Psoriasisartrit (PsA) är en inflammatorisk ledsjukdom som förekommer hos patienter med hudsjukdomen psoriasis. Sjukdomen kan se väldigt olika ut hos olika patienter, allt från några få till väldigt många leder kan vara drabbade. Det är ofta de distala lederna i fingrar och tår som drabbas men även större leder kan ge symtom. Daktylit (korvliknande svullnader av fingrar och tår) och entesit (smärtsamma inflammationer vid seninfästen) är sjukdomsspecifika kännetecken. Vid PsA angriper immunförsvaret kroppens egna vävnader och den inflammatoriska reaktion som uppstår hålls igång och blir kronisk. Man har hittat höga nivåer av TNF-α i ledvätskan och i vävnaden hos patienter med PsA. TNF-α är ett cytokin som på flera olika sätt stimulerar inflammationen. Också höga nivåer av T-lymfocyter kan ses i angripen vävnad vid PsA. PsA kan behandlas med biologiska läkemedel. TNF-α-hämmarna adalimumab, etanercept och infliximab verkar genom att hämma funktionen hos TNF-α medan alefacept och efalizumab angriper T-cellerna genom att på olika sätt blockera den andra signalen i T-cellsaktiveringen. Syftet med den här litteraturstudien var att utreda den kliniska effekten och effekten på strukturella skador som dessa biologiska läkemedel har vid psoriasisartrit. Litteratursökningen gjordes i PubMed. Resultatet visade att alefacept, adalimumab, infliximab och etanercept har klinisk effekt vid PsA. De tre TNF-α-hämmarna inhiberade dessutom de strukturella skador som orsakas av sjukdomen. Det fanns ingen studie med alefacept som utredde effekten på strukturella skador, vilket skulle vara intressant att se i framtiden. Behandling med efalizumab visade sig däremot inte ha någon klinisk effekt vid PsA.

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk sjukdom som drabbar kroppens leder. Sjukdomen karakteriseras av inflammerade, smärtande, svullna och stela leder. I Sverige är ungefär 0,5 % av befolkningen drabbad. Mer än hälften av de som drabbas är kvinnor och insjuknandefrekvensen är högst i 50-årsåldern. Det finns ingen behandling som botar sjukdomen. Behandlingen är istället inriktad på att förhindra eller mildra symptomen som uppstår vid RA. Patienter med RA har ett flertal behandlingsalternativ, bland annat ASA, NSAID, kortison, biologiska läkemedel och DMARDs. Biologiska läkemedel har inneburit en revolution för behandling av RA. Många patienter kan med hjälp av dessa läkemedel återfå den livskvalitet de hade innan sjukdomen bröt ut. Syftet med arbetet var att undersöka hur effektiv och säker är en kombination av metotrexat och etanercept är, jämfört med monoterapi vid behandling av reumatoid artrit. Arbetet är ett litteraturarbete där sökningar gjordes i sökbasen PubMed med sökorden ”Methotrexate rheumatoid arthritis”, ”Etanercept methotrexate”, ”Etanercept rheumatoid arthritis”. Fem studier valdes ut och utvärderades. Resultatet av studierna visar på att en kombination av läkemedlen ger en något effektivare behandling med likvärdiga biverkningar. Men med tanke på de ekonomiska aspekterna bör kombinationsbehandling endast användas vid mycket hög sjukdomsaktivitet och vid otillräcklig effekt av andra läkemedel. I framtiden bör fler studier göras för att bedöma den långsiktiga effekten av en kombination av läkemedlen. / Rheumatoid arthritis, RA, is a chronic disease affecting joints in the body. The disease is characterized by periodic inflammation causing pain, swelling and damage of joints. The patient loses quality of life. In Sweden, approximately 0.5% of the population has the diagnosis RA. More than half of those affected are women and the incidence rate is highest in the 50s. RA cannot be cured by any treatment. The symptoms of the disease are treated symptomatically with for example NSAID and ASA. Patients can also be treated by immunomodulation therapy to decrease the inflammatory activity in the body. This helps to slow down the course of illness. Methotrexate belongs to the class of cytotoxic agents and is a folic acid antagonist. The drug acts by inhibiting the