Problemformulering. Varför valde ledningen att outsourca? Hur påverkas de anställdas av att företaget outsourcat? Vilka skyldigheter har arbetsgivare och anställd gentemot varandra? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de anställda påverkas av att ledningen beslutar sig för att outsourca, genom att definiera skyldigheter i det psykologiska kontraktet. Teorin definierar outsourcing. Outsourcing innebär att tjänster och varor som tidigare producerats internt övertas av en extern leverantör. Teorin presenterar även de vanligaste motiven till att ledningen väljer att outsourca och vilka risker som företaget utsättas för när de väljer att lägga ut aktiviteter hos en extern leverantör. Teorin behandlar förändrade förutsättningar i organisationsstrukturen och hur dessa påverkar den anställde. För att kunna fastställa hur de anställda påverkas av att företaget outsourcat görs en djupdykning i det psykologiska kontraktet.  Metoden som använts för att genomföra studien är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med ett fenomenlogiskt förhållningssätt. Sex fastighetsskötare, VD:n för företaget och två personer från administrationen intervjuades. Urvalet för de sex fastighetsskötarna baserades på antal år de arbetat som fastighetsskötare, 1-6 år eller 25-30 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Analysen av textmaterialet gjordes genom meningskoncentrering. Slutsatsen. Ledningens huvudmotiv till att outsourca var för att minska kostnaderna och för att entreprenörerna har en bättre kunskap inom just sitt arbetsområde. Ytterligare motiv var att få en jämnare arbetsbelastning och fokusera på kärnkompetensen. Fastighetsskötarna påverkas genom att de förlorar helhetssynen över sitt område och ansvarar för någon annans arbete. Fastighetsskötaren förlorade inte sin kunskapsbas i med att företaget outsourcade och arbetet fortsatte att vara varierande, men vissa arbetsuppgifter hade blivit enklare. I fastställandet av skyldigheter utmärkte sig skillnaden mellan fastighetsskötarnas förväntningar och entreprenörernas utförande. Fastighetsskötarna är ansvariga för någon annans arbete och måste medla mellan kund och entreprenör, om kunden är missnöjd med entreprenörens utförande. Nyckelord outsourcing, psykologiskt kontrakt

This study explores employees subjective experience of their employment relation before and during an outsourcing process and has its starting point in the concept of the psychological contract. Eight employees, in the process of being outsourced, were interviewed. The focus was on ‘the employees’ individual experiences and stories about the subjective and perceived employment relationship. Data were analyzed using basic qualitative analysis. The results indicate that a perceived breach of the psychological contract had a profound negative impact on the employment relationship and caused profound negative attitudes and emotional reactions towards the employer. The importance of a well established and mutually formulated psychological contract for the parties involved in the employment relationship, and in an extended perspective for the organization as such, is discussed.

Syftet med denna studie var att undersöka hur manliga idrottare på elitnivå påverkas psykologiskt av en idrottsrelaterad korsbandsskada samt hur de upplevt det psykologiska- och sociala stödet under rehabiliteringsperioden. Till denna studien intervjuades två fotbollsutövare och fyra innebandyutövare, dessa två idrotter har en hög skadefrekvens för korsbandsskador. Rehabiliteringstiden för en korsbanskasskada är lång och energikrävande, det är även  den skadan med högst procentuella skadepersoner med permanent invaliditet. En kvalitativ data användes där sex manliga elitidrottare inom idrotterna fotboll och innebandy intervjuades över telefon runt om i Sverige. Resultatet av den psykologiska hälsans påverkan drabbade deltagarna både positivt och negativt men samtliga upplevde att rehabiliteringsperioden var påfrestande och att det sociala stödet var betydelsefullt. Samtliga intervjudeltagare betonar även vikten av att uppleva samhörighet med laget under skadeperioden.

No description available.

<p>Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt åtagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen är genomförd på Patent- och registreringsverket och bygger på en enkätstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur åtminstone partiellt medierade klimatets effekter på tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att främja trivseln på arbetsplatsen. Ett sådant arbete kan dock vara svårt att genomföra i praktiken, främst på grund av trivselns inneboende subjektivitet och mångtydighet.</p>

<p>Den psykiska ohälsan ökar alltmer i samhället och en utsatt grupp är universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohälsa är utbrändhet, som består av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hälsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hälsa är psykologiskt välbefinnande, som består av sex olika dimensioner. Föräldraskapets betydelse för den psykiska hälsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur föräldraskapet påverkar det psykologiska välbefinnandet och graden av utbrändhet hos studenter. En enkät fylldes i av 98 psykologistudenter. Resultaten visade på en lägre grad av utbrändhet hos studenterna med hemmavarande barn än hos övriga men inga skillnader i psykologiskt välbefinnande uppvisades mellan studenter med och utan barn. Studenter med barn tycks således inte ha sämre psykisk hälsa än de utan barn, vilket delvis går emot tidigare forskning.</p>

