<p>Sammanfattning:</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva begränsningar i aktivitetsförmågan hos personer med reumatoid artrit ( RA). En samsökning gjordes i databaserna Amed, Cinahl och Medline. Sökorden som användes var Rheumatoid arthritis, daily living, impairment och personal impact. Resultatet visade att aktiviteten duscha/bada inom aktivitetsområdet personlig vård var den aktivitet som begränsades mest till följd av RA. Inom aktivitetsområdet boende var det aktiviteten laga mat som begränsades mest till följd av RA. Begränsningar inom aktivitetsområdena fritid och arbete påverkade personers välbefinnande negativt mer än begränsningar i de andra områdena. Den största anledningen till aktivitetsbegränsning var smärta. Slutsatsen var att arbetsterapeutens fokus bör ligga på personers totala livssituation och inte endast på aktivitetsbegränsningarna inom aktivitetsområdena personlig vård och boende.</p>

<p><strong>Syftet</strong> med studien var att fånga in hur trötthet och smärta påverkar vardagen för unga vuxna med reumatisk sjukdom.</p><p><strong>Metoden</strong> är kvalitativ och för datainsamlingen gjordes semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades transkriberades i sin helt och när det var klart påbörjades analysering av det som framkommit. I analysen sökte vi efter meningsbärande enheter och försökte ordna dem i kategorier och underkategorier.<strong> </strong></p><p><strong>Resultatet </strong>visar att sjukdomen har en stor påverkan på våra informanters liv, men att de också har bra strategier för att kunna leva med sjukdomen. Det visar också på att även om strategierna är bra och de vet hur de ska hantera sjukdomen så stöter de på hinder, till exempel har skolgången blivit negativt påverkad för de flesta av informanterna. Något som visat sig vara extra viktigt har varit vännerna och det sociala nätverket. Alla informanter har på ett eller annat sätt verkligen understrykt betydelsen av vänner som är förstående och som på det sättet hjälper till att hitta det positiva med livet.</p><p><strong>Slutsatsen </strong>som kan dras utifrån detta arbete är att vara ung och ha en reumatisk sjukdom är något som påverkar hela livet. Vi har sett på informanterna i studien att trots detta flyter livet på och de lyckas i de flesta fall att få balans mellan aktivitet och vila. Just denna balans är mycket viktig.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Reumatoid artrit (RA) är en av de stora folksjukdomarna runt om i världen. Personer med RA har betydande svårigheter med aktiviteter i det dagliga livet (ADL). <strong>Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med RA upplever att deras ADL påverkas på grund av sjukdomen. <strong>Metod:</strong> Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och utgick från tio vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat:</strong> Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier vilka var <em>begränsningar i vardagen, förlust av kontroll, ovisshet inför framtiden, otillräcklighet inför andra </em>samt <em>saknad efter ett tidigare aktivt liv.</em> RA hade en stor negativ inverkan på personernas ADL och att inte kunna utföra denna på egen hand påverkade deras känslor och sociala liv. <strong>Slutsats:</strong> Sjuksköterskor bör ha kunskap om RA samt de begränsningar och upplevelser som sjukdomen medför för att kunna ge den hjälp och det stöd som personerna med RA är i behov av.</p>

Individer med Reumatoid artrit (RA) kan ha svårigheter när det gäller att ta hand om sina barn vilket påverkar deras upplevda förmåga att klara rollen som förälder. Det behövs förståelse för deras situation för att som arbetsterapeut kunna bidra med lämpligt stöd. Syftet: Syftet med studien var att få en förståelse för hur kvinnor och män med RA upplever sin vardag som föräldrar samt vilken betydelse omgivningen har för deras föräldraroll. Syftet var även att undersöka hur individen upplever de arbetsterapeutiska insatserna i förhållande till föräldraskapet. Metod: En kvalitativ inriktning baserad på semistrukturerade intervjuer valdes som metod. Inklusionskriterierna utgjordes av att personen var diagnostiserad med RA, förälder till barn i åldrarna 0-18 år samt var inskriven på reumatologmottagningen i en stad i Mellansverige. Sju personer (sex kvinnor och en man) deltog slutligen i studien. Dataanalysen resulterade i följande huvudkategorier: upplevelser av föräldrarollen, begränsningar, strategier, känslor, förståelse, stöd, arbetsterapeutiska insatser och kontakt. Resultat: Diagnosen hade i flera fall stor betydelse för rollen som förälder. Det kunde handla om en ny uppdelning av aktiviteter eller att föräldrarna intog en helt ny roll. Svårigheter att lyfta och bära sitt barn samt problem i samband med städning, matlagning, matinköp och tvätt beskrevs. Vissa upplevde begränsad delaktighet samt svårigheter att räcka till. Stöd från familj och vänner samt i vilken utsträckning dessa visade förståelse hade stor betydelse för föräldrarna. Studiedeltagarna förknippade arbetsterapeutiska insatser med tillhandahållande av hjälpmedel, ett fåtal visste inte vad en arbetsterapeut gjorde. I övrigt upplevdes arbetsterapeuten som förstående och förtroendeingivande och dennes tillgänglighet beskrevs som viktig. Föräldrar med RA upplever ett brett spektra av svårigheter i vardagen. Symtom såsom smärta och trötthet medför en rad praktiska problem men har även en negativ effekt på tålamod och humör. Denna studie ger arbetsterapeuter ökad insikt i hur vardagen kan se ut för föräldrar med RA samt lyfter deras behov av både praktiska och psykosociala interventioner.

