To reach health and wellbeing, despite a disease as rheumatoid arthritis, the patient needs help to manage and cope with his situation. The caregiver’s task is to give this support. The aim of this study was to illuminate how patients with rheumatoid arthritis experienced the relationship to the caregivers in the “rheumatic-team”, and the participation in this team. The aim was also to describe conditions and obstacles that had a special role for the creating of the care-relation and the participation in this care-context. A life-world-phenomenological approach was used. Seven patients have been interviewed about their experience of the relationship and their participation. The result shows that the patients wish that the relationship is natural, friendly and regular. It also shows both existence and lack of participation. A condition for participation and a good care-relation is for example to be seen as a unique individual and that the caregivers treat them calmly, thoughtfully and easy. A straight communication that gives the patients a chance to speak is central. Are these conditions not fulfilled, it will create feelings of frustration and disappointment with the patient. The empiric part has been discussed and explained with the help of the philosopher Emmanuel Lévinas’ ethic theory. / För att en patient ska nå hälsa och välbefinnande trots en sjukdom som reumatoid artrit, krävs det att patienten får hjälp och stöd att hantera och klara av sin situation. Vårdarnas uppgift är att ge denna support. Syftet med studien var att belysa hur patienter med reumatoid artrit erfor relationen till vårdarna i "reumateamet", samt hur de upplevde sin delaktighet inom detta ”team”. Syftet inbegrep också att kunna beskriva förutsättningar och hinder som var av särskild betydelse för skapandet av vårdrelationen och delaktigheten inom denna vårdkontext. Ett livsvärldsfenomenologiskt närmelsesätt användes. Sju patienter har intervjuats om sina upplevelser gällande vårdrelation och delaktighet. Resultatet visar att patienterna önskar en naturlig, vänskapslik och kontinuerlig relation till vårdarna. Det visar även att delaktighet finns men också saknas. Förutsättningarna för delaktighet och en god vårdrelation är exempelvis att vårdarna ser patienterna som unika individer och bemöter dem lugnt, vänligt, enkelt, omtänksamt och lättsamt. Tydlig och rak kommunikation där patienten får chans att prata är centralt. Uppfylls inte dessa förutsättningar, skapas hos patienten känslan av att vara i vägen, vilket föder frustration och besvikelse. Den empiriska delen har också diskuterats, förklarats och fördjupats utifrån filosofen Emmanuel Lévinas etiska teori.

<p>To reach health and wellbeing, despite a disease as rheumatoid arthritis, the patient needs help to manage and cope with his situation. The caregiver’s task is to give this support. The aim of this study was to illuminate how patients with rheumatoid arthritis experienced the relationship to the caregivers in the “rheumatic-team”, and the participation in this team. The aim was also to describe conditions and obstacles that had a special role for the creating of the care-relation and the participation in this care-context. A life-world-phenomenological approach was used. Seven patients have been interviewed about their experience of the relationship and their participation. The result shows that the patients wish that the relationship is natural, friendly and regular. It also shows both existence and lack of participation. A condition for participation and a good care-relation is for example to be seen as a unique individual and that the caregivers treat them calmly, thoughtfully and easy. A straight communication that gives the patients a chance to speak is central. Are these conditions not fulfilled, it will create feelings of frustration and disappointment with the patient. The empiric part has been discussed and explained with the help of the philosopher Emmanuel Lévinas’ ethic theory.</p> / <p>För att en patient ska nå hälsa och välbefinnande trots en sjukdom som reumatoid artrit, krävs det att patienten får hjälp och stöd att hantera och klara av sin situation. Vårdarnas uppgift är att ge denna support. Syftet med studien var att belysa hur patienter med reumatoid artrit erfor relationen till vårdarna i "reumateamet", samt hur de upplevde sin delaktighet inom detta ”team”. Syftet inbegrep också att kunna beskriva förutsättningar och hinder som var av särskild betydelse för skapandet av vårdrelationen och delaktigheten inom denna vårdkontext. Ett livsvärldsfenomenologiskt närmelsesätt användes. Sju patienter har intervjuats om sina upplevelser gällande vårdrelation och delaktighet. Resultatet visar att patienterna önskar en naturlig, vänskapslik och kontinuerlig relation till vårdarna. Det visar även att delaktighet finns men också saknas. Förutsättningarna för delaktighet och en god vårdrelation är exempelvis att vårdarna ser patienterna som unika individer och bemöter dem lugnt, vänligt, enkelt, omtänksamt och lättsamt. Tydlig och rak kommunikation där patienten får chans att prata är centralt. Uppfylls inte dessa förutsättningar, skapas hos patienten känslan av att vara i vägen, vilket föder frustration och besvikelse. Den empiriska delen har också diskuterats, förklarats och fördjupats utifrån filosofen Emmanuel Lévinas etiska teori.</p>