enzyme dihydrofolate reductase that converts folic acid to tetrahydrofolic acid. Tetrahydrofolic acid is an important building block for the cell's inheritance. In RA a low dose MTX is used and the drug inhibits the immune system and inhibits disease progression. Etanercept is a fusion protein that is genetically produced. It consists of two identical TNFR2 extracellular regions fused to an Fc domain of human IgG1. The drug blocks / neutralizes TNFα from interacting with receptors and has enabled the development of breakthrough therapies to treat a variety of autoimmune inflammatory diseases. In RA, the proinflammatory cytokine TNF stimulates the inflammation and thereby plays a central role in the process. TNF inhibitors slow down the effect of the substance and the inflammation of the joints in the body decreases. The aim of this study was to examine how effective and safe a combination of methotrexate and etanercept is, compared to monotherapy in the treatment of RA. The searches were made in PubMed and the keywords used were “Methotrexate rheumatoid arthritis”, ”Etanercept methotrexate”, ”Etanercept rheumatoid arthritis”. Five studies were chosen. The results of the studies indicate that a combination of drugs provides a slightly more effective treatment with equivalent side effects. However, given the economic aspects, combination therapy should only be used in very high disease activity and in intolerance to other drugs. In the future, more studies should be done to assess the long-term effect of a combination of drugs.

Syftet med studien var att fånga in hur trötthet och smärta påverkar vardagen för unga vuxna med reumatisk sjukdom. Metoden är kvalitativ och för datainsamlingen gjordes semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades transkriberades i sin helt och när det var klart påbörjades analysering av det som framkommit. I analysen sökte vi efter meningsbärande enheter och försökte ordna dem i kategorier och underkategorier. Resultatet visar att sjukdomen har en stor påverkan på våra informanters liv, men att de också har bra strategier för att kunna leva med sjukdomen. Det visar också på att även om strategierna är bra och de vet hur de ska hantera sjukdomen så stöter de på hinder, till exempel har skolgången blivit negativt påverkad för de flesta av informanterna. Något som visat sig vara extra viktigt har varit vännerna och det sociala nätverket. Alla informanter har på ett eller annat sätt verkligen understrykt betydelsen av vänner som är förstående och som på det sättet hjälper till att hitta det positiva med livet. Slutsatsen som kan dras utifrån detta arbete är att vara ung och ha en reumatisk sjukdom är något som påverkar hela livet. Vi har sett på informanterna i studien att trots detta flyter livet på och de lyckas i de flesta fall att få balans mellan aktivitet och vila. Just denna balans är mycket viktig.

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk autoimmun sjukdom och en av de vanligaste inflammatoriska ledsjukdomarna. Vad som utlöser sjukdomen är okänt och det finns inget botemedel, målet med behandling är att minska sjukdomsaktivitet. Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med RA. En litteraturstudie genomfördes där 14 artiklar inkluderades i analysen. Analys av artiklarna gjordes utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visade att personer med RA upplevde att svåra symtom som smärta, stelhet och utmattning var mest frekventa. Begränsningar att utföra aktiviteter, intressen, samt arbete beskrevs och det upplevdes frustrerande att behöva anpassa sig efter sjukdomen. Personer upplevde en oviss framtid, samt en rädsla att förlora sin identitet och sitt oberoende. Ett behov av stöd och en god relation till sjukvårdspersonal beskrevs. Resultatet ger en fördjupad kunskap och förståelse som är till nytta för vårdpersonal för att kunna identifiera behov och stödja personer med RA. För att kunna ge bra omhändertagande är det viktigt att få en insikt i personers egna perspektiv av situationen.