Sammanfattning: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva begränsningar i aktivitetsförmågan hos personer med reumatoid artrit ( RA). En samsökning gjordes i databaserna Amed, Cinahl och Medline. Sökorden som användes var Rheumatoid arthritis, daily living, impairment och personal impact. Resultatet visade att aktiviteten duscha/bada inom aktivitetsområdet personlig vård var den aktivitet som begränsades mest till följd av RA. Inom aktivitetsområdet boende var det aktiviteten laga mat som begränsades mest till följd av RA. Begränsningar inom aktivitetsområdena fritid och arbete påverkade personers välbefinnande negativt mer än begränsningar i de andra områdena. Den största anledningen till aktivitetsbegränsning var smärta. Slutsatsen var att arbetsterapeutens fokus bör ligga på personers totala livssituation och inte endast på aktivitetsbegränsningarna inom aktivitetsområdena personlig vård och boende.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en av de stora folksjukdomarna runt om i världen. Personer med RA har betydande svårigheter med aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med RA upplever att deras ADL påverkas på grund av sjukdomen. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och utgick från tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier vilka var begränsningar i vardagen, förlust av kontroll, ovisshet inför framtiden, otillräcklighet inför andra samt saknad efter ett tidigare aktivt liv. RA hade en stor negativ inverkan på personernas ADL och att inte kunna utföra denna på egen hand påverkade deras känslor och sociala liv. Slutsats: Sjuksköterskor bör ha kunskap om RA samt de begränsningar och upplevelser som sjukdomen medför för att kunna ge den hjälp och det stöd som personerna med RA är i behov av.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen är okänd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strävar mot en så normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsägelsefulla angående skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar. Smärta, stelhet och trötthet är några symptom som påverkar barn och ungdomars aktiviteter och skolgång. För att klara av att hantera det dagliga livet använder sig barn och ungdomar utav copingstrategier såsom samtal samt kontroll och acceptans av sin situation. För att uppnå optimal hantering av sin nya livssituation är det viktigt med en tillfredställande information och kunskap. Vidare forskning om JIA bör göras kvalitativt då barn och ungdomar är experter på sin egen sjukdom. Detta skulle bidra till en fördjupad förståelse om att hantering och upplevelser varierar i barn och ungdomars dagliga liv. Eftersom JIA är en sjukdom som är individuell och går i skov är det av stor vikt att sjuksköterskan följer patienternas dagsform för att optimera vården.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en komplex sjukdom som påverkar människan fysiskt, psykiskt och socialt. En människa med RA som kan hantera sjukdomen har lättare att finna välbefinnande. Det blir då viktigt att i omvårdnaden se personen med känslor och behov bakom varje patient. Syfte: Att undersöka hur personer med RA upplever sin sjukdom och vilka copingstrategier de använder för att hantera sjukdomen i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikt där elva kvalitativa och fem kvantitativa studier har granskats och sammanställts. Resultat: Människor med RA kan uppleva begränsningar i det dagliga livet och strävar efter copingstrategier som positivt tänkande, balans i olika roller, omprioritering och hantering av sjukdomssymtom och socialt stöd. Diskussion: Valet av copingstrategier kan vara olika. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan genom en god omvårdnad stödjer patienten i att finna dessa copingstrategier. Slutsatser: Männikor med RA kunde känna en förändrad självbild och acceptans av sjukdomen var nödvändig för att gå vidare och hitta de individuella copingstrategier. Sjuksköterskans förståelse för personens upplevelser av sjukdomen har betydelse i kommunikationen och i planeringen av omvårdnaden. Fler studier behövs för att undersöka vilka interventioner sjuksköterskan kan göra för personer med RA.

