktivitet. Denna studie såg aktivitet och delaktighet enligt Model of Human Occupation (MOHO). Aktivitet är beroende av det vi vill, kan och gör. Aktivitet möjliggörs eller begränsas av social och fysisk miljö. Att vara aktiv innebär att kunna utföra aktiviteten. Delaktighet innebär att vara engagerad i en aktivitet som personen vill och behöver göra. Genom att miljön anpassas kan personen vara delaktig trots att kroppsfunktioner att utföra inte finns. Arbetsterapeuter vill främja aktivitet och delaktighet genom ledskydd. Ledskydd innefattar hjälpmedel, ledbesparande arbetssätt, ortoser och anpassning av miljön. De arbetar med aktivitet som medel och som mål. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med RA upplever sin möjlighet att vara aktiva och delaktiga i vardagsaktiviteten matlagning. Vi ville också studera hur hjälpmedel, ledbesparande arbetssätt och ortoser användes i matlagningssituationen. Sex kvinnor, med högt HAQ-värde (medelvärde 2,5), boende i två kommuner i mellersta Sverige, deltog i halvstrukturerade intervjuer. Frågor ställdes om hur kvinnorna praktiskt kan utföra matlagningen, om vilja, vanor, värderingar och miljö. Frågor ställdes också om hjälpmedel, ledbesparande arbetssätt och ortoser. Aktiviteten matlagning var definierad utifrån ADL-taxonomin och bestod av fem delaktiviteter. Dessa delaktiviteter bildade teman som materialet från intervjun sorterades in under. Ytterligare ett tema framträdde vid analysen av materialet. Det var tema matlagning. Där samlades material från intervjuerna, som hörde till hela aktiviteten. Alla intervjuer spelades in på band, transkriberades och kodades. Resultatet visade att kvinnorna upplever sig vara aktiva och delaktiga i vissa delar av matlagningen. Detta var möjligt med hjälp av ledbesparande arbetssätt, hjälpmedel och den fysiska - och sociala miljön. Också kvinnans inre egenskaper som till exempel tålamod och problemlösande egenskaper påverkade aktivitet och delaktighet.

Sammanfattning: Alltfler människor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar därmed att drabbas av vällevnadssjukdomar. Personer med reumatoid artrit (RA) är mer fysiskt inaktiva än befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen får personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivå skulle kunna förbättra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas av vällevnadssjukdomar i framtiden. Syfte: Syftet var dels att kartlägga nivån av självskattad fysisk aktivitet, hälsa och tilltro till egen förmåga hos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga. Metod: I en tvärsnittsstudie skickades enkäter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen på Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. Resultat: 61 personer (69 %) svarade på enkäten. 50 % riskerar försämrad hälsa och risk att drabbas av vällevnadssjukdomar på grund av låg nivå av fysisk aktivitet. Låga, men i några fall signifikanta samband hittades mellan fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga. Ju mer fysiskt aktiv man skattade att man var desto bättre hälsa upplevde man inom områdena rollfunktion – fysiska orsaker, smärta, allmän hälsa, social funktion och den psykiska dimensionen (r=0.27-0.37). Ju högre man hade graderat sin fysiska aktivitetsnivå desto högre tilltro hade man till att kunna hantera andra symptom som till exempel trötthet, nedstämdhet och besvikelse (r=0.28-0.39). Sökord: Reumatoid artrit, fysisk aktivitet, hälsa, egen förmåga

SAMMANFATTNING Hydroterapi har under en längre tid använts som behandlingsform, men det är brist på forskning inom området. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av hydroterapi hos personer med reumatisk sjukdom. En kvalitativ ansats anlades och enskilda semistrukturerade intervjuer användes. Deltagarna rekryterades genom bekvämlighetsurval via en kontakt på en reumatologklinik. Sex personer inkluderades: fem hade reumatoid artrit och en hade pelvospondylit. Resultatet tolkades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, som visade på att deltagarna i denna studie var positivt inställda till hydroterapi. Deltagarna upplevde att hydroterapin ledde till minskad smärta, ökad rörlighet samt ett ökat välmående. Utöver de upplevda positiva effekterna återfanns även upplevda negativa effekter i form av träningsvärk och en ökad stelhet under sommaruppehållen. Det sociala samspel som uppstod i samband med hydroterapin upplevdes av de flesta deltagare ha haft positiv betydelse. Deltagarnas upplevelser kunde i diskussionen kopplas till operant och respondent inlärningsteori, där tänkbara konsekvenser och stimulin identifierades. Slutsatsen som drogs var att deltagarna upplevde hydroterapin som ett sätt att få tillbaka sin friska kropp genom att symtomen minskade. Då deltagarna upplevde att uppehåll orsakade försämring behövs hydroterapi som kontinuerlig behandlingsform för dem. Vidare forskning inom området bör fokuseras på enskilda patientgrupper samt inkludera ett större antal deltagare per patientgrupp. Nyckelord: hydroterapi, intervju, kvalitativ, pelvospondylit, reumatoid artrit.