Bakgrund: Reumatoid artrit är en obotlig autoimmun sjukdom och kännetecknas av inflammationer i olika leder i kroppen. Prognosen för dessa personer är bättre idag än förr tack vare bra läkemedelsbehandling. Livet med sjukdomen präglas av smärta, trötthet och stelhet vilket påverkar vardagen och livskvaliteten.  Syfte: Syftet med studien var att belysa hur livet kan påverkas för personer med reumatoid artrit.  Metod: Det genomfördes en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 10 artiklar som analyserades genom en integrerad analys.  Resultat: I resultatet framkommer det att vardagen som innefattar hushållssysslor, ett arbetsliv och fritidsaktiviteter påverkades negativt av sjukdomen. Detta på grund av reducering av tid för fritidsaktiviteter och att sjukdomen gjorde det svårt att utföra vissa hushållssysslor. Resultatet visar även att en person med RA upplevde att kroppen påverkades utav smärta, stelhet och trötthet och att ett ökat behov av sjukvårdskontakt fanns.   Slutsats: Livet med RA påverkas negativt genom bland annat en förändrad vardag och livsvärld. RA medför även en känsla av ensamhet i hantering av sjukdomen samt att självständigheten går förlorad vilket bidrar till ett ökat lidande. Sjuksköterskans roll i vården för dessa personer är bland annat viktig för att ge kunskap om sjukdomen så hanteringen av den kan underlättas.

Bakgrund: Reumatoid artrit, som även benämns för ledgångsreumatism, är en av alla reumatiska sjukdomar. Reumatoid artrit är en kronisk, autoimmun sjukdom som är genetiskt betingad. Att leva ett bra liv trots reumatoid artrit, kan vara en utmaning. Det finns ett behov av en djupare förståelse om hur personer med reumatoid artrit upplever att leva med sjukdomen. Syfte: att beskriva personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 12 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit presenterades i fem kategorier: Att ha svårigheter att utföra aktiviteter i vardagslivet, Att behöva stöd från personer i omgivningen, Att känna oro och rädsla för förlust av arbetsförmåga, Att lindra symptom så gott det går med olika metoder och Att information och förståelse för sjukdomen är bristfällig. Slutsats: Det är viktigt att ha kunskap och förståelse för hur det är att leva med reumatoid artrit. Sjuksköterskan kan främja personers självbestämmande genom att eftersträva ett personcentrerat förhållningssätt. Det behövs vidare forskning om hur sjuksköterskan kan stödja personer med reumatoid artrit i vardagen.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som debuterar smygande och pågår hela livet. Trötthet, ledstelhet, smärta, ledsvullnad, är några av symtomen vid RA. Kunskap om patienters upplevelser av reumatoid artrit är av stor betydelse för förståelsen av sjukdomens inverkan i det dagliga livet och därmed skapa rätt förutsättningar för sjuksköterskan att erbjuda bästa möjliga individanpassad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: Litteraturöversikt var metoden som användes i detta arbete. Vetenskapliga artiklarna togs fram från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Begränsningarna som valdes för att utföra sökningen i databaserna var original vetenskapliga artiklar, peer reviewed, skrivna på engelska, vuxna personer och publicerade mellan 2010-2020. Tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyserades och granskades enligt innehållsanalys av Friberg. Resultat: Resultaten presenteras i tre teman: Vardagen präglad av smärtsamma symtom som i sin tur indelas i Smärtsamma symtom, Förändringar och begränsningar i vardagen och Anpassningsstrategier. Det andra temat är Emotionella upplevelser vid RA och det tredje Ambivalenta relationer som inkluderar subtemat Mötet med vården. Slutsats: Att leva med RA upplevdes av patienterna som begränsande i alla aspekter av livet orsakade av smärtsamma symtom. Både närstående och vårdpersonal upplevdes sakna adekvat kunskap om RA. Samtidigt uppfattades mötet med vården som tudelat, patienterna upplevde en känsla av trygghet samtidigt som de kände sig objektifierade. Patienterna efterfrågade mer information, vägledning och psykologiskt stöd. / Background: Rheumatoid arthritis (RA) is a chronic inflammatory disease that debuts slowly and lasts a lifetime. Fatigue, sadness, pain, joint swelling, are some of the symptoms of RA. Knowledge of patients' experiences of rheumatoid arthritis is of great importance for understanding the impact of the disease in daily life and thus creating the right conditions nurses to offer the best possible person-centered care. Aim: The aim was to highlight the patient’s experiences of living with rheumatoid arthritis. Method: Literature overview was the method used in this work. The scientific articles were selected from the databases Cinahl Complete and PubMed. The restrictions chosen to perform the search were original scientific articles, peer reviewed, written in English, adults and