Att drabbas av en kronisk sjukdom som juvenil idiopatisk artrit (JIA) medför vanligtvis en stor omställning för drabbade barn och deras närstående. Diagnosen JIA ger ofta stark smärta och svullnad i leder såsom exempelvis händer, fötter och knän. En sjukdom som denna kräver normalt täta kontakter med sjukvården och med detta följer regelbundna undersökningar och provtagningar. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva barn och föräldrars upplevelse av att leva med JIA. För detta har Fribergs modell (2012, ss. 133-143) använts, vilken ansågs vara systematisk och instruktiv att arbeta utifrån. Artiklar både med kvalitativ och kvantitativ ansats har bearbetats och totalt har 13 artiklar valts ut och analyserats. Resultatet presenteras i sex identifierade teman: ”Upplevelser av smärta, stelhet och behandlingar”, ”Upplevelser av fysisk aktivitet”, ”Att hålla sin sjukdom hemlig”, Betydelsen av information och undervisning”, ”Betydelse av emotionellt stöd” samt ”Betydelse av familj och vänner”. Resultatet visar att de flesta barn upplever sig annorlunda än sina vänner på grund av sin JIA, vilket återspeglas i ett flertal av våra identifierade teman. Sjuksköterskan är en betydelsefull resurs för ett ökat psykiskt välbefinnande hos såväl barnet som familjen. Sjuksköterskan är en länk mellan sjukvården och dessa familjer, och kan vara ett stort stöd för att barn och familj skall kunna hantera sjukdomen och leva ett så gott liv som möjligt. Diskussionen innefattar och lägger stor vikt på ”betydelsen av information”, något vi ser som essentiellt för all vård. Genom de teman som identifieras kan vi se en röd tråd där ”att känna sig annorlunda” är återkommande, vilket vi också belyser i resultatdiskussionen.

Reumatoid artrit (RA) är en typ av reumatisk sjukdom där uttalad inflammation uppstår i flertalet leder tillsammans med smärta och stelhet. Inflammationen uppkommer som resultat av en autoimmun reaktion. I Sverige har ungefär 1 % av befolkningen RA och sjukdomen är 2–3 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Adalimumab (Humiraâ) är en TNF-hämmare som används vid behandling av RA. Humira är en humaniserad monoklonal antikropp som binder till TNF och neutraliserar de effekter som TNF utövar och reducerar på så vis symtom samt bromsar progressionen av RA. Under 2018 beräknas Humira utsättas för konkurrens av biosimilarer, vilka innehåller en version av den verksamma substansen som finns i det biologiska referensläkemedlet. För att en biosimilar ska godkännas krävs det att de bland annat har jämförbar effekt och säkerhet som referensläkemedlet. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om biosimilarer till adalimumab är lika effektiva och säkra vid behandling av RA som det biologiska referensläkemedlet Humira. De fem artiklar som analyserats i denna litteraturstudie hittades via sökning i databasen PubMed med sökorden “rheumatoid arthritis”, “adalimumab” och “biosimilar”. Totalt gav detta 38 träffar varav 5 artiklar valdes ut. Enligt de resultat som sågs i denna litteraturstudie kan det konstateras att de fem biosimilarer som undersökts hade likvärdig effekt som referensläkemedlet adalimumab (Humiraâ) vid behandling av RA. Fyra av fem studier visade även att immunogenicitet mellan biosimilar och Humira var likvärdig. Liknande biverkningar förekom i båda behandlingsgrupper och behandling med en biosimilar gav inte fler eller allvarligare biverkningar än behandling med Humira. Lansering av biosimilar till adalimumab kommer troligtvis leda till lägre behandlingskostnader och därmed till att fler patienter kan få möjlighet till behandling. / Rheumatoid arthritis (RA) is a type of rheumatic disease where pronounced inflammation occurs in several joints along with pain and stiffness. The inflammation occurs as a result of an autoimmune reaction. In Sweden, approximately 1% of the population has RA and the disease is 2-3 times more common among women than men. One of the proinflammatory cytokines that plays a major role in RA is tumor necrosis factor (TNF). TNF is produced primarily by macrophages in the synovial membrane and has been shown to regulate release of other cytokines like IL-1 and IL-6. TNF also contributes to the release of metalloproteases from fibroblasts, reduced synthesis of proteoglycan from chondrocytes and to monocytes differentiate into osteoclasts. In this way, TNF contributes to joint destruction. Adalimumab (Humiraâ) is a TNF-inhibitor used in the treatment of RA. Humira is a humanized monoclonal antibody that binds to TNF and neutralizes the effects that TNF exerts and thus reduces symptoms and inhibits the progression of RA. In 2018, Humira is expected to be exposed to biosimilars competition. Biosimilars contains a version of the active substance in the biological reference drug and in order for a biosimilar to be approved it is necessary that they have comparable effect and safety as the reference drug. The purpose of this literature study was to investigate whether biosimilars to adalimumab are as effective and safe in the treatment of RA as the biological reference drug Humira. The five articles analyzed in this literature study were found through a search in the PubMed database with the words "rheumatoid arthritis", "adalimumab" and "biosimilar". In total, this resulted in 38 hits, of which 5 were selected. According to the results seen in this literature study, it can be noted that the five biosimilars investigated had similar effect as the reference drug adalimumab (Humira) in the treatment of RA. Four out of five studies also showed that the immunogenicity between the biosimilar and Humira was similar. Similar side effects occurred in both treatment groups and treatment with a biosimilar did not give more or more serious side effects than treatment with Humira. The launch of biosimilar adalimumab is likely to result in lower treatment costs and cost savings, as a result of the price competition that may occur between biosimilar adalimumab and the reference drug Humira. How much the cost will fall is hard to predict, but if there is a 58% reduction previously seen with other launched biosimilars, it can result in a cost saving of SEK 635 million. However, the amount of price reduction remains to be seen.