I Sverige drabbas varje år ca 200-250 barn och ungdomar av sjukdomen juvenil idiopatisk artrit (JIA). JIA är en av de vanligaste orsakerna till kortvarig och långvarig funktionsnedsättning och försämring av livskvalitet under barnaåren. Hela familjen påverkas när en familjemedlem blir sjuk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur en långvarig sjukdom som JIA upplevs av barn, ungdomar och deras familjer. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt. Totalt inkluderades 7 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar. Resultat: Vid analysen identifierades ett huvudtema upplevelser av att vara annorlunda. Resultatet visar att upplevelserna av att leva med JIA är mycket individuella men gemensamt för många av familjerna är en känsla av att vara annorlunda. Konklusion: När ett barn eller ungdom drabbas av en långvarig sjukdom påverkas hela familjen. Livssituationen förändras, även föräldrarnas och syskonens livsvärld blir förändrad. Varje barn och ungdom som drabbas av sjukdomen JIA är unik och har sin egen livsvärld. Som sjuksköterska är det betydelsefullt att se hela individen och involvera dess familj i omvårdnaden. / In Sweden 200-250 children and youths are affected with juvenile idiopathic arthritis (JIA) every year. JIA is one of the most common causes of short-term and long-term disability and impairment of quality of life during childhood. The entire family is affected when a family member becomes ill. Aim: The aim with this study was to illustrate how a prolonged disease as JIA is experienced by children, youths and their families. Method: The method used was a general literature overview. In total 7 quantitative and 5 qualitative articles. Result: During analysis one main themes were identified. This was experiences of being different. The result showed that the experiences of living with JIA is individual but common for many of the families is a sense of being different. Conclusion: When a child or youth is struck by protracted disease, this also affects family members. The life situation is affected, and also the life situation for parents, brothers and sisters is changed. Every child and youth who is affected by JIA is unique, and has its own reality. As a nurse it is meaningful to see the entire individual, and to involve its family in to the nursing.

Varje år diagnostiseras cirka 200 barn med juvenil idiopatisk artrit (JIA) i Sverige. Det är inte bara inom specialistvården sjuksköterskor möter barn med JIA, utan även inom allmän sjukvård. Syftet med studien var att belysa omvårdnad för barn med juvenil idiopatisk artrit. Studien är en litteraturstudie. Resultatet belyser vad som är viktigt vid omvårdnaden för barn med JIA. Detta presenteras i tre teman: Bemötande, Information och undervisning och Emotionellt stöd. Ett bra bemötande är viktigt för att barnen skall känna tillit till sjukvården. Det är viktigt att göra barnen delaktiga. Barnen är experter på upplevelsen av sin egen sjukdom. Barnen behöver få emotionellt stöd för att kunna hantera sin vardag. Stödet kan komma från sjuksköterskorna eller Internetsidor. För att barnen skall kunna hantera sin sjukdom och sin situation krävs undervisning och information. Information kan ges i form av broschyrer och böcker samt från sjuksköterskorna och Internet. Önskvärt hade varit om grundutbildningen för sjuksköterskor innefattade omvårdnad för barn. De kunskaper grundutbildade sjuksköterskor har med sig efter examen kan tas tillvara genom att de kan uppmärksamma symtomen som ett barn med JIA har, och utefter det forma omvårdnadsåtgärder. Forskning på JIA är begränsad ur ett omvårdnadsperspektiv, och kunskapsluckorna behöver uppmärksammas. / Every year about 200 children are diagnosed with juvenile idiopathic arthritis (JIA) in Sweden. It is not only in specialized care nurses meet children who suffer from JIA, but also in universal health care. The aim of the study was to express the nursing care for children with juvenile idiopathic arthritis. This study is a literature study. The result highlights what is important in the nursing care of nursing children with JIA. This is presented in three themes: Attitudes, Information and teaching and Emotional support. A good attitude towards the children is very important so they feel a trust to the health care. It is important to make the children involved. Children are experts on the experience of their own illness. The children need emotional support to handle their everyday life. The support can come from the nurse or from Internet pages. If children shall be able to manage their condition and their situation, it requires education and information. The information can be provided from brochures, books, the nurse or the Internet. It would be desirable if nursing school would include nursing children. The knowledge a regular nurse has after the graduation can be taken advantage because they can pay attention to the symptoms a child with JIA has and shape nursing interventions. The research within JIA is limited from a nursing perspective, and knowledge gaps need attention.

Tez (Uzmanlık) - Süleyman Demirel Üniversitesi, Tıp Fakültesi, Fiziksel Tıp ve Rehabilitasyon Anabilim Dalı, 2001. / Bibliyografya var.