published between 2010-2020. Ten scientific articles of qualitative design were analyzed and reviewed according to content analysis by Fribergs. Results: The results are presented in three themes: Everyday life characterized by painful symptoms, which in turn is divide into Painfull symtoms, Changes and limitations in everyday life and Adaptation strategies. The second theme is Emotional experiences at RA and the third Ambivalent relationships comprehending the sub-theme Meeting with Healthcare. Conclusion: Living with RA was experienced by patients as limiting in all aspects of life due to painfull symtoms. Both loved ones and healthcare professionals were perceived to lack adequate knowledge of RA. At the same time, the meeting with the healthcare system was perceived as twofold, patients experienced a sense of security while feeling objectified. Patients demanded more information, guidance and psychological support.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en autoimmun sjukdom som påverkar leder, senor och skelettvävnad genom att den orsakar inflammation. Det finns evidens för ärftlighet och även immunologiska faktorer spelar en roll men varför sjukdomen utvecklas är ännu inte känd. Omvårdnad sker främst i form av utbildning om egenvård och träning samt medicinering. Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med Reumatoid Artrit. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt. Urvalskriterierna var att artiklarna ska vara på engelska, publicerade inom de senaste fem åren (2016–2021), peer-reviewed och deltagare ska vara vuxna. De valda databaserna var PubMed och Cinahl complete. Databasernas fokusområden är omvårdnadsforskning och medicin vilket är relevant för det som eftersöks i arbetet. Sökmetoden var boolesk och sökorden var rheumatoid arthritis och quality of life. Artiklar som bedömts relevanta för att besvara syftet valdes ut. Resultat: Resultatet visar att de faktorer som kan påverka den mentala och fysiska livskvaliteten negativt hos personer med RA var smärta, depression, trötthet, sjukdomsaktivitet, övervikt, brist på sömn samt hög ålder. Kunskap om sjukdomen, inställning, stark identitet, hög motståndskraft samt psykologisk rådgivning, socialt stöd, träning, goda relationer, god ekonomi, hög utbildning och arbete sågs kunna påverka livskvaliteten positivt. Sammanfattning: RA påverkar personers livskvalitet i olika dimensioner på flera olika sätt. Sjukdomsaktivitet, information om sjukdomen och socialt stöd sågs vara några av de mest avgörande faktorerna för livskvaliteten. Som sjuksköterskor och omvårdnadsledare är det viktigt att undersöka faktorer som bidrar till bättre/sämre livskvalitet för att kunna främja patientens förmåga till egenvård. Sjuksköterskan bär ett ansvar för att säkra varje patients enskilda rätt till vård, vilket är en förutsättning för ett jämlikt samhälle. / Background: Rheumatoid arthritis (RA) is an autoimmune disease that affects joints, tendons and tissues by causing inflammation in them. There is evidence of the disease having hereditary and immunological factors that contribute to the emergence of Rheumatoid Arthritis, but the cause behind it is still unknown. Care is primarily focused on information about selfcare and exercise as well as medication. Aim: The aim was to describe the factors influencing the quality of life for people with Rheumatoid Arthritis. Method: This paper is a literature review. The inclusion criterias are that the articles are in English, published within the last five years (2016–2021), they are peer-reviewed and participants in studies are adults. The chosen databases were PubMed and Cinahl complete which both focus on nursing and medicine which are relevant for this review. The search method was boolean, and search words were rheumatoid arthritis and quality of life. The articles used for the assignment were chosen based on their abstract, how well the article could serve to answer the aim. Results: The results found that factors that can decrease the quality in life in people with Rheumatoid Arthritis is pain, depression, fatigue, disease activity, overweight, lack of sleep and old age. Knowledge about the disease, positive attitude, clear sense of identity, high resilience as well as therapy, social support, physical activity, marriage, good financial health, high education and employment was seen to improve the quality of life. Conclusion: RA affects people's quality of life in different dimensions and ways. Disease-activity, information about the disease and social support were seen as some of the most crucial factors in determining the quality of life. As nurses and leading care-givers it is important to know what factors can contribute a better/worse quality of life in order to encourage selfcare. Nurses carry a responsibility to ensure every patient’s right to medical treatment and care which is a prerequisite for an equal society.