<p>Syftet med den här studien var att studera relationerna mellan fysisk aktivitet, psykologiskt välbefinnande, självkänsla och arbetstillfredsställelse. Ett sekundärt syfte var att undersöka om måttlig intensitet av fysisk aktivitet är starkare korrelerat till de tre psykologiska begreppen än lätt och ansträngande intensitet. Studiens population (n=126) var mellan 26 och 65 år från ett sjukhus i södra Sverige. Fysisk aktivitet mättes genom Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (Godin & Shepard, 1985), psykologisk välbefinnande genom Psychological Well-Being Scale (Ryff, 1989), självkänsla genom Self-Esteem Scale (Rosenberg, 1989) och arbetstillfredsställelse genom skalan Arbetstrivsel (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997 baserad på Brayfield & Rothe, 1951). Resultatet visade att arbetstillfredsställelse kan prediceras av fysisk aktivitet och psykologiskt välbefinnande, psykologisk välbefinnande kan prediceras av arbetstillfredsställelse och självkänsla och självkänsla kan prediceras av psykologiskt välbefinnande. Måttlig intensitet av fysisk aktivitet visade sig som enda intensitet korrelera positivt med två av tre förväntade begrepp, självkänsla och arbetstillfredsställelse.</p>

<p>Kravet på att kunna läsa och skriva är stort, både i skolan och i samhället i övrigt. Att lära sig läsa och skriva är en komplicerad process som upplevs mer eller mindre svår när vi tillägnar oss färdigheten. För en del människor förblir det svårt med skriftspråket. Från vetenskapligt håll är synen olika på vad svårigheten egentligen utgörs av. Ligger hindret hos en person eller i relationen med dennes omgivning? Jag har intresserat mig för vilken vetenskaplig syn en offentliga diskurs bygger på. Därför har jag valt att undersöka kommunala handlingsplaner om elevers läs- och skrivsvårigheter. Dessa utgör alltså mitt material. Syfte med min undersökning är att försöka kartlägga vilka perspektiv på läs- och skrivsvårigheter handlingsplanerna inkluderar i sina diskurser. För att försöka urskilja de perspektiv som utgör ”självklar” grund i handlingsplanerna har jag utgått från Laclau&Mouffes diskursteori. Metoden är således diskursanalys. Resultatet gav vid handen att ett medicinskt-psykologiskt perspektiv dominerar handlingsplanerna, men det finns även inslag av ett institutionellt perspektiv. Det sistnämnda leder dock inte till att inkluderande undervisning tas upp. En inkluderande undervisning hade kunnat innehålla fler inslag av praktiska och estetiska ämnen. De hade kunnat leda till att fler elever fått tillfälle att känna ”jag kan”.</p>

Kravet på att kunna läsa och skriva är stort, både i skolan och i samhället i övrigt. Att lära sig läsa och skriva är en komplicerad process som upplevs mer eller mindre svår när vi tillägnar oss färdigheten. För en del människor förblir det svårt med skriftspråket. Från vetenskapligt håll är synen olika på vad svårigheten egentligen utgörs av. Ligger hindret hos en person eller i relationen med dennes omgivning? Jag har intresserat mig för vilken vetenskaplig syn en offentliga diskurs bygger på. Därför har jag valt att undersöka kommunala handlingsplaner om elevers läs- och skrivsvårigheter. Dessa utgör alltså mitt material. Syfte med min undersökning är att försöka kartlägga vilka perspektiv på läs- och skrivsvårigheter handlingsplanerna inkluderar i sina diskurser. För att försöka urskilja de perspektiv som utgör ”självklar” grund i handlingsplanerna har jag utgått från Laclau&Mouffes diskursteori. Metoden är således diskursanalys. Resultatet gav vid handen att ett medicinskt-psykologiskt perspektiv dominerar handlingsplanerna, men det finns även inslag av ett institutionellt perspektiv. Det sistnämnda leder dock inte till att inkluderande undervisning tas upp. En inkluderande undervisning hade kunnat innehålla fler inslag av praktiska och estetiska ämnen. De hade kunnat leda till att fler elever fått tillfälle att känna ”jag kan”.

Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt åtagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen är genomförd på Patent- och registreringsverket och bygger på en enkätstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur åtminstone partiellt medierade klimatets effekter på tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att främja trivseln på arbetsplatsen. Ett sådant arbete kan dock vara svårt att genomföra i praktiken, främst på grund av trivselns inneboende subjektivitet och mångtydighet.