Tez (Tıpta Uzmanlık) - Süleyman Demirel Üniversitesi, Tıp Fakültesi, Fiziksel Tıp ve Rehabilitasyon Anabilim Dalı, 2006. / Bibliyografya var.

Tez (Tıpta Uzmanlık) - Süleyman Demirel Üniversitesi, Tıp Fakültesi, Fiziksel Tıp ve Rehabilitasyon Anabilim Dalı, 2003. / Bibliyografya var.

Tez (Tıpta Uzmanlık) - Süleyman Demirel Üniversitesi, Tıp Fakültesi, Fiziksel Tıp ve Rehabilitasyon Anabilim Dalı, 2003. / Bibliyografya var.

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammationssjukdom som symmetriskt drabbar kroppens leder och går i skov. En inflammationsprocess uppstår i synovialmembranet (ledhinnan) som börjar förtjockas och utsöndra ett exsudat till synovialvätskan, Exsudatet innehåller mycket erosiva inflammatoriska molekyler, inklusive cytokinerna TNF, IL-1 (interleukin) pch IL-6. De onormala cytokinkoncentrationerna förstör med tiden leden. Detta leder till leddeformationer, smärta och stelhet. Sjukdomen involverar även andra organ än enbart rörelseapparaten. RA drabbar strax under 1% av befolkningen, varav kvinnor är överrepresenterade. Diagnosen av RA kan vara mycket svår att ställa eftersom sjukdomen saknar ett enskilt laboratorietest eller ett standardiserat mätinstrument som korrelerar till sjukdomsaktivitet. Till följd därav används mätinstrument av sammanslagan parametrar för att utvärdera sjukdomen. Methotrexat (MTX) räknas som förstahandspreparat vid RA och kombineras standarsdmässigt med biologiska läkemedel, vid svårare sjukdomsförlopp. Det anses att biologisk kombinationsterapi är nödvändig för maximal behandlingseffekt, emellertid visar kliniska behandlingsregister att 1/3 av RA-patienter förskrivs biologisk monoterapi. Kombinationsterapi kan även orsaka mer biverkningar och försämrad följsamhet. Syftet med studien är att undersöka effekten och säkerheten av receptorantagonisten Tocilizumab (TCZ) med avseende på onoterapi vid RA. Arbetet är en litteraturstudie som genomförts genom sökningar i PubMed. Totalt lästes 7 artiklar i fulltext, varav 5 inkluderades i studieanalysen. Utifrån de primära effektmåtten i artiklarna, visade TCZ-monoterapi en signifikant behandlingsskillnad hos RA patienter med medelhög till hög sjukdomsaktivitet. Resultatet visar ingen bättre behandlingseffekt av att kombinera MTX med TCZ jämfört med monoterapi. TCZ-monoterapi hämmar även strukturella ledskador. TCZ-monoterapi anses som en säker och generellt tolererbar behandling.

The aim of this study was to compare the effect between the drugs rituximab and infliximab in rheumatoid arthritis (RA). RA is an autoimmune disease that affects the peripheral joints and is associated with exacerbations. Various immune reactions in the body cause inflammation of the joints which further results in cartilage and bone damage. The diagnosis is made by the classification system "The 2010 American College of Rheumatology (ACR) / European league against rheumatism (EULAR) classification criteria for rheumatoid arthritis", which is an update of the older system called "The 1987 American College of Rheumatology classification criteria for RA". Approximately 0.5-1% of the population is developing the disease, but it varies slightly between different parts of the world. The disease is 2-3 times more common in women and the median age of onset is 60 years. Methotrexate is the first line drug for treatment of RA, but in more severe disease, monoclonal antibodies such as infliximab and rituximab are used. Infliximab and rituximab are only used for combination therapy with methotrexate. Infliximab is a tumor necrosis factor (TNF) α inhibitor, while rituximab inhibits B cells. The method for this work was study of literature. The Pubmed database was used and the following terms were used as keywords: "Rheumathoid Arthritis", "Rheumatoid Arthritis rituximab" and "Rheumatoid Arthritis infliximab." A total of 6 studies were elected, 3 for each drug. When evaluating the results it should be kept in mind that the study approaches vary. The study endpoints were ACR 20, ACR 50, ACR 70 and disease activity score (DAS) 28. Based on these measurements there were no significant difference between the drugs. ACR 20 for infliximab was reached by 50 %, 62.4 % and 59.4 % of the patients, respectively in three different studies. ACR 20 for rituximab was reached by 50.6 %, 51 % and 73 % of the patients in three different studies. The DAS 28 reduction for infliximab was 2.6 and 2.3, while the same numbers for rituximab were 1.6, 1.9 and 2.6. In conclusion, both rituximab and infliximab are good treatment options for severe RA. Because of the small difference between the drugs in the results, other aspects become more important. For example, costs and safety profile should be further investigated.