Bakgrund: Reumatoid artirt (RA) är den vanligaste typen av ledinflammationer. Ungefär 100 000 personer i Sverige lever idag med RA. Sjukdomen börjar oftast med en symmetrisk inflammation i de mindre lederna och personer som drabbas av sjukdomen upplever ofta smärta, trötthet, svullna och stela leder. Syfte: Beskriva personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: Litteratursökning genomfördes systematiskt i databaserna PubMed och Cinahl. Detta resulterade i 13 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att leva med symtom som trötthet, smärta, stela och svullna leder, Att känna en begränsning i det sociala livet, Att känna oro, ilska och frustration över sin situation, Att lära sig leva med sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade att symtomen som personer upplevde påverkade livskvaliteten. Symtomen kunde visa sig olika, allt från symtom vissa dagar, till att symtomen var ständigt närvarande, eller komma i skov. Många upplevde sig oroliga, ilskna och frustrerade eftersom det är en kronisk sjukdom de har drabbats av. Vardagen förändrades för personer vilket påverkade det sociala livet, de undvek sociala relationer, sysselsättningar och arbete. I och med att RA är en kronisk sjukdom så förstod personer att de måste lära sig att leva med sjukdomen, även om det kunde upplevas som svårt. Slutsatsen av litteraturstudien blev att förståelsen ökade kring hur det är att leva med RA för drabbade personer, sjukvårdspersonal och även samhället i stort.

Bakgrund: Kunskapen om hur ohälsosam livsstil påverkar patienters hälsa vid olikasjukdomar har visat sig ha stor betydelse för att kunna lotsa patienter till att få rätt stödoch därmed bidra till förbättrad hälsa på lång sikt. Reumatoid artrit (RA) är en kroniskinflammatorisk sjukdom, där inflammationen i första hand drabbar lederna men däräven andra organ kan påverkas. Om inte inflammationen behandlas finns även en ökadrisk för hjärt-kärlsjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva hur RA patienters levnadsvanorförändras efter sjuksköterskans information om levnadsvanor. Metod: Deskriptivenkätstudie med en kvantitativ ansats. En enkät besvarades av 94 respondenter vid tvåmättillfällen, före och efter information från sjuksköterska. Urvalet var vuxna patientermed RA patienter i remission. Insamlad data bearbetades och analyserades i SPSS och iExcel. Huvudresultat: Resultat av denna studie visar att sjuksköterskors informationhaft marginell betydelse på RA-patienternas levnadsvanebeteende. Sjuksköterskorshälsofrämjande information har främst påverkat patienterna till bättre matvanor medanderas konsumtion av sötsaker och snacks har ökat. Skillnaderna mellan mättillfälle 1och 2 visar att fler i tobaksgruppen har minskat rökningen till färre tillfällen, flerrespondenter konsumerar alkohol i mindre volym per vecka, de som intensivkonsumerar alkohol har däremot ökat konsumtion. Slutsats: Studien belysersjuksköterskans betydelse att bidra till hälsofrämjande beteenden hos RA-patienter ochhur deras information kan bidra till bättre hälsa för den enskilde individen. För attsjuksköterskan skall kunna motivera och få patienten att känna sig delaktig i attförbättra den egna hälsan krävs att informationen är individanpassad. Sjuksköterskorsinvention kan ha marginell betydelse om studier utgår från metod som mäter generellaförändringar. Vid fördjupad analys som tittar på skillnader i konsumtion ochbeteendemönster framgår dock att interventionen bidragit till skillnader. Förändringarnakan ses som låga mätt i generella termer men kan bidra till stora positiva hälsoeffekter på